Etikett: Park

Parkpromenad med förhinder!

Eller fjärde gången gillt och det blev fyra timmars promenad i fyra parker som sitter ihop!
Vi startade söndagen med att bussa oss ut till Kent Ridge Park, men hittade inte ingången. Det låg bara en massa företag på rad med höga staket och låsta grindar, vi hittade ”Brainforest” men ville ju ha rainforest!

Men efter en rejäl omväg var vi på rätt spår. Gick på en ganska smal och slingrig väg då vi mötte en man som vrålade, klöste sig själv på armarna och verkade allmänt galen! Vi tvärvände och småsprang tillbaks till en korsning med lite trafik. När ”galningen” passerat” gjorde vi ett nytt försök och lyckades  ta oss upp för backen och in i Kent Ridge Park. Då började det åska…
Men skam den som ger sig, vi promenerade  vidare och mitt i ingenstans hittade vi ett trevligt och mycket modernt litet museum, Reflections på Bukit Chandu (opiumkullen), där vi väckte personalen, betalade vars 10 kr och gick in.


Traskade sedan vidare mot Hort Park, som mer är som en handelsträdgård med både café och restaurang.

Varningsskyltarna för närgångna apor var många, men vi såg inte en endaste liten apa på vår väg mot den tredje parken, Telok Blangah Hillpark.


Avslutningsvis gjorde vi ett toabesök i Mount Faber Park, där just toan utsetts till världens bästa toalett av en fransk websida. Gissar att det är utsikten som gett många poäng.


Hur kan Angry Birds platsa i souvernirshopen på Mt Faber?

Nej, det är ju naturen vi vill njuta av!

Taman Negara

Efter höglandet körde vi vidare till nationalparken Taman Negara (betyder helt enkelt ”nationalpark 🙂 ). 20 mil emellan, nästan 2000 meter neråt och därför 10 grader varmare. Regnskogen i Taman Negara räknas till jordens äldsta, 130 miljoner år gammal. Inga istider, landförflyttningar eller översvämningar har stört skogen. Ganska häftigt att tänka sig.

Redan en stund efter vi kommit fram hade vi plötsligt hoppat på en flodtur med forsar, strand och besök hos urbefolkningen. Något mer hyperaktivt än vi brukar, men vi förstod att man inte kunde vara säker på vad som är inställt den 19/8 då det firas Hari Raya Aidilfitri, eller helt enkelt slutet på Ramadan.

Alltså hamnade vi en långsmal ”eka” med utombordare och åkte slalom uppför ett antal forsar i floden Temberling. Båtföraren såg till att vi blev rejält nedstänkta. Troligen för att några ryssar på samma båt hade tyckt det var korkat att de inte fick ha kamera och skor på sig…

Turen gick till en by befolkad av Orang Asli-folket. Ett naturfolk som lever nomadliv i djungeln utan några moderniteter. Ursprungligen kom folket från Afrika, vilket gör att de inte alls liknar malajerna. Byn som turen gick till hade kanske ett 50-tal invånare. Ordnade turer till ”urbefolkningen” känns inte helt naturligt varken för oss eller dem, men det var en upplevelse i alla fall och vi fick reda på en del udda fakta om deras levnadssätt. När någon dör hänger man upp kroppen högt i ett träd för att på så sätt lämna tillbaka personen till naturen som betyder så mycket för dem. Sedan lämnar alla byn och flyttar någon annanstans.

Sen fick vi lära oss hur man tillverkar och skjuter med blåsrör. Måltavlan bestod av en nalle. Den överlevde med nöd och näppe våra provskott. Giftet som används kan bara döda små djur, upp till apor ungefär. Apa var tydligen en delikatess, speciellt aphjärna…

Turismen har gett dem tillgång till pengar som de annars inte använder. kläder verkade vara det första som de har valt att köpa, förutom udda leksaker som inte såg ut att passa in så bra.

Mycket riktigt var det inte mycket som var igång under Hari Raya. Vi satsade på en egen tur längs vältrampade stigar i nationalparken. En liten runda på en halvmil trodde vi skulle bli en ”walk in the park” 🙂 , Fram och tillbaka till Teresek Hill skulle vi fixa lätt! Värmen, klättringen upp och ner som det blev mer av är vi trodde och spänningen att vara ganska ensamma i djungeln gjorde att det blev en tillräcklig utmaning för oss.

