Botaniska trädgården

Same, same – but different! Precis som i Lund så bor vi med gångavstånd till ”Botan”, variationen i flora och fauna är något större här!

Här kan man strosa runt länge och titta på underliga växter och vackra blommor, spana in lustiga motionärer, se fåglar man inte kan namnet på och njuta av ljuvliga dofter. Motionärerna är många, några går eller joggar andra utövar Chi Gong och några rör sig i slow motion med sina tofsförsedda svärd!

När det gäller djurlivet så verkar kineserna allra mest fascinerade av stora hundar, typ Golden, som rastas i parken. Helt vill de bli fotograferade bredvid en hund, som då måste ligga helt still med huvudet bortvänt för att de ska våga sig nära!

Själv tycker jag de meterlånga ödlorna som försöker fånga fisk är mer spännande.

Djungeldjur

Det kommer att bli fler djungelpromenader, trots att inget blev riktigt som vi hade tänkt idag.

Vi ville ha lite omväxling till stadslivet och tänkte gå en bit in i MacRitchie-reservatet, bland annat med förhoppningen att få se apor. Som alltid när vi går på nya ställen måste vi kolla vad som finns bakom den kröken, efter den kullen, bakom den dungen osv. Tanken var att gå en bit in i skogen och sedan tillbaka. Att gå i djungeln är långt utanför min komfortzon egentligen, men man måste vidga sina vyer har jag hört! Tilläggas ska också att detta är en ganska tillrättalagd nationalpark, med markerade stigar och spångar att gå på.

Där finns också en del informationsskyltar, bland annat om giftiga ormar (Elegant Bronzeback, som lever i trädgrenar och jagar på dagtid) och aggressiva apor! Gulp! Jag var därför ”tvungen” att inför varje steg scanna av marken framför mig, ca en halv meter åt varje sida samt upp i trädtopparna – såg möjligen något spastiskt ut!

Aporna, långsvansade makaker, har vant sig vid att bli matade av människor och följer efter en för att se om man har något gott att erbjuda. Några apor hoppade ner på stigen bakom oss, men när vi inte hade något att bjuda på klättrade de tillbaka upp i träden. För övrigt såg vi mest små ödlor, ekorrar och fjärilar. Tacka vet jag fjärilar!

Vår promenad ledde genom tät djungel och över en häftig hängbro 25 meter över marken. När vi gått en bit började det regna och åska! Läskigt med åska när man är i skogen, men regnet gjorde inte så mycket eftersom vi ändå var sjöblöta av svett. Det idoga regnandet fick David att ta upp en plastpåse för att skydda sin nya kamera, och vips så var det en apa där som trodde att det prasslades med något gott. En ilsken liten rackare, apan alltså, hoppade runt benen på David som plötsligt gick med sjumilakliv. Inte förrän jag hotade den med mitt paraply gav den upp!

Nåväl, promenaden fortsatte, över fler kullar och förbli fler dungar… Ganska utmattade, men nöjda, närmade vi oss utgången efter 2,5 timmes promenad… Och där, vid restaurangen, hoppade en hel flock apor omkring och tiggde mat medan personalen försökte jaga bort dem med kvastar!

Verifierad av MonsterInsights