500:e inlägget!

I tider som dessa, när resandet satts på paus, får man glädjas åt de resor man gjort. Vi har rest “en del” och har många härliga (men även underliga och läskiga) minnen bevarade. I detta inlägg, som är vårt femhundrade (!) sedan 2011 då vi flyttade till Singapore, har vi tänkt till och listat de sex som på något sätt påverkat oss mest!

En stor fördel med att tillbringa ett helt år i Singapore var att få uppleva de mångkulturella helgdagarna som landet ståtar med. Vilket annat land har helgdagar i kalendern som är kristna, kinesiska, buddistiska, islamiska, hinduiska och några till? Det sjukaste av allt är väl ändå Thaipusam, en hinduisk festival som tar piercing till oanade höjder.

En upplevelse av ett annorlunda slag hittade vi i byn Buangkok mitt bland Singapores skyskrapor. När allt runtomkring är modernt och extremt kommersiellt, så har tiden stått stilla i Singapores sista kampong (by på malajiska). Här är det andra värden som gäller än pengar och rikedom. En lite rörande historia döljer sig bakom denna idyll.

De största upplevelserna är de där man inte trängs med horder av andra turister utan att istället få tid att tänka och göra saker i sin egen takt. Tyvärr händer det inte så ofta. Är det en stor sevärdhet så åker många dit, så är det bara.

Men så ibland händer det! Vårt helt ensamma besök i Niahgrottan mitt i djungeln på Borneo var verkligen häftigt och hade inte varit det samma med trängsel och “oljud”.

Man kan undra vad det är som gör att jag (Camilla) alltid vill kolla in djurlivet när vi reser, det är verkligen med skräckblandad förtjusning! Rädd när vi går i en djungel, rädd när vi snorklar, rädd när det prasslar i en buske, rädd för apor och mest av allt rädd för djur som tar sig in där jag ska sova. Eller de behöver inte ta sig in, det räcker med att jag misstänker att det evenuellt, möjligen, kanske skulle kunna ta sig in ett djur/kryp på mitt rum.
Tacka vet jag koalor!

Nordön på Nya Zeeland bjuder på många häftiga naturupplevelser. Man får en känsla av att jordens inre gör sig påmint lite överallt. Allt ifrån områden med allsköns geotermiska fenomen till kokande dammar i stadsparken!

Champagnepoolen i Wai-O-Tapu! Inte läge för nåt spaande där inte

Ibland kan vi faktiskt återvända till platser som vi besökt tidigare, även om nyfikenheten för det mesta gör att nya ställen lockar oss mer. Ett ställe som alltid lockar är Dublin. Efter två fina år här med våra små barn, som de var då, är det en riktig nostalgikick att återvända.

Tiden går och det var länge sedan Lovisa, då 3 år gammal, lärde sig att cykla utanför vårt hus.

Vi ser fram emot 500 nya anledningar att göra blogginlägg!