Etikett: Mat och Dryck

Här finns massor av spännande smaker att upptäcka…

Durian till exempel, frukternas konung, en taggig frukt som luktar gamla sopor – det vill man ju gärna äta! Eller? När man strosar omkring i Chinatown slår det en stank emot en med jämna mellanrum, då vet man att man är nära en durianförsäljare. På hotell och vid tunnelbanor är det ofta skyltat med durianförbud.

Förutom att durian innehåller diverse vitaminer och sägs ha värmande egenskaper har den enligt folket på Java även erotiska egenskaper! Smaken och konsistensen utlöser en omedelbar kräkreflex, något så äckligt kan man bara inte äta! På Wikipedia kan man läsa att durian kan smaka creme cheese, löksås och sherry…

Kolla hur ful och oaptitlig den ser ut där den ligger och stinker!

Ska man säga något till durians försvar, så är det att oskalad är det en fin frukt (låt den så förbli!)

Rambutan är en annan taggig ( eller snarare hårig) frukt, stor som en oval golfboll. Man äter det vita fruktköttet och petar bort den stora kärnan i mitten. Smaken är sötsyrlig och påminner lite om vindruvor fast konsistensen är fastare. Ganska gott fast ser den inte lite ”skum” ut halvskalad?

Som avslutning på vår fruktstund fick det bli lite blåbär och jordgubbar – detta i form av underbart goda cupcakes, vi är ju inga fruktarianer…

Efter att ha hittat flera trevliga mikrobryggerier i Singapore var det dags att besöka ett riktigt storbryggeri! Tiger är ölen som gäller i Singapore. Bryggeriet ligger i världens ände, längst ut på öns västspets. Vi hoppade av bussen precis i tid för att inte hamna i Malaysia. När vi tänkte stort bryggeri tänkte vi också stort antal besökare. Bokningar i förväg var nödvändigt så det hade vi gjort. Väl där verkade det ganska lugnt och det visade sig att vi var de enda besökarna på den turen.

Ett storbryggeri är också en storindustri utan någon direkt charm. 70 000 flaskor/burkar producerades den timmen vi var där utan att man såg någon som arbetade… Men, redan före turen förklarade guiden att det är drickandet i slutet som är det viktiga! En fullskalig pub av engelskt stuk uppenbarade sig till sist, endast byggd för rundvandringsbesökare och arbetarna som kunde komma förbi och ta en öl ibland. 45 minuters fritt drickande! Det var decennier sedan Carlsberg slutade med det till alla svenska teknologers förtret. Det är inte heller bara Tiger som gäller för man brygger en lokal Guinness, en egenstout, lokala öl av experimenttyp också. Helt perfekt! Eftersom vi var de enda besökarna lyckades vi också få en pratstund med guiden och lite tips på resmål i grannländerna. Efter detta blir det väl en och annan extra Tiger ibland kan man tänka.

Himmelska höjder och lite extravaganser kan väl vara på sin plats en novemberlördag?

På Raffles Place, 280 meter över havet finns Altitude, världens högsta (ja, här i S´pore är det viktigt att vara ”världens”… om det sedan är högsta, största, längsta eller bästa kvittar) utomhusbar eller al frescobar som det så fint heter. Där startade vi vår kväll med lite bubbel, solnedgång och fantastiska vyer.

Sedan bar det vidare till Sky on 57 på Marina Bay Sands, båten på de tre skyskraporna, där vi avnjöt en middag med smarriga rätter som inte kan beskrivas med ord… men de hade fina namn som till exempel ”De Cecco Capellini in Albufera sauce and shaving of Alba’s white truffle” och 梦幻巧克力.

Tack Lundssons för att ni drog upp oss ur ”hawkerträsket”, om än tillfälligt!

Vi överlevde gårdagens middag!

Det finns förstås gott om matbutiker i detta matälskande land och det är ett äventyr i sig att botanisera runt bland alla spännande varor, tror inte jag vet vad hälften är eller hur det ska användas. Gingko nuts till exempel, men eftersom det är gott om personal i butikerna finns det alltid någon hjälpsam dam att fråga. Sedan är det inte alltid man förstår svaret, men idag fick jag en lång utläggning om hur gingkofröna kan användas. Koka, sockra och ät till dessert, var ett förslag. Men jag ville ju woka dem och naturligtvis blev svaret ”also can”, (det hade blivit samma svar oavsett vad jag frågat)! Så det fick bli fläskkotletter med några gröna blad (sio pek chye) och gingko nuts att woka till.

Det finns en oändlig mängd gröna blad att välja mellan, de smakar inte så mycket i sig själv (men lär vara nyttiga) utan man får piffa till dem med diverse kryddor. Dagens blad stektes med oystersauce och vitlök och så den här ginkon…

Ginko biloba eller Kinesiskt tempelträd, av bladen görs the och diverse naturläkemedel och fröna är väldigt populära i Japan och Kina. De gula fröna i smakade möjligen lite mandel men var ganska mjuka i konsistensen. Om man googlar gingko nuts står det att de innehåller smörsyra som kan lukta härsket, att man ska använda handskar när man skalar dem för att undvika eksem OCH att man ska vara försiktig eftersom de kan innehålla höga halter av vätecyanid!

Det är aldrig långt till en restaurang med läcker mat i den här staden! Vi provar oss fram och äter en del på olika hawkercenter, de är alla kaotiska men maten är god. Varje litet matstånd har en märkning med A, B eller C, beroende på hur de klarat sig när ”livsmedelsverket”varit på besök. Våra magar har gett godkänt till både A- och B-nivån!

Nu har vi även hittat två riktiga oaser, den ena är Chijmes där det katolska klosterlivet bytts ut mot internationella restauranger och tyvärr även storbildsskärmar.

Den andra är Dempsey Hill där man nu driver restauranger i de baracker som britterna en gång använde vid rekrytering av soldater. Det ligger halvvägs till Holland, ja halvvägs till Holland Village alltså. Där hamnade vi (inte helt oväntat) på ett ölbryggeri, The Red Spot, och attans vilken god mat och spännande öl man kunde få där! Extra bra kändes det att dricka den gröna ölen som innehöll mirakelalgen spirolina, säkerligen fick immunförsvaret sig en boost där!

Som avslutning fick fettcellerna sin boost av lite creme brulée! Tur att jag har köpt en våg och Wasa knäckebröd så jag kan börja mitt nyttiga liv en lämplig måndag…

Naturligtvis finns här massor av god asiatisk mat att välja mellan, många fina restauranger men också enklare foodcourts där man kan äta gott för en billig penning. Kvällens middag intogs i ett köpcentrum, tänk er ett svenskt köpcentrum där restaurangerna samlats till ett ställe – ungefär så var det, men utbudet kan multipliceras med tio och säkert ljudnivån också. I detta myller skulle vi välja vad vi ville äta, kollade på bilder så det inte skulle bli grodlår eller nåt. Köpte mat, men de sålde ingen dricka så det fick vi köpa i en annan del av lokalen. Men kunde också köpt dricka av ”lilla gulliga damen” som ropandes drog omkring på en vagn med en massa muggar med juice? i regnbågens alla färger.

Nåväl, mat och dricka på plats, men att äta nudlar med pinnar är inte lätt så vi var snabbt i akut behov av servetter. MEN det skulle man tydligen ha med sig själv… Synd att vi inte visste det, extra jobbigt blev det när man blev snuvig och svettig av den starka maten! Men maten var mycket god, en del av kycklingbitarna skulle till och med Anna Anka gillat!