Negombo

Vårt sista stopp i Sri Lanka denna gång blev Negombo, landets 5:e största stad. En plats med rätt många turister, men inte beroende på några storslagna sevärdheter utan för att den ligger nära flygplatsen… Folk på gatan frågar om man precis kommit eller om man är på väg hem. Det känns lite synd, för det är en ganska trevlig liten stad där stora delar inte påverkats alls av turisterna.

image

 

20160103_085857-1

imageStaden kantas av en lång strand som tyvärr inte riktigt inbjuder till bad (och det är väl därför turister inte stannar så länge kan man tänka). Speciellt inte så här direkt efter nyårsfirandet med raketrester lite överallt. Lokalbefolkningen gillar i alla fall stranden och är det helgdag så är det bilköer för att ta sig till havet.

imageimage

Staden växte fram på grund av de stora kanelodlingar som fanns här då portugiserna och holländare styrde över området från 1500-talet. Idag är det turism och fiske som gäller.

Negombo fiskmarknad är en upplevelse av det udda slaget.

20160102_071804-1-1

Helst ska man besöka marknaden vid 5-6 på morgonen för att se när båtarna kommer in och fångsten sorteras, styckas och säljs. Vi nöjde oss med att sikta på klockan halv 7 när solen gått upp. Lite sent visade det sig. Alla båtar var redan i hamn.

image

2016-01-02 06.53.09

Dessutom var det fortfarande lite nyårslugn som gällde fast det gått ett par dagar in på det nya året.

image

imageimageMånga hade redan shoppat klart och lastat sin fisk. Här verkar det vara lastutrymmet som avgör hur mycket som skulle inhandlas.

image

Det visade sig också finnas två marknader, en liten för båtar som kan dras upp på stranden och en större för de större fiskebåtarna.

En del av fångsten på den lilla marknaden torkas innan den säljs.

image

image

Negombo centrum är sig väldigt likt trots de över 30 år som gått sedan jag var här senast. En del hus har fått en våning till , modet har ändrats en del och trafiken har ökat, annars känns mycket igen.

2016-01-03 09.32.08

Och samma kvarter för drygt 30 år sedan:

Negombo

 

Vi lyckades också hitta Negombos söndagsmarknad av en slump. Även denna visade sig vara mycket lik sedan början av 80-talet. Byggnaden med sina olika portaler har i alla fall fått lite välbehövlig målning under åren.

Marknaden

Samma arbetsfördelning gäller fortfarande, männen fiskar och kvinnorna säljer. Att det är mer än 30 år mellan bilderna är svårt att förstå.

Negombo

IMG_7048

Portugiserna lyckades väl med att propagera för kristendomen vilket märks än idag då 60% av befolkningen i Negombo är katoliker. Staden kallas ibland för lilla Rom eftersom det finns 20 katolska kyrkor i denna lilla stad. St Mary’s katedral är den mest kända.

20160103_093557-1

Nu i juletid märks det också på alla julkrubbor som finns i nästan varje gathörn.

image

Hinduismen är också representerad i Negombo. Här templet Sri Sitevintage. Arkitekturen skiljer sig en hel del mellan religionerna…

20160102_074308-1

Tempelområde i Kataragama

image

För att vara nära Nationalparken Yala där vi var på safari, bodde vi tre nätter utanför Tissamaharama. Ett boende mitt i djungeln, fint men naturligtvis med hög småkrypinomhus-faktor! Alltid läskigt i teorin, men oftast inte så farligt i verkligheten. Mest udda var en liten groda i badrummet. Jag undrade hur den tagit sig in och Lovisa undrade om hon skulle pussa den? Vi enades om att stänga in den under en upp- och nervänd papperskorg och överlåta åt städpersonalen att ta hand om den.

Boendet, Flower Garden Lake Hotel, kan verkligen rekommenderas. En riktig oas med fantastiskt god mat! Härifrån hann vi även med ett besök i vallfartsorten Kataragama.

I guideboken läste vi att tempelområdet är bäst att besöka under kvällen, då det annars är öde och folktomt. Därför blev vi ganska paffa när vi kom fram vid lunchtid och möttes av det här! Inte vad jag kallar öde och folktomt!

image

Till Kataragama görs det pilgrimsvandringar av buddhister, hinduer och muslimer. Staden har fått sitt namn efter guden Skanda aka Kataragama. Med sex huvuden och sex armar, ridandes på en påfågel bekämpade han demoner. Det finns många myter och legender om hur detta gick till, samt om hur platsen blev helig även för buddhister och muslimer. Här kan man läsa mer: http://kataragama.org.

image

image
Tempelområdet ligger längs floden Menik Ganga, där man ska bada och sedan klä sig i rena vita kläder innan man besöker tempelområdet.

image

Lämpliga offergåvor är frukt och lotusblommor som man bär med sig längs en bred gata genom hela området! En kokosnöt, med en liten låga på toppen, som man sedan kastar mot en sten är också bra att ha. Går kokosnöten i två delar vid kastet är det ett gott tecken.

image

image
Att vara barfota är ett måste och det gjorde att vårt besök gick i racerfart! Tunnhudade vinterfötter står inte stilla många sekunder på solvarmt underlag…

Nykter var också att föredra!

image

Parken runt området var full av apor, inte stirriga makaker utan gulliga grå langurer!

image

Vi var troligen de enda turisterna och kunde inte smälta in på något sätt! Svårast var det för Lovisa som drog till sig mycket uppmärksamhet!

image

Yala

Efter några dagar på Unawatunas stränder åkte vi österut för ett besök i nationalparken Yala. Sri Lankas näst största och mest besökta. Hela parken är ca 2×5 mil stor och den blev ett skyddat område redan år 1900.
Vi valde en morgontur, vilket betyder start kl 5 på morgonen för att vara på plats i parken när solen går upp.

20151224_061752_001

Ett ganska stort antal jeepar samlades vid ingången för att starta så fort parken öppnade, men parken är stor så det var sällan någon trängsel.
Yala består av många olika typer av landskap. I det hörn där safariturerna går är det mest sjöar, våtmarker och låga träd och buskar. Men, nu är det ju framförallt djuren man kommer dit för. Leopard är huvudnumret. Men, trots världens högsta koncentration av sådana kattdjur såg vi inte till någon tyvärr.

Elefanter såg vi några stycken på håll, men när en elefantunge visade upp sin morgonlek i vattnet (då spreds ryktet snabbt bland guiderna och trafikkaos var ett faktum…).

20151224045931

Annars höll sig elefanterna på lite lagom avstånd.

20151224023205

Mungos korsade vägen då och då med risk för livet. De verkade nyfikna på vad vi turister höll på med.

2015-12-24 17.13.04

En hel del fåglar trivs i sjöarna och våtmarkerna. Ibisstorkar fanns det många av.

20151224021657

 Vanligast var nog vattenbufflar som lugnt badade tillsammans med en och annan krokodil.

2015-12-26 18.55.07

Vildsvin trivdes även i denna miljö, men det är inte direkt exotiskt för en skåning. Egretter gjorde det lite mer exotiskt i alla fall.

2015-12-24 17.14.40

Oavsett leoparder eller ej så var det ett mycket vackert landskap!

2015-12-24 17.09.56

Ville man se mer oskygga djur så var det bara att titta längs vilken väg som helst utanför parken.

20151224063705

Hemma bra men borta bäst!

Visst bor vi i ett behagligt klimat och trivs alldeles förträffligt i Palma, men kände ändå för att resa under julledigheten. Sverige borde varit det självklara alternativet och det hade varit kul att få träffa släkten men skånevädret i december är sällan någon höjdare!
Istället valde vi en favorit i repris och åkte till Sri Lanka. Precis som under förra julledigheten. Skillnaden är att vi nu lyckats få med oss den här unga damen!

image

Med sand mellan tårna önskar vi er alla en god jul!

image

image

image

image

Äta bör man…

 

Maten på Sri Lanka är en härlig mix av asiatiskt (nähä?), indiskt och europeiskt kök. De flesta kryddorna är lokalt odlade och maten är rejält kryddad. När den inte är turistanpassad det vill säga.

Rice and curry är nationalrätten, man väljer mellan kyckling eller fisk och får, förutom ris till, även dhal, karamelliserad aubergine, kryddiga bönor, potatiscurry och papadums med mera! Sååå gott!
Allt detta till en person!

image

Roti som är ett bröd, ungefär som en tunn och lite seg tortilla, med olika tillbehör är poppis till frukost eller lunch och säljs ofta i enkla matstånd. Om man tänker bort hygien och risken för turistmage är det mycket gott!

image

Fisk och skaldjur, alltid färskt, gott och vällagat!

image

En underrubrik på varje meny är ”devilled” och det kan handla om kyckling, fisk, räkor eller vad som. Gemensamt för rätterna är att de är söt-stark-klibbiga och mycket goda!

Ris och nudlar kan man få på både längden och tvären – alltid gott och billigt. All mat är förresten prisvärd, en stor nudelrätt med kyckling kostar under 20 kr och en rice and curry med kyckling och alla tillbehör 35-50kr.

Öl passar bra till det mesta och den lokala Lion lager är OK, Lion stout är mycket god men kanske inte till mat.
Efter maten kan man ta en lokal arrak, som är gjord av ännu ej utslagna kokospalmsblommor. Arraken kan lagras på träfat och smakar som en lagrad rom.
Är man bara allmänt törstig är det aldrig lång till en säljare av färska kokosnötter. Man köper en kokosnöt, får ett hål upphugget och dricker sedan den genomskinliga och nyttiga kokosjuicen/kokosvattnet med ett sugrör. kokosjuice kan man även köpa som sugrörsdricka i raw food-butiker i Sverige.

image

Lokala desserter har vi också testat. Här curd, en yoghurt på buffelmjölk som serveras med honung. Godare än den ser ut!

image

En annan dessert är wattalapam med konsistens som en blöt sockerkaka och med en smak som påminner om creme brulee. Och det är ju också gott.

image

Jag är för övrigt ingen bra matrecensent eftersom jag gillar all mat. Utom surströmming!
Naturligtvis kan man även få en pizza eller pasta om man föredrar det…
Man kan äta för att leva, men det är också OK att leva för att äta!

Galle fort

Unawatuna är en förort till Galle, som är Sri Lankas fjärde största stad (med 100 000 invånare, så det är ingen storstad ändå). Efter att ha sett mängder med lokalbussar passera i full fart mot Galle tänkte vi att detta var ett bra alternativ att ta sig fram. Bara att ställa sig vid en hållplats och vifta in första bästa buss. Sen snabbt hoppa på ”i farten”. Alla tittar vänligt på dessa jättar som stigit på. Priset är inget att klaga på. Uttrycket ”har du en spänn till bussen” stämde precis! Vi fick i alla fall plats inne i bussen och slapp hänga utanför som vissa andra…

image

Galles fort rymmer en liten charmig gammal stad innanför dess murar. Fortet byggdes som flera av de andra kolonialstäderna i Asien (Singapore, Malacca, Penang,…) av portugiserna på 1500-talet. Holländarna tog  över och byggde ordentliga murar på 1600-talet. Engelsmännen tog sedan över 1796 och förstärkte fortet ytterligare istället för att riva alltihop (som i till exempel Malacca). Slutresultatet blev riktigt gediget. Murarna stod pall och räddade hela den gamla staden från skador under tsunamin 2004.

image

Den brokiga historien med olika härskare och kulturer genom århundraden gör staden till en spännande blandning av kulturer och religioner.

image

Det allra bästa är alla de små gatorna med en blandning av hus i olika stilar och skick.

image

Flera av dem är nu konstbutiker, kaféer eller tebutiker. Allt är lugnt och stilla. En riktigt trevlig stad helt enkelt!

image

image

image

Nu Unawatuna

Vi är ju, som bekant, rastlösa och nyfikna. Därför passar det oss utmärkt att byta boende då och då, max fyra nätter per ställe brukar det bli. Nu har vi inte varit helt nöjda med våra boenden i Mirissa, ganska skabbiga men ändå förhållandevis dyra med asienmått mätt (mer än 600kr/natt).

Charmen i detta rum var lika med noll och då hade vi ändå tänt mysbelysningen…

image

Går man efter betygen de olika ställena får på till exempel booking.com är de generellt låga. Det är svårt att få grepp om vilken standard det är på rummen när man bokar via internet, så häromdagen bestämde vi oss för att ta oss till Unawatuna och gå omkring och leta tills vi kände oss nöjda.

Plötsligt händer det – första stället vi kollade på kändes helt rätt. Så nu bor vi här, på en kulle mitt i grönskan på Villa in Paradise, med spännande/läskiga djur in på husknuten och söta apor i träden! Mycket mysigt!

image

 

Det är Purple-faced leaf monkeys som det finns mest av här. Ungefär lika svåra att fånga på bild som en val!

image

Dagarna tillbringar vi promenerandes, naturligtvis hinner vi även med att testa nya spännande rätter och dricka en och annan Lion Beer! Igår promenerade vi åt väster till den omskrivna Jungle beach. Hyfsad snorkling men helt sjukt mycket folk, något fler svenskar än ryssar!

image

 

Idag gick promenaden i stället åt öster, till en liten lagun vid Dalawella Beach där vi också snorklade.
Snorkla alltså, finns det något bättre?

image

Unawatuna är riktigt nice, turismen började med backpackers som hittade hit men nu söker sig ”den stora massan” hit. Det slår otroligt snabbt över från att vara mysigt och pittoreskt till att vara överturistigt. Unawatuna befinner sig på gränsen…Strandlivet har nästan slagit över och man blir lite matt av alla säljare som vill prångla på en allt från fin batik till plastiga leksaker! Men stämningen är väldigt avslappnad så betyget blir ändå 4 ☀️!

image

Dessutom tar man sig lätt till andra stränder om man vill sola och bada på mer öde stränder.
Bakom strandlinjen går en liten mysig gata kantad av boenden i olika prisklasser, restauranger, cafeer och butiker.

image
Hur många haremsbyxor jag kommer att köpa med mig hem är ännu oklart…

Hemresan närmar sig med stormsteg. Fast David menar att vi hinner pricka av ännu en sak från UNESCO:s världarvslista…

Livet på en pinne i Ahangama

På några stränder i södra Sri Lanka förekommer en annorlunda form av fiske, nämligen styltfiske! Någon har tydligen kommit på att det är praktiskt att sätta pålar i vattnet och sedan fiska småfisk vid strandkanten sittandes på en pinne.

image

Man skulle kunna tro att det är en gammal tradition, men den sägs ha startat efter andra världskriget när det började bli ont om fiskeplatser på klippor och stenar.

image

Idag verkar det leva kvar till viss del, men misstanken finns att det nu bara är en turistfälla. När vi åkte förbi fiskeområdena på väg till Unawatuna, intryckta till bredden i en tuk-tuk tillsammans med två resväskor, stannade vi för att beskåda det hela. Det visade sig att fiskarna också hade en indrivare som krävde pengar om man skulle ta foton… 25 kr för några bilder.  Han ansåg det skäligt eftersom det skulle räcka till 8 fiskare. Jag fick i alla fall lite guidning av indrivaren på köpet.

image

Ja, ja det kanske är fotograferandet som är huvudinkomsten, men om det hjälper till att bevara denna udda fiskeform så är det väl OK. På en del ställen ser det i alla fall ut som de fiskar för fiskandets skull.
På andra ställen finns styltorna kvar som ett minne eller kanske som ett sjömärke för alla surfare som tagit över längs kusten.

image

Valsafari

Valsafari är Mirissas stora turistmagnet. Just denna tid på året är det säsong för blåval i denna del av Indiska oceanen. Blåvalen kommer hit för att föda sina ungar i det varma vattnet. De små nyfödda 2 tons ungarna har inte så mycket värmande fettlager.
Klockan 6 på morgonen startar ”jakten”. Plötsligt kryllar de av turister som transporteras i små mopedtaxis, tuk-tuks. I hamnen, som annars är lugn och fridfull lastas vi turister på valsafaribåtar.

image

I samlad trupp bär det iväg ett par mil ut i havet.

image

Sen börjar spaningen. Några saker underlättar letandet: det är världens största djur (troligen det största som någonsin funnits på jorden), de måste upp till ytan för att andas, de sprutar ett moln av vatten när de dyker upp.
Var och en letar på sitt sätt…

image

När en båt sett en stackars val så startar drevet. Några regler följs, som att båtarna bildar en korridor med fri lejd framåt för valen. Om valen tycker det räcker kan man fundera över.
En val fick vi se till slut. Ett kort ögonblick som inte är lätt att föreviga på bild. Lite häftigt är det faktiskt. Upp till 30 meter långa kan de bli och väga upp till 200 ton. Man hoppas ju att den tittar sig för så den inte dyker upp under båten…

image

Några flygfiskar, en havssköldpadda och ett dussin delfiner fick vi också beskåda på vägen. Ingen bild på delfinerna, så denna får duga.

image

Welingama

En tuk-tukfärd på 10 minuter tog oss idag till en annan fin liten by här på sydkusten, nämligen Weligama. Man blir alldeles lycklig över att det fortfarande finns såhär vänliga människor på vår jord! Alla, och jag menar verkligen alla, är trevliga, glada och hjälpsamma. Många barn är nyfikna och mammorna knuffar fram de blyga barnen för att de ska kunna ta sig en riktig titt på oss…
Vi började med en tur i byn och till min stora glädje hittade vi en lokal marknad.

image

En kvinna berättade en lång historia om sin fina bananplanta, tyvärr var just ordet banan det enda jag förstod! Men visst är bananerna fina?

image

image

 

Annars verkar det vara den långa och breda stranden som är huvudattraktionen här, främst för nybörjarsurfare! Men jag surfar ju inte längre. Jag valde att sluta när jag låg på topp (dvs den ENDA gången som jag kom upp i stående…).

image

Ickesurfare kunde roa sig med annat…

image

En valp som inte verkade riktigt säker på om krabban var mat eller en leksak.

image

Sedan kom det några kossor gående…

image

Verifierad av MonsterInsights