Väl uppe på den lilla toppen blev belöningen utsikt över skogen.

Inte många djur lyckades vi se. Tiger och elefant hade vi inte förväntat oss även om de finns i parken, men en liten söt gibbon, leopardkatt eller ful mushjort kunde väl ha visat sig… Vi slapp också se någon död asliperson upphängd i träden, som tur var. Men, urskogen i sig själv är helt klart en upplevelse och kanske djurlivet också om man åker på en riktig safari långt in i skogen.

På vägen därifrån fick vi alla fall se några bufflar vid sidan av vägen!

Punggol by the sea

Tar man ”vår” tunnelbanelinje till slutstationen hamnar man vid väldens, eller i alla fall Singapores östra ände. Vi hade förstått att där skulle finnas nya fina bostadsområden och en nyanlagd ”vattenpark”. Punggol  heter stadsdelen, som tydligen betyder något så fint som ”hurlingklubbor i ändarna på fruktträdens grenar för att böja dem mot marken” på malaj. Tydligen är hurlingklubban inte bara ett lokalt Irländskt idrottsredskap som jag trott hittills…

För bara några decennier sedan var Punggol rena landsbyggden med gris- och hönsfarmar. Sista grisfarmen stängde inte förrän 1990. Det kan man inte gissa idag när höghusen står tätt.

Väl ute ur tunnelbanan förstod vi snabbt att de nya fina bostadsområdena, som Water Town som ständigt visas i reklamen på TV, inte riktigt är klara än… Enorma byggarbetsplatser fanns det i alla fall. Sådär en 40 lyftkranar lyckades vi räkna till.

Parken var däremot klar. En ovanlig, men rätt trevlig prioritering. Helt öde var den däremot, kanske för att husen inte är klara än? De enda levande varelserna var några vildhundar som vi försökte hålla oss på långt avstånd från.

Efter en promenad genom skogen kom vi till Punggol beach. En strand och ett nedlagt fiskeläge. De enda fiskarna är de som står och metar (och de som finns i vattnet förstås 🙂  ).

De ”vackra” hamnarna i bakgrunden ligger i utlandet, Johor Bahru och Malaysia alltså.

 Stranden kan se lugn och fridfull ut, men har en hemsk historia bakom sig. Det var en av platserna för Sook Ching-massakern på singaporianska kineser, som ansågs anti-japanska, under den japanska ockupationen 1942-1945. 10 000-tals människor dödades totalt och 300-400 just på stranden i Punggol. Andra väldskriget har en annan och minst lika grym historia i denna del av världen.

Trädgårdar vid Bukten

Det är inte varje dag det öppnar en ny park mitt i staden! Nu i helgen var det i alla fall dags för Gardens by the Bay att slå upp portarna efter så där en fem års ”planterande”. Tydligen har Singapore en del pengar över till parker, närmare bestämt 5 miljarder, som behövdes för detta bygge.

Nu är det inte bara planterande som anläggarna har sysslat med. Två rejäla växthus och ett antal metallträd ingår också. Metallträden ska nog bli grönare efterhand när växterna har fått fart.

Det har tagit lite tid, men snart har man vant sig vid att det inte är som hemma i Lund. Växthus är till för exotiska växter som kräver årstider och torr luft, vanliga tropiska växter trivs bäst utomhus.

Ett av växthusen i parken innehåller tematrädgårdar från bland annat Medelhavet. Där ”Exotiska blommor” (Penséer tex 🙂 ), kaktusar och olivträd kan få den torka de behöver.

Är det torrt måste träden samla vatten när det bjuds. Då kan resultatet bli så här (ett flaskträd om jag har rätt för mig):

I det andra växthuset är det höglandsklimat i tropikerna som gäller. Ett vattenfall på 35 meter kan man beskåda från marken eller från ”bergsstigar” som inte är lämpliga för svindelkänsliga.

 Asiatiska naturupplevelser kräver också trädtoppsgångar. Alla nationalparker av rang har en sådan… Här kommer metallträden väl till pass. Vi får ta det nästa gång. Med regn och åska i luften verkade inte metallträden så smarta att bestiga just nu.

