Resor – Sida 9 – Res med Lundbergs

Lund, ljuva Lund!

Hade väl inte tänkt blogga från Lund, men är man beroende så är man!

Igår fick vi en heldag med båda barnen som hade fixat en mysig välkomstfrukost till oss. Aldrig har väl Lingongrova och Prästost smakat så gott! Idag är de tillbaka i vardagen med jobb och plugg medan vi dräller omkring och super in lundaatmosfären.

Här är det sig likt, domkyrkan står kvar, studenterna solar/pluggar i Botan och alla cyklister fortsätter att cykla helt ovetande om gällande trafikregler…
Plötsligt njuter man av sådant man tidigare bara tagit för givet, som familjemiddag med blommig falukorv , krispig morgonluft och att cykla (men var är mina vantar)! Det är fint!

Kul i KL!

5,5 timmars behaglig bussresa med Marina för att göra KL på ett dygn och sedan ta bussen tillbaka till Singan. Varför inte, lixom?

KUL: Att resa är bland det roligaste jag vet. Här var det svårt att se sig mätt på alla vackra tyger! Eller rättare sagt: Det gick inte att se sig mätt, man var var tvungen att köpa lite också…

KUL I MÅTTLIGA DOSER: Säljarna i Chinatown ”Special price for you young ladies, cheap cheap!

“KUL”: Lilla söta biljettförsäljerskan I Twin Towers som tyckte att jag skulle köpa biljetter för seniorer (55+)… I det läget kunde jag glatt svarat ja och sparat en slant, istället blängde jag på henne tills hon insåg sitt misstag och tog fullt betalt!
Till de ca 450 meter höga tvillingtornen kan man köpa biljetter till olika turer jämnt fördelade under dagen, allt är mycket välordnat och det släpps 800 biljetter/dag. Stopp ett är på bron mellan tornen på 42:a våningen och stopp två är på näst översta våningen.
Där är det bättre att njuta av utsikten än att stå och fundera över vad som skulle hända om det blev ett jordskalv…

MINDRE KUL: Jamek Moskén. Inget fel på moskén i sig, men alla besökare måste sätta på sig lånekläder för att visa sin respekt – effekten blev den motsatta! Klädda som en filur ur Harry Potter respektive en påskkärring var det väldigt svårt att vara seriös!

Svettiga promenader i Nha Trang

En dos kultur kan behövas som omväxling till strandlivet. Vi turister tycker att staden bäst ses till fots även om det är sådär en 33 grader och sol. Det tycker inte lokalbefolkningen. All förflyttning ske per moped/motorcykel. En grov uppskattning efter några dagars promenerande är att man ser en person per 500 som går jämfört med att köra moped. Gågata är ett helt okänt begrepp. Drive-in är smartare. Trottoarerna är mopedparkering, man handlar från mopeden på marknaden,

man kör på trottoaren om det är fullt på gatan, man parkerar precis utanför affären man ska till (pga att trösklarna i butikerna är för höga, annars hade man kört in), man parkerar sin moped hemma i vardagsrummet om det ligger direkt mot gatan…

Överallt mopeder, till och med när vi fotograferade gatubarberaren kom det med en moped på köpet.

Moped fungerar inte i vatten, så ska man ut till sin båt använder man en stor korg, eller vad man nu ska kalla det (Coracles på engelska, någon som vet vad de heter på svenska?).

Sen var det ju det där med kulturen. Nha Trang har inga världsunika sevärdheter, men några tempel finns alltid att ha som mål för sin promenad. Vi promenerade till Po Nagar från 800-talet som byggdes för att hedra guden Cham. Idag är det ett tempel för Cham-Hinduer.

På området fanns traditionellt klädda väverskor som visade upp gamla vävtekniker. Kanske var inte hela klädseln gammeldags dock 🙂

En annan svettig promenad gick till ett buddhisttempel som heter Long Son. En stor Buddha-staty kunde beskådas efter 150 trappsteg i den sköna värmen. Av en slump hittade jag en specialeffekt på kameran som säkert är tänkt för just Buddhor, eller?

Halvvägs ned för trappan fanns en liggande Buddha med fötterna först.

Från Paris till Mallis!?

Ja, om Ho Chi Minh skulle påminna om Paris så kan Nha Trang nog liknas vid Mallorca (fast vad vet jag egentligen, jag har ju aldrig varit på Mallorca!) Lång fin sandstrand med vinterbleka kroppar som sakteliga antar olika grisskära nyanser…

Fast lite fel blir det, alla talar ryska – ja platsen verkar invaderad av ryssar! Ryska menyer och ryska matvaror i affären, kanske skulle man testa lite rysk choklad?

Vi njuter av sol och bad och när man lämnar stranden för det genuina Nha Trang försvinner också eventuella likheter med Medelhavet! Vi har naturligtvis hittat den lokala marknaden, någon som blir köpsugen?

Orientens Paris

Att ha varit en fransk koloni sätter sina spår. Ho Chi Minh City kallas ibland för orientens Paris. En tur i distrikt 1 längs huvudgatan Dong Khoi påminner faktiskt om Frankrike en del. Här finns katedralen Notre Dame förstås, om än inte lika pampig som originalet.

