Punggol by the sea

Tar man ”vår” tunnelbanelinje till slutstationen hamnar man vid väldens, eller i alla fall Singapores östra ände. Vi hade förstått att där skulle finnas nya fina bostadsområden och en nyanlagd ”vattenpark”. Punggol  heter stadsdelen, som tydligen betyder något så fint som ”hurlingklubbor i ändarna på fruktträdens grenar för att böja dem mot marken” på malaj. Tydligen är hurlingklubban inte bara ett lokalt Irländskt idrottsredskap som jag trott hittills…

För bara några decennier sedan var Punggol rena landsbyggden med gris- och hönsfarmar. Sista grisfarmen stängde inte förrän 1990. Det kan man inte gissa idag när höghusen står tätt.

Väl ute ur tunnelbanan förstod vi snabbt att de nya fina bostadsområdena, som Water Town som ständigt visas i reklamen på TV, inte riktigt är klara än… Enorma byggarbetsplatser fanns det i alla fall. Sådär en 40 lyftkranar lyckades vi räkna till.

Parken var däremot klar. En ovanlig, men rätt trevlig prioritering. Helt öde var den däremot, kanske för att husen inte är klara än? De enda levande varelserna var några vildhundar som vi försökte hålla oss på långt avstånd från.

Efter en promenad genom skogen kom vi till Punggol beach. En strand och ett nedlagt fiskeläge. De enda fiskarna är de som står och metar (och de som finns i vattnet förstås 🙂  ).

De ”vackra” hamnarna i bakgrunden ligger i utlandet, Johor Bahru och Malaysia alltså.

 Stranden kan se lugn och fridfull ut, men har en hemsk historia bakom sig. Det var en av platserna för Sook Ching-massakern på singaporianska kineser, som ansågs anti-japanska, under den japanska ockupationen 1942-1945. 10 000-tals människor dödades totalt och 300-400 just på stranden i Punggol. Andra väldskriget har en annan och minst lika grym historia i denna del av världen.

Verifierad av MonsterInsights