Res med Lundbergs

Oljefyndigheter

Det är visst inte meningen att vi ska få njuta av att bada i havet… sist var det maneter och dessförinnan var det strömt och höga vågor på grund av monsunen och nu är det små oljeklumpar i strandkanten man får se upp för!

Hade visserligen hört att 17% av all världens olja fraktas i sundet här, men då hade jag mer tänkt mig oljetankers – inte löst i havet. Det är lätt att förstå hur förödande detta är för djurlivet, oljan sitter som tuggummi och måste tas bort med lösningsmedel.

Bortsett från oljan så är vi helt nöjda, inga farliga djur har heller attackerat mig nattetid…

Vi har kommit till Nirwana!

Wikipedia säger: ”Att uppnå nirvana är detsamma som att bli upplyst eller uppvaknad. Man uppnår nirvana genom att handla rätt, och att handla rätt inom buddhismen är att följa fem enkla moralregler: att inte skada eller döda, att inte stjäla, att inte vara otrogen, att inte ljuga och att inte använda droger. ” Ganska enkelt kan tyckas, men om möjligt ännu enklare var det att ta sig till Nirwana Beach Club på Bintan i Indonesien. Vi lämnade Singapore med båt 11.10 och var framme 10 minuter före avgångstid!

Bintan är en riktig turistö som lockar både solbadare och golfare. Men man får inte någon indonesienkänsla (utom möjligen i båtterminalen där vi ombads lämna dricks till visumkillen som tack för att han fixade vårt visum…), resorterna ägs av singaporianer och valutan är singdollar!

Vår plan för de närmaste dagarna är att sola, bada och läsa och det finns här förutsättningar för, stränderna är fina och vattnet kristallklart? Hoppas att vår enkla bungalow (med inte helt tätt trägolv!) är småkrypsbefriad så jag slipper nattliga nojor…

hmmm…

Gick in på ION-köpcentrat idag för att leta upp smyckesbutiken Thomas Sabo, som jag bestämt visste att jag sett någonstans där. ION består av ca 300 butiker utspridda över 8 våningar, så det var ungefär som att leta efter en nål i en höstack! Ni som känner till mitt lokalsinne (eller snarare brist på detsamma) kanske ler i mjugg…

Jag åkte upp med en rulltrappa, ner med en annan, ytterligare ner med en tredje och sedan upp igen, men hittade inte det jag sökte. Något irriterad gav jag upp sökandet och gick in i klädbutiken Forever 21 (JA, man kan undra vad jag skulle där och göra, jag som fyllde 29 i måndags). När jag skulle lämna klädbutiken hittade jag inte utgången! Hur pinsamt är inte det? Jag hittade verkligen inte ut ur butiken! Kunde inte heller tänka mig att fråga någon av de ärtiga expediterna! Nej, jag fick helt enkelt följa väggen, så gott det nu gick, och kom så småningom till en utgång. Och vad fanns precis utanför den utgången om inte självaste Thomas Sabo…

Fin tavla att orientera efter, synd att de missat just Thomas Sabo…

Fotboll à la Asien

Lite abstinent är man faktiskt på fotbollstittande. Tidsskillnaden gör att det inte är många matcher som är vettiga att se i direktsändning ifrån Europa… Så, då får man nöja sig med asiatiskt fotboll.

I år är det bättre förutsättningar är vanligt eftersom Lions XII (Singapores stora stolthet!) spelar i den malaysiska superligan i fotboll. Lejonen ligger nu 2:a i ligan! Under en kort tid på 60-talet var Singapore en delstat i Malaysia, så det är kanske inte så långsökt med ett fotbollsutbyte.

Ja, superliga låter ju bra, men kanske inte… Malaysia ligger sådär på en 150:e plats på världsrankingen och det gör Singapore också, precis efter Malta faktiskt…

Men, som ett intressant studiebesök gick vi på Lion’s match mot Selangor (en av Malaysias 13 nuvarande stater). Stadion rymmer så där en 8 000 åskådare och det var nästan fullsatt.

Vi köpte biljetter i sista minuten så det blev på ena kortsidan på en provisorisk extraläktare. Då var biljetterna lite billigare, bara 35 kr för en sittplats istället för 60 kr för fullprisbiljetter. Vi kände oss ändå lite priviligierade eftersom bara Singaporianer och PRs (Permanent Residents), som vi är, släpps in! Övriga får försöka ordna biljetter via motståndarlagets biljettkvoter…

Mycket var sig likt när det gäller fotboll, men en del är lite speciellt på dessa breddgrader:

Folk kommer lite när det passar dem. En del kommer flera timmar i förväg, andra kommer när matchen startat, en del sitter kvar efter matchen. Tider är inte så viktiga här…
Supporterhalsdukar är inte en god idé. Solfjädrar att fläkta sig med är desto vanligare.
Att folk skriker och räcker finger åt domare och motståndare är ju fotbollsvardag hemma, fast här känns det lite speciellt. Så brukar vi inte se Singaporianerna i vanliga fall

Lite förbudsskyltar fanns förstås också. Det verkade följas något bättre är hemma i allsvenskan… Men, jag tyckte bestämt vi hörde en trumma i alla fall 🙂

Och hur matchen gick? Ja det blev 1-1, ingen imponerande insats av hemmalaget… alla verkade nöjda i alla fall.

Hur tänkte de nu?

Vårt condo är byggt 2006 och vid årsskiftet ansåg man att det var dags att lägga om allt kakel kring poolen eftersom det blivit smutsigt. Ja, det är ju utomhus så en och annan fågel och/eller ödla hade väl lämnat spår efter sig. Två månader skulle poolen vara stängd, och det var den. Nu är poolen öppen, men det vimlar av hantverkare med olika ansvarsområden.

Någon har i uppgift att sopa med den fina, inte alltför effektiva, rosa kvasten!

Det hela började med att alla väggar målades om, både utomhus och i korridorerna, sedan la man om alla plattorna. Då skvätte man ”murbruk” på de nymålade väggarna… om de målar om igen kanske det kommer färg på plattorna… Fläckiga plattor kan man ju inte ha!

De nya plattorna är gråa och fina och på tvären ska det gå två svarta gångar, blir säker fint. Men hur har det blivit här? De grå plattorna är på plats och de svarta på G, men ser inte kanten lite ojämn ut? Jag gissar att killen som lägger grå plattor tycker mycket illa om killen som lägger de svarta!

Min fråga kvarstår: Hur tänkte de nu?

Sunday brunch!

Detta fick jag i present av David när jag fyllde 29 år häromdagen!

Söndagsbrunch på Senso i Chinatown, passande present till en som alltid är hungrig och/eller sugen på något gott!

Det var italiensk buffé med oändliga mängder med god mat, bara alla sorters bröd fick det att vattnas i munnen! Och desserter! Gillar jag sötsaker eller gillar jag sötsaker?

Men det där med ostron kan jag inte förstå mig på. Gillar inte kallsupar heller! Det fanns också en meny man kunde beställa varmrätter ifrån, men det kändes ganska överflödigt, vi höll oss till det kallskurna och åt tills vi helt enkelt inte kunde äta mer!

För Davids del hade det nog räckt med ostarna!

Att det var fri dricka, italienska bubblor, gjorde inte saken sämre! Har nu (raaap!) ätit och druckit (raaapp!) långt mer än vad som kan (raaap!) anses hälsosamt!

Happy S:t Patrick’s Day!

Ibland känns det bra att återigen känna sig lite som en irländare! Efter 2 år på den gröna ön (för 15 år sedan…) och tillhörande S:t Patricksfiranden med svinkallt paradtittande bakom oss, måste man i alla fall besöka en irländsk pub och dricka några Guinness den 17 mars. Trots att Singapore har helgdagar kopplade till många olika kulturer är inte detta en helgdag, som det är på Irland 🙂 .

S:t Patrick är troligen det mest firade helgonet i välden. Hans bedrift är att ha kristnat Irland på 400-talet efter att först ha hamnat på Irland som slav!. Den 17 mars firas efter som det är hans dödsdag… Att firandet handlar om att dricka Guinness och frossa på allehanda sätt beror på att 17 mars är slutet på fastan.

I Singapore är det de Irländska pubarna som gäller om man ska fira. Vi besökte Molly Malone’s vid turistghettot Boat Quay och Mulligan’s i dito Clarke Quay. Helst bör man klä upp sig i en Guinnesshatt och ha lite partysinne,

om inte så får det räcka med ett par gröna byxor. Nej, röda skor passar sig inte…

Orkidéer

Ni vet väl att man klicka på de pyttiga bilderna, då blir de stora och fina. Med några orkidéer önskar vi er alla en trevlig helg!

Vill man se men inte röra kan man njuta många fina orkidéer i Botaniska trädgården. Orkidésläktet är stort, det lär finnas 25-30 000 arter, många av dem trivs i det varma och fuktiga klimatet här i Singapore.

Vissa orkidéhybrider får namn efter kändisar som varit här på besök, som Margareth Thatcher

och Nelson Mandela.

Även Elton John har fått en orkidé uppkallad efter sig, men då blev det skriverier i tidningarna. Kan ni gissa varför?

Vill man ha, ha, ha är Far East Flora bra. Fräscha buketter med orkidéer i olika färger finns att köpa för en spottstyver (en spottstyver = 45 kr, om ni inte visste det).

Men bäst av allt är nog ändå Heng Soon farm, där man beväpnad med sekatör kan plocka sin egen orkidébukett.

Nöden har ingen lag!

Offentliga toaletter – jag gör vad jag kan för att undvika offentliga toaletter och det går ganska bra i den tropiska hettan, när man svettas mer än man hinner dricka.

Ibland måste man offra sig… oftast är toaletterna väldigt fräscha här, men min aversion kvarstår och om jag måste gå så nuddar jag vid så lite som möjligt under toabesöket. Att sitta på toasitsen finns inte i min värld, tvi vale! Läge för en diagnos kanske?

Vill man ändå inte sitta kan man ju välja en ”hål-i-golvet”variant

vissa verkar föredra dem och de finns till och med på värstanyafinashoppingcentrat. Men hur kissar man där utan att stänka ner benen? Trodde det var jag som var otränad men den kinesiska damen framför mig i kön kavlade upp sina långbyxor till knäna innan hon gick in! Stänkproblem även där alltså!

Sedan är det den här duschen som finns monterad bredvid varje toastol, kanske är tanken att man ska spola av hela ”underredet” i stället för att slösa papper. Vad vet jag?