Vackra hotell och kaféer i fransk kolonialstil ligger samlade här. Inrättningar som stängdes ned under kommunisttiden efter som det inte passade sig med sådana nöjen då. Allt öppnades sedan efterhand som samhället förändrats.

Ett pampigt post- och telegrafkontor fungerar fortfarande om än med en del souvenirförsäljning och annat för att hålla uppe affärerna. Allt under den stora tavlan av Ho Chi Minh…

På tal om kommunikation så finns det en del att förfäras över längs gatorna, speciellt för en gammal televerkare som jag.

Även helt vanliga hus är sevärda med sin speciella smala form. Man betalar tydligen skatt efter husets bredd längs gatan så därför är husen smala och djupa :-). Ja vad gör man inte för att undvika skatt…

En promenad i staden är alltid fascinerande med alla dessa motorcyklar. Enligt uppgift sådär en 4 miljoner stycken i HCMC… Att trafiken flyter på som den gör är ofattbart. Se bara denna stilstudie i ordnat kaos! Detta är ändå en korsning med trafikljus.
http://youtu.be/cPgbsN7XHMU

Saigon = Ho Chi Minh City = HCMC

och här ska vi turboturista i dagarna två. Till fots som vanligt! Vi har aldrig tidigare varit i Vietnam, men so far so good! Landet har 85 miljoner invånare och 7,2 av dem bor i HCMC. Huvudstaden, Hanoi, har drygt 6 miljoner invånare. Men dem får vi besöka vid ett annat tillfälle, nu är det HCMC och Nha Trang som gäller!

Man får en sådan härlig känsla i kroppen när man kommer till nya fantastiska platser, det kan vara vid en cykeltur på Österlen likaväl som en promenad i en asiatisk storstad! Ho Chi Minh City ger just den härliga känslan… ända tills man ska korsa en gata! I Singapore följer ALLA trafikreglerna, här verkar INGEN följa dem! Det är svårt att sicksacka mellan mopedisterna när man ska över en fyrfilig gata, det blir inte lättare av att alla tutar hela tiden!

Men stadens charm överträffar det lilla riskmomentet…

David hade dock vissa problem med att hitta någon charm i dagens kycklingknota… (men för 14 kr kan man kanske inte begära mer).

Vi är inte heller skapta för att äta vid barnmöbler…

Desaru – igen!

Regn – igen!

Apor – inte nu igen!

När jag säger att jag inte längre är rädd för apor menar jag apor i denna storleken…

Den här däremot gav oss skrämselhicka trots att vi satt i bilen och fotade. Han var definitivt beredd att försvara sin flock!

Dagens alternativ till sol och bad var en biltur och då hamnade vi i Punggai, en liten fiskeby söder om Desaru. Där filosoferade vi en stund kring skillnaderna mellan att vara född och uppvuxen i Punggai kontra Lomma. Kanske muttrar man över att elen inte funkar i stället för över att internet är långsamt?

Efter regn kommer ju sol, så även idag, och när solen står i zenit är det svårt att känna igen sin egen skugga!

Oljefyndigheter

Det är visst inte meningen att vi ska få njuta av att bada i havet… sist var det maneter och dessförinnan var det strömt och höga vågor på grund av monsunen och nu är det små oljeklumpar i strandkanten man får se upp för!

Hade visserligen hört att 17% av all världens olja fraktas i sundet här, men då hade jag mer tänkt mig oljetankers – inte löst i havet. Det är lätt att förstå hur förödande detta är för djurlivet, oljan sitter som tuggummi och måste tas bort med lösningsmedel.

Bortsett från oljan så är vi helt nöjda, inga farliga djur har heller attackerat mig nattetid…

Vi har kommit till Nirwana!

Wikipedia säger: ”Att uppnå nirvana är detsamma som att bli upplyst eller uppvaknad. Man uppnår nirvana genom att handla rätt, och att handla rätt inom buddhismen är att följa fem enkla moralregler: att inte skada eller döda, att inte stjäla, att inte vara otrogen, att inte ljuga och att inte använda droger. ” Ganska enkelt kan tyckas, men om möjligt ännu enklare var det att ta sig till Nirwana Beach Club på Bintan i Indonesien. Vi lämnade Singapore med båt 11.10 och var framme 10 minuter före avgångstid!

Bintan är en riktig turistö som lockar både solbadare och golfare. Men man får inte någon indonesienkänsla (utom möjligen i båtterminalen där vi ombads lämna dricks till visumkillen som tack för att han fixade vårt visum…), resorterna ägs av singaporianer och valutan är singdollar!

Vår plan för de närmaste dagarna är att sola, bada och läsa och det finns här förutsättningar för, stränderna är fina och vattnet kristallklart? Hoppas att vår enkla bungalow (med inte helt tätt trägolv!) är småkrypsbefriad så jag slipper nattliga nojor…

Marknader i Kota Kinabalu:

Älskar vimlet på marknader och har hunnit med Filippino market, The Gaya street fair, Nabalu handicraft center och Central market , extra kul med marknader som främst vänder sig till lokalbefolkningen.

David tycker också det är jättekul med marknader… NOT!

Vi har dock inte köpt något av följande:

Cigarrer för ca 20 kr/styck