En sista utflykt från Singapore innan det är dags att dra vidare…
Malacka kan tydligen stavas hur som helst. Dessutom kan man mena lite olika saker med Malacka (svenska stavningen…). Vi befinner oss i staden Malacka, i delstaten Malacka, på halvön Malacka vid sundet Malacka.
Kanske inte så konstigt med stavningen eftersom staden styrts av fem olika länder under 500 år: Portugiser, Holländare, Britter, Japaner och Malajer. Det gör staden till en blandning av olika kulturer som syns lite här och var. En riktig trevlig mix som bland annat gör att engelska är det andra officiella språket och alla verkar kunna det riktigt bra. Inte dumt om man till exempel ska fråga om varför svarta kycklingar är svarta på marknaden :smile:.
Lite historia lyckades vi beta av i forma av A’Famosa, portugisiskt fort, rivet av britterna för att inte holländarna som tog över skulle kunna försvara sig. Den gode Raffles (han som grundade Singapore) såg personligen till att åtminstone denna port bevarades.
I kategorin udda sevärdheter hittade vi också en kinesisk kyrkogård som hade några gravplatser där någon person kanske hade fått hela huset med sig till ”andra sidan”.
Harmony street, som fått sitt namn troligen för att alla tre huvudreligionerna har tempel på en och samma lilla gata, i harmoni med varandra kan man tro? Där hittade vi ett kafé med bra kaffe som blev något av ett