Etikett: Tävlingar

Det går att tävla i det mesta. Till och med i luftballongflygning. EM i denna udda sport går av stapeln vartannat år och denna gång var tävlingarna förlagda till Mallorca. 100 ballonger från 25 länder deltog.

Det pågick under fem dagar med flygningar morgon och kväll. Det fanns inte mycket info om tävlingen på nätet och att hitta exakt var och när det var lämpligt att titta på detta var inte lätt. Vi förstod att nåt skulle hända ikring ett ”gräsflygfält” utanför Manacor.

Skyltningen var nästan obefintlig, men när en karavan av bilar med ballongkorgar på släp dök upp så var det nog rätt plats vi hittat.

Vi parkerade i ett ”dike” och promenerade in. Vi bänkade oss bakom ett plastband bara några meter från ballongfararna med en känsla av att så här nära kan man inte vara. Ballongen får ju inte plats.

Korgarna låg på plats och en liten bit ballong var uppdragen ur förvaringspåsarna, men annars hände inte mycket.

En liten röd flagga spelade en viktig roll i sammanhanget. Efter mer än en och en halv timme så hissades en gul flagga istället. Vinden hade mojnat tillräckligt. Nu kändes det som något var på gång. Fem minuter senare hissades till sist den gröna flaggan!

Nu gick startskottet! Full fart på de tävlande. Ut med ballongerna, snabbt in med luft och på med brännarna. Avspärrningarna var för nära, publiken fick flytta på sig, full aktivitet, vem skulle lyfta först?

Men sen blev det kaos! Plötsligt var fältet fyllt av enorma ballonger som knappt fick plats. De är ju cirka 25 meter i diameter och avståndet mellan dem var inte stort.

Vilken häftig upplevelse det blev! Alla åskådare sprang fram och tillbaka med något som bara kan beskrivas som ett stort WOW!

Det tog bara 5 minuter för de första att lyfta och efter 10 minuter var alla iväg.

Vad tävlingen exakt gick ut på förstod vi inte. En utstakad rutt ska följas och det finns måltavlor på 10 meter i diameter längs vägen. Flera uppgifter ska utföras som inte en oinvigd har koll på. Vem som vann? Ja inte ens det har vi lyckats få reda på. Men, det viktgaste är ju inte att vinna…

Cykling är populärt på Mallorca. Inte så mycket att cykla för att förflytta sig utan mest för att träna och tävla.

Överallt kan man förvänta sig att någon cyklar, eller i alla fall har en cykel med sig.

Nu på vintern är det ett träningstillhåll för proffsen, sedan när det blir varmare kommer amatörerna. Så har jag fått det förklarat av dem som vet. Så det är inte förvånande att säsongens första tävling för proffsstall hamnat just här. Fyra dagar med etapper runt ön och en finaldag som slutar mitt i Palma. Challenge Ciclista Mallorca heter tävlingen. Jag som i princip inte kan något om denna sport var ändå lite nyfiken på vad som hände.

Vi hittade en bra plats på en restaurang precis vid banan!

Jag har förstått så mycket att det till en del är en lagsport. Exakt vad det innebär det vet jag inte, men att man tränar i lag kan man se även när man är ute och cyklar en vanlig dag runt Palma.

Att man kör i klunga är också tydligt.

Efter 16 mil såg det fortfarande ut så här på upploppet.

Väldigt fort går det… 45 km/tim i snitt på 16 mil med en del backar dessutom!

Att det var en tysk som vann förstod jag också och tydligen var det ingen överraskning. Greipel heter han för er som vet lite mer om sporten.

En av de tävlande precis innan han skulle cykla hem 🙂 ! Tyvärr har jag inget namn, kanske någon annan som vet?

Följebilarna är minst lika många som cyklisterna. Reservcyklar kan ju behövas (och kanske även reservbilar med tanke på hur denna Shimanobil såg ut…).