6:e juni = Sveriges nationaldag = svenska flaggans dag = Gustav Vasas dag

Sveriges nationaldag alias svenska flaggans dag firar vi idag! Eller firar och firar, det är väl inte direkt som syttende mai i Norge…

Men sedan 2005 är dagen i alla fall en helgdag så att ni som, i vanliga fall, arbetar på vardagar kan få en extra ledig dag!

Dagen är också Gustav Vasas, det var den 6:e juni 1523 som han blev kung i Sverige, fast då var förstås Skåne fortfarande danskt!

Dagen kan firas med ett fyrfaldigt leve för vår kung, fast i Skåne hurrar vi bara tre gånger och själv har jag inte hurrat alls. Samlade istället mina systrar med familjer i Stadsparken och njöt av en läcker picknick i det soliga och (faktiskt)fina vädret!

 

Vet inte om Jörgen köpt nya skor eller nåt, han jobbade för att få bilden såhär i alla fall…

Fort Canning Park

Vår närmsta lilla park är mest bara en kulle… men en nog så viktig kulle.

Raffles valde att bygga sitt första residens här och anlade även en botanisk trädgård. Men oroligheter i världen gjorde att man 1860 istället fick bygga ett fort, Fort Canning, som under andra världskriget fungerade som den brittiska arméns huvudkontor. Enligt, vad jag gissar är en skröna, ansåg sig britterna ha koll på läget när de stod här och spanade ut över sundet efter attackerande trupper, då 30 000 japaner i stället kom cyklandes landvägen via Malaysia…Den 15 februari 1942, efter en veckas stridigheter, hade japanerna segrat!

  

Nu fungerar fortet som ett muséum, The Battle Box.

Sally port, en av tre gömda flyktvägar ut ur Fort Canning.

Innan Raffles kom hit sägs kullen ha använts som begravningsplats för mäktiga kungar sedan 1300-talet. Enligt Buddhistisk och Hinduisk mytologi symboliserade kullen Mount Meru där  gudarna fanns!

 

Minnesplats för Iskandar Shaw, den siste av fem kungar som styrde i Singapore under 1300-talet.

Här fanns också Singapores första kristna begravningsplats, som användes fram till 1865.

Det fungerar också alldeles utmärkt att bara strosa omkring i parken och njuta av naturen, just nu blommar Flame of the forest med eldröda blommor!

  

Delar av parken används även för utomhuskonserter och teater. Igår var vi ett gäng här och såg en fantastisk uppsättning av Shakespeares Twelfth Night (alltså Trettondagsafton…) och vilken picknick vi hade i det underbara megasvettiga vädret!

 

 

Rekreation i Bishan Park

Som alternativ till storstadspulsen kan man behöva lite rekreation… det vet man i Singapore och i den nyligen uppfräschade Bishan Park kan man promenera, cykla, åka rullor, rasta hunden eller kanske ha picknick på någon av de många bord och stolar som finns utplacerade.

  

Har man nu piffat till parken för si sådär 400 miljoner svenska kronor vore det ju synd om den inte utnyttjades.

Man kan också bara njuta av naturen, som den fina lotusdammen!

Eller promenera längs Kallang river, som numer rinner fritt istället för i en gjuten cementränna.

Gillar man fotreflexologi/zonterapi finns här en maffig bana med stenar att gå barfota på för att  stimulera de 7000 nervändarna i fötterna och därmed bota åkommor i resten av kroppen!

Zonterapin delar in kroppen olika skikt och alla organ finns representerade under fötterna. Genom att stimulera en zonändpunkt ska man kunna skicka impulser till det organ som inte funkar riktigt som det ska för att aktivera det. Själv kan jag inte ens stå stilla på de där stenarna – undrar om det betyder att ALLA mina organ är kaputt!

Vet inte om hunger kan botas med reflexologi, annars finns här restauranger som Canopy Bar med tapas och Mackedonkan med sitt vanliga utbud.

Här finns också fina träbänkar att vila på…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

eller?

 

Djungelpromenad – Bukit Timah

Vi har idag bestigit Singapores högsta berg – Bukit Timah, 163,63 möh! Ingen större prestation alltså, men härligt att komma ut i naturen. Lagom för oss med en djungel där det finns informationsskyltar, markerade spår och asfalterade stigar… Fast väl på toppen kände vi att vi behövde mer motion och lite mer utmaningar så vi tog några extra turer på naturstigar utan horder av asiater!

Vi slapp se några läskiga kryp, men såg massor av apor och dem är jag inte alls rädd för längre! Fast man får se upp, man vet aldrig när de dyker upp och snappar åt sig något som man lagt ifrån sig. En tjej sa ifrån sig en choklad på en bänk i en utställningshall och på bråkdelen av en sekund dök en apa upp från ”ingenstans”och tog hennes Kitkat!

Sedan var det dags för ett hawkercentra och Carrot cake, som inte är sockerkaka med glasyr utan en varmrätt. Närmare bestämt rismjöl, ägg, vatten,” daikon” (vit rädisa?) och kryddor som mixas och sedan steks. Carrot cake finns i en svart och en vit variant, alltså med eller utan soya, ingen av dem innehåller morötter…

Jackfrukt, heter det verkligen så? Jackfruit är det iaf, det berättade en man med röda brillor som också berättade om skillnaden mellan jackfruit och brödfrukt, hur stora träden blir, att det finns olika sorter m.m. Trevligt med lite spontanguidning mitt i djungeln!

Way out west

På väg mot dagens huvudsakliga mål (se Davids inlägg) lyckades jag lura till mig ett besök i Chinese and Japanese Gardens. Det låg ändå på vägen…

Parken har funnits sedan 1975 och ligger på två små öar i Jurong lake. Vacker natur med många olika växter, färgglada fåglar, pagoder, sköldpaddsmuseum och en riktigt häftig Bonsai-avdelning, som tydligen gått lös på SGD 3.8 miljoner, med många vackra träd där det äldsta var 300 år gammalt!

Vid stenskulpturerna kunde vi läsa om hur vi är som personer enlig de kinesiska stjärntecknen, jag är kanin (därav mina stora framtänder eller?) och ”gentle, caring and charming”! David är råtta…

När vi strosat färdigt var vi hungriga och vid närmaste MRT-station hittade vi ett ”hål i väggen” där vi kunde köpa goda nudlar för 10 kr/portion. Sedan på tåget för att åka en station till Boon Lei, där vi skulle leta upp en buss att åka vidare med. Då började kaffetarmen hojta och vi hoppades på att hitta en kaffeservering, enade om att lokalt kopi skulle få duga. När vi stiger av tåget har vi ingen aning om var vi är, Boon Lei har vi aldrig hört talas om. Men vad hittar vi väl då, om inte ett GIGANTISKT shoppingcentra? Så det blev en cappuchino med så välvispad mjölk att skeden kunde stå för sig själv!

Djungelpromenad 2 – Sungei Buloh

Med tunnelbana kan man ta sig upp i Singapores nordvästra hörn, till Kranji. Från Kranji kan man åka buss och när man passerat diverse industrier, en cementfabrik, några grönsaksodlingar, en fotbollsmatch med unga män som spelar barfota på en lerig gräsmatta, någon bilskrot och ett par frisörer (plaststolar utställda längs vägen, där man kan får sig en billig haircut) är man framme i Sungei. Om det är söndag, vill säga, annars går visst inte bussen ända fram!

Sungei Buloh Wetland Reserve blev ett naturreservat efter att några ornitologer reagerat mot att räkfarmarna höll på att skövla hela mangroveskogen. Nu är området räddat och djur och växter lever och frodas.

Det blev en djungeltur på våra villkor, det vill säga lagom läskigt… markerade stigar med både utsiktstorn och plank, som man kunde står och spana bakom, för att se utan att synas. Det hela började med en, säger en, apa och den var inte ens närgången. Vi hade också turen att få se uttrar som lekte i vattnet, några 2 meter långa varaner (Malaysian monitor lizard), slamkrypare (underliga fiskar som hoppar omkring i leran!) och en massa fåglar, mest hägrar!

Sicken skön söndag!

Verifierad av MonsterInsights