David – Sida 23 – Res med Lundbergs

Varning för Dengue-myggan

Det gäller att se upp för dagmyggor med svart-vita ben om man är i tropikerna. Det kan vara en Aedes-mygga som bär på Denguevirus! Dengue-feber är farligt, speciellt om man får det en andra gång med antivirus i kroppen redan. Myggan finns runt ekvatorn, inom +/-35:e breddgraden. Varmare klimat gör att vi väl snart har myggan i Europa också (Cypern = 35°N…). I Singapore har man tagit myggjakten på allvar och tar till allehanda knep.

Den så kallade Dengue-polisen gör kontroller och hembesök för att se om någon är slarvig och har stillastående vattensamlingar gömda (i blomfat, under disktorkställningen eller annat).

Man kan gå in på Dengue-sidor på nätet och se hur många fall som rapporterats dag för dag och vilka kvarter som är drabbade och hur många som har blivit sjuka. Det är bara att knappa in sitt postnummer så får man redan på närmsta utbrott. Just nu har vi 3 fall på 4857 meters håll (nej, det stod faktiskt inte vem det är och hur de mår)! Är man ute och rör på sig kan man ladda ner Dengue-appen istället så att man alltid är uppdaterad eller beställa Dengue-SMS så man inte missar senaste nytt. Givetvis finns Dengue-nytt på Facebook också. Bara 240 stycken som har gillat sidan… Singaporepolisen har i alla fall gjort det och föregått med gott exempel! All information låter kanske överdriven, men kanske en del saker kunde vara nyttiga även för andra virusepidemier? Närmaste utbrott av svininfluensa…? Vaccineringsläget lokalt…?

Att ”röka ut” myggorna från rabatter och buskar är förstås också en metod man använder. Frågan är hur nyttigt det är för oss större djur?

Trots alla varningar känner vi oss ganska trygga när det gäller Dengue i Singapore. Ser nästan aldrig en mygga av någon art och har inte blivit biten än. Annat var det i Jakarta, kunde ju Camilla dokumentera i form av 50 bett… Men, inkubationstiden ska vara 5-10 dagar så faran lär vara över…

Mmmmikrobryggerier!

Jag måste erkänna att jag trodde att det bara fanns Tiger att tillgå i Singapore. Så är det inte alls! Under månaderna som gått har vi hittat än det ena än det andra mikrobryggeriet att testa öl på. Flera ställen brygger direkt på plats i puben medan vissa hämtar öl från något litet lokalt bryggeri. Eftersom det är Singapore det handlar om måste vissa utmärka sig mer än andra med att vara tex världens högsta eller något annat utmärkande. Några spännande ställen som kan rekommenderas är:

Brewerkz var bryggeriet vi först hittade. Inte så konstigt eftersom det syns och hörs mest. Är egentligen en restaurangkedja några olika ställen i Singapore. Den ”mitt i stan” har en förmåga att växa fritt ut på kajerna vid Clark Quay (en turistmagnet I kvadrat). Behövs det mer plats hämtar man bara fler bord och ställer någonstans. Även när det gäller att brygga öl är Brewerkz stort. Runt ett dussin öl att välja på av alla möjliga smaker. Man kan få en liten provsmakning med fyra sorter av eget val. Det svåra är sedan att hålla koll på vad det kostar! En komplicerad matris med mer eller mindre ”happy hours”och storlek på glas, kannor och öltorn (4 liter…)! Havrestouten var förstås bäst tyckte jag, Camilla tyckte mer om den vita kaninen som är en veteöl.

LeVel33 påstår sig vara världens högsta mikrobryggeri (mätt over gatunivån då…). På 33 våningen med utsikt över Marina Bay och med en utomhusdel som är perfekt om det inte regnar som när vi var där. En ganska imponerande bar med bryggeritankar och kontrollpanel direkt bakom bartendern för att verkligen visa att här transporterar vi inte några långa sträckor inte. 4 olika ölsorter bryggs och två av dem är porter/stout! En fördelning som jag tycker är perfekt! Här är det kanske utsikten från baren som gör sig bättre än en bild på en öl:

Pump room ligger mitt i Clark Quay. De brygger ett antal öl på plats och har satsat på en provsmakningsbricka med 8 sorter med allt från veteöl till brun ale (tyvärr var portern slut just då, men det löste vi genom att komma tillbaka några veckor senare!) lite imponerande att servitören kom in med alla 8 i en enda röra och sedan sorterade upp dem bara genom att titta på dem! Om vi nu fick dem i rätt ordning förstås 🙂

