En lååånghelg i Bulgarien. Det var på tiden med lite nya platser och ett nytt land att besöka!
Vi flög till Sofia med ett av alla dessa lågprisflyg till platser i Östeuropa. Vi började med ett besök i näst största Bulgariska staden Plovdiv cirka 15 mil från Sofia.
Plovdiv är inte något jag hade så bra koll på tidigare. Viner från Plovdiv hade jag hört talas om men inte så mycket mer. Ett insider-tips sa att Plovdiv skulle vi inte missa. En väldigt vacker och trevlig stad som tydligen är bland de äldsta kontinuerligt bebodda städerna i Europa. I minst 8000 år har här bott folk!
Staden är enligt vad man säger byggd på 7 kullar. Det är antagligen lånat från Rom som ju också sägs vara det. Sex kullar finns kvar och en är tydligen ”bortskrapad”…
Den mest populära av dem är Nebet Tepe som har rester av 8000 år gamla bosättningar och ruiner av ett fort från ca 300 f.kr. Kullen var en perfekt plats att bo på och lätt att försvara när området runt de sju kullarna är väldigt platt.
Bebyggelsen på väg upp till Nebet Tepe är inte så gammal. Det handlar om 1700- och 1800-talet då Plovdiv var en viktig handelsstad i det Osmanska riket.
Nedanför kullen kan man inte missa den gamla stadsdelen Kapana. Namnet betyder tydligen ungefär ”fällan”. I dag fastnar man på någon restaurang eller bar, förr var det troligen för man fastnade i de smala krokiga gränderna. En enda stor uteservering kändes det som även om det inte vara så värst varmt denna tid på året.
En lång gågata vid namn Knyaz Alexander I sträcker sig igenom hela centrum och till och med över floden Maritsa. Europas längsta påstår man, med konkurrens från Ströget i Köpenhamn och Saint Catherine i Bordeaux.
På mitten och under gågatan ligger en av alla romerska lämningar i staden, Stadium of Philipopolis från 100-talet e.kr. Den löper 240 m längs gågatan, men en våning ner. Den rymde uppåt 30 000 åskådare, helt galet stort även med dagens mått mätt.
Finns det sju kullar att besöka i staden så ger vi oss givetvis i kast med det. Drygt 20 000 promenadsteg vissa dagar är inget bekymmer.
Plovdiv är verkligen katternas stad. Alltid minst en katt inom synhåll. Kanske därför att vi inte såg en enda råtta här tillskillnad mot hemma i Lund.
Bulgariska specialiteter när det gäller mat lyckades vi testa flera av tack vare en mycket trevlig restaurang i Kapana vid namn Shevitsa.
All bebyggelse i Plovdiv var inte välhållen. En del hus mitt i centrum kan nog räknas som renoveringsobjekt.
Några mil utanför Plovdiv ligger vinbyn Brestovitsa, som har fått utmärkelsen Bulgariens vinhuvudstad. Inte för att det finns stora kända producenter här utan för att det av tradition tillverkats vin i nästan varje källare.
Efter Plovdiv körde vi tillbaka mot Sofia för några dagar. Jag väljer helst inte samma väg två gånger, så vi bytte den tråkiga motorvägen mot en liten omväg upp mot Balkanbergen och byn Koprivsjtitsa.
Framme i Sofia märktes det snabbt att detta inte ger samma fina känsla som Plovdiv. Detta är en stad med tydlig socialistisk arkitektur med breda gator och flera ganska slitna centrala kvarter. Sofia låg ”bakom” järnridå till 1989.
Stadslivet kretsar till stor del kring den fina gågatan Vitosha.
Tyvärr har områdena inte några namn, utan zonnummer används officellt istället. Ett försök till områdesnamn är KvARTal som vill bli lite av ett trendigt konstområde.
Grekiskortodoxa kyrkor finns det gott om. Den största är Alexander Nevskij-katedralen.
Mycket mindre och anspråkslös är St. George-kyrkan. Det är en av Europas äldsta fortfarande använda byggnader. Den byggdes på 300-talet och används än idag. Det lär knappast var något som byggs idag som står kvar om 1700 år…
Om Plovdiv var katternas stad så var Sofia spårvagnarnas. Allt från nytt till gammalt skramlade fram på gatorna.
Även Sofia har mängder av romerska lämningar en våning ner under staden. Många arkeoligiska fynd finns till beskådande mitt i staden.
Det var en lätt uppgift att spana på slitna gamla byggnader i Sofia centrum. Stadsdelen utan namn som vi bodde i hade många sådana exempel.