Tawandang ligger trevligt i Dempsey Hill som är en liten oas ganska nära centrum (som vi har nämnt tidigare för många inlägg sedan…). Ett antal gamla mönstringsbaracker som är omgjorda till restauranger, butiker och några mikrobryggerier. Tawandang har utsett sig själva till världens bästa tysk-thai-restaurang! Kanske inte så stor konkurrens i den kategorin? Tre öl på menyn som bryggs i lokalerna: vete, lager och dunkel, alla enligt tyska öltraditioner. Ett överkomligt antal att prova igenom till ”förrätt”. Precis intill ligger också Red Dot som vi nämnt tidigare med sin gröna, nyttiga öl med Spirolinaalger som mycket väl kan visas igen (Camilla lyckades kalla det Red Spot då, men efter några gröna kan det ju bli så…):

Bairds öl var en liten udda upplevelse. Vi skulle prova en liten restaurang nere på vår gata när det visade sig att de hade ett helt uppslag med mikrobryggeriöl i menyn! Inget tydde på att det fanns något bryggeri i lokalen… Efter lite efterforskning var det inte direkt ett lokalbryggeri det handlade om utan ett japanskt mikrobryggeri som exporterar till några få ställen utanför Japan. Vilken tur man kan ha att det var till just vår gata! Än så länge har vi bara provat två sorter, men det blir säkert fler för det är ju så nära.

Tigerbesök!

Efter att ha hittat flera trevliga mikrobryggerier i Singapore var det dags att besöka ett riktigt storbryggeri! Tiger är ölen som gäller i Singapore. Bryggeriet ligger i världens ände, längst ut på öns västspets. Vi hoppade av bussen precis i tid för att inte hamna i Malaysia. När vi tänkte stort bryggeri tänkte vi också stort antal besökare. Bokningar i förväg var nödvändigt så det hade vi gjort. Väl där verkade det ganska lugnt och det visade sig att vi var de enda besökarna på den turen.

Ett storbryggeri är också en storindustri utan någon direkt charm. 70 000 flaskor/burkar producerades den timmen vi var där utan att man såg någon som arbetade… Men, redan före turen förklarade guiden att det är drickandet i slutet som är det viktiga! En fullskalig pub av engelskt stuk uppenbarade sig till sist, endast byggd för rundvandringsbesökare och arbetarna som kunde komma förbi och ta en öl ibland. 45 minuters fritt drickande! Det var decennier sedan Carlsberg slutade med det till alla svenska teknologers förtret. Det är inte heller bara Tiger som gäller för man brygger en lokal Guinness, en egenstout, lokala öl av experimenttyp också. Helt perfekt! Eftersom vi var de enda besökarna lyckades vi också få en pratstund med guiden och lite tips på resmål i grannländerna. Efter detta blir det väl en och annan extra Tiger ibland kan man tänka.

Glad Hari Raya Haji!

Glad Hari Raya Haji! Eller vad man säger… Singapore bjuder på många nya helgdagar att lära sig. Idag är det alltså Hari Raya Haji en muslimsk helgdag som infaller efter Haji, som är den årliga pilgrimsresetiden till Mecca. Vi märker inte så mycket av det, mer än att det är en ”bank holiday” idag för att helgdagen hamnade på en söndag och det vore synd att missa en ledig dag. Mest påtagligt var uppklädda muslimer på väg till något firande.

Är det mångkulturellt så är det. Singapore har satsat på hela skalan av högtider: två kristna, två muslimska, en hinduisk, en buddistisk, en socialistisk (1 maj) och två nyårsdagar (vanlig kalender och kinesiskt). En stor blandning och väldigt rättvist. 1/7 är muslimer och de har tilldelats 1/7 av de religiösa helgdagarna! 1/7 är kristna och de har fått 2/7 av helgdagarna. Ja det stämde inte riktigt, men jul kanske fler vill fira ändå? Undrar om det är något annat land som har en så bred blandning?

Vissa märks mer än andra. Little India fick en rejäl utsmyckning till Deepavali och julen börjar redan synas alltför väl…

Välblandat är också kyrkor, tempel och annat som ibland ligger vägg i vägg. Alla typer av helgedomar har också fått en gata uppkallad efter sig. I de flesta fall blir det passande adresser, som hinduiskt tempel på Tempel Street och en moské på Mosque Street, men inte alltid. Ett Taoistiskt tempel har fått adressen Church Street…

Att borra ett hål

Hur många kan engageras i att borra ett hål?

Ibland skiljer sig ens världsbild ganska ordentligt från den”riktiga”… Vi skulle sätta upp en gardin i lägenheten och tog hjälp av IKEAs installatörer. Fyra hål skulle borras i ett tak. Snabbt fixat tänkte vi. Men så fungerar det inte i ett normalt lägenhetshus i Singapore inte. Först krävs ett rejält pappersarbete:

– Blankett C1 ska fyllas i av ägaren till lägenheten för att certifiera arbetet och meddela vem som ska borra.

– Blankett C2 ska fyllas i av borraren där alla uppgifter om vem det är och i vilken bil personen kom till jobbet.

– Blankett C3 måste fyllas i av hyresgästen om vad som ska göras, när, varför och av vem.

– ID-handlingar måste kopieras så att man kan bevisa vem man är. Arbetstillståndet var OK.

– Check måste skrivas för att ordna en deposition på några 1000 kronor i fall något skulle hända.

– Dörrvakterna fick sedan tillåtelse att släppa in hantverkarna för att starta arbetet.

– Efter jobbet kan checken återlämnas mot ett antal underskrifter.

Problemet var att vi inte hade en aning om vad som behövde göras, utan skulle bara släppa in hantverkarna när byråkratin brakade loss.

Borrandet tog bara 5 minuter. Alltid något.

Resultatet blev i alla fall bra! Men, jag väntar fortfarande på att nyttan med pappersarbetet ska gå upp för mig.

Balkongbetraktelser

Det finns en hel del att titta på från vår balkong. Klart mer än hemma i Lund i alla fall, där det är tandläkarmottagningar som gäller!

Med en zoom kan man till exempel se detta:

Ett kofärgat kontorshus som snart är inflyttningsklart.

Designade höghus som inte är helt utsålda ännu ser det ut som. Kanske något att nappa på? Eller inte, en femrummare på 200 kvadrat ligger på 25 miljoner kronor…

Klassiska ”shop houses” med sina färgade fönsterluckor. Det ska alltid finnas en valvgång framför huset som alltid är öppen att gå i. Det bestämde Raffles redan i början av 1800-talet.

Underliga metallkonstruktioner som ringar in terrasser på drygt fyrtionde våningen i ett stort bostadskomplex vid Singapore-floden.

En samlare som vittjar tunnor på Mohamed Sultan road.

Byggkranar finns överallt. Det går inte att undvika. Spännande att följa byggjobbarna på 25:e våningen när de går av hissen på en liten spång… Eller att fundera på hur det är att vara kranförare när det åskar i princip varje dag så här års.

Condominium

Vi har äntligen ”fått” en lägenhet att hyra!!! Alla tillstånd är klara så nu slipper vi servicelägenhet och hotell efter två lååånga månader. Lägenhetsmarknaden är verkligen speciell men efter allt letande börjar vi förstå en del i alla fall. Först prisläget, som kan kallas HÖGT. Funderar man på att bo stort kan man till exempel satsa på dryga 1000 kvadrat på bästa läge!! Hittade en 10-rummare som går lös på dryga 200 miljoner kronor… Lite för dyrt kan man säga. Vi letar därför efter compact living-alternativ och alternativ finns det. Databaser med ”att hyra” med uppåt 100 000 alternativ. Vi har dock förstått att det finns många dubbletter och underligheter i detta stora utbud.

Läsa annonser för lägenheter är också en konst i sig. Det gäller att tänka om och släppa lite svenska sanningar och fundera på hur man egentligen vill bo. ”High floor” menas inte att golvet är högt utan vilken våning man hamnar på. Vi har varit skeptiska till mer än våning 10. Vill man ta i mer så kan man nappa på annonser med ”super high floor”, som betyder sådär våning 40 till 70… Ord som ska tolkas positiva är blåsigt och skuggsidan. Perfekt om man vill kunna sitta på balkongen utan att svettas ihjäl.

Vi satsade på att hitta ett condo som verkade bra och låg bra till och sedan leta lägenheter bara där, annars blir det för många alternativ att ta in. Andra önskemål var balkong (lyckades nästan – det blev en ”planter”)och att det inte skulle vara nära ett bygge (nästan omöjligt eftersom det rivs och byggs nytt överallt i den här stan)!

Ett condominium/condo är ett ”bostadsområde” med allt det nödvändigaste, det vill säga pool, gym, grillplats, osv. Dessa condos passar perfekt för oss utlänningar eller expats som vi så fint heter. Det är alltså mest sådana som vi som bor och hyr där medan Singaporeanerna äger lägenheterna privat som en investering.

En annan ”lustig” regel är att man alltid hyr på 2 år! Det kan eventuellt minskas till 1 år om man delar mäklaravgiften med uthyraren. 2 år kändes lite långt så vi fick satsa på 1 år med lite ”böter” istället. Bara att foga sig i principerna…

Alla papper är inte helt klara än, bland annat ska vi lista ut hur checkarna ska fyllas i (hur retro är inte det!), men vi hoppas och tror att vi snarast flyttar till The Pier på Mohamed Sultan Road!

Surf och jordbävning

En ganska nervös start på dagen med ett bokat nybörjarsurfingpass framför oss. Vad hade vi gett oss in på? Tänkte att vi skulle höja medelåldern på eleverna med flera decennier. Blev hämtade på hotellet. Tänkte att han som hämtade inte skulle leta efter några gamlingar, så vi var snabba att ge oss till känna när UP2U surf dök upp… Väl på plats var det inte så farligt. Inte tonåringar de andra eleverna heller och en gammal inbiten aussie som ledare.

Allt startade med torrsim på land (bokstavligen!), vilket var väl så jobbigt. Allt går ju ut på att resa sig från magliggande till stående på 1 sekund. Inget man tränar på varje dag precis. Sen bar det iväg ut bland vågorna. Bara att ta sig förbi de innersta vågorna är ett äventyr och kräver timing för att inte få brädan i huvudet. Att surfa liggande var överkomligt och inte så dumt det heller, men att ställa sig var svårare. Efter en timme lyckades jag i alla fall stå ett par sekunder och det var värt mödan! Efter avslutat pass förstod vi att mödan bestod i skinnflåddhet och en grym träningsvärk. Men kul var det!

När vi stod och pustade ut på stranden började marken skaka. Trodde först det var trötthet, men insåg att lokalbefolkningen började titta sig omkring lite undrande. En tog upp sin telefon och konstaterade att det var en jordbävning, men att det inte fanns någon tsunamivarning. Han trodde dock att det bara var de lokala vulkanerna som ibland ger småskakningar. På stranden var det i övrigt lugnt. Når vi sen kollade på Internet förstod vi att det var en jordbävning precis utanför Bali med 6.2 i styrka. Ett 50-tal skadade av nedfallande takdelar och annat (som inte är svårt att tänka sig med tanke på hur vissa hus ser ut). Detta enligt tidningarna, det var inget vi märkte något av. Några timmar senare var det dags igen för ett mindre skalv. Denna gång bara 4,9. Alla på hotellet sprang ut och vi följde efter. Inget mer hände som tur var.

WOW!

F1-racet blev verkligen en upplevelse! Synd att Camilla inte trodde på idén från början… det är en helt annan upplevelse när loppet går inne i staden. Upplevelsen blev minst lika mycket det runt omkring, med allt folket (över 80 000 åskådare) och alla fina vyer. Det berodde nog också på att det inte bara var gubbar som tittade (som sist Belgien).

Intressant också att se om Singapores strikta regler och ordningssinne fungerar i sådana här sammanhang också. Med öl och matförsäljning på området kan det ju bli lite skräpigt…, men inte här inte. Noterade en städare som gick omkring och fick syn på en liten fimp som genast plockades upp med en tång. Är det sen inte perfekt rent så ska det i alla fall inte lukta illa. I den oändliga raden av bajamajor fanns det ett antal personer med uppgift att mellan varje besökare spreja någon sorts luktegott/desinfektion i luften inne i ”majan”. Tog lite extra tid, men är ju viktigt!

När alla skulle hem efter lopp och konserter fanns ett uppbåd av guider som skickade folk till lämpligt T-bana eller annat. Kändes smidigare är stationen efter slutet på Malmöfestivalen.

Loppet var ju också spännande på slutet med ett par sekunder mellan 1:an och 2:an. Slutkonserten med Linkin Park var säkert bra, men inte riktigt min smak. Fick i alla fall känna på hur en utomhuskonsert är när det är varmt! Vindstilla och 30 grader vid 11 på kvällen. Riktigt svettigt att bara stå stilla. Perfekt att åskan väntade till senare på natten att braka loss… Det är nog ingen större sport att fotografera en blixt. Antagligen bara att knäppa av och så är det klart!

En liten video, med mer omgivning än lopp 🙂 .

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=Se7zwpLBqeo

Det blev inte så mycket ICA…

Efter många turer fram och tillbaka för att få arbetstillstånd verkar det nu vara på väg åt rätt håll! Jag trodde från början, i ett gammalt (ja över en månad sen) blogginlägg, att det skulle bli många turer till ICA (immigrationsmyndigheten), men det var helt andra ställen som gällde. Allt är dessutom förkortningar i detta land. Viktigast är MOM där det förhoppningsvis blir ett arbetstillstånd. Vägen dit har gått via ACRA där jag nu fått ett lokalt dotterbolag registrerat! När väl alla papper var översatta, undertecknade, skickade fram och tillbaka till Sverige, certifierade osv. så tog det bara ett par timmar att registrera ett bolag….

Nu väntar nya utmaningar att skaffa EP (Employment Pass) till mig och DP (Dependant Pass) till Camilla (låter väl fint!). Vad är till exempel ett färggrant kort från Lomma kyrka 1988 värt om man ska bevisa på engelska att man är gifta? Jag måste också bli godkänd som anställd av mig själv för att det ska bli ett tillstånd. Jag får ta mig en funderare på om jag duger. 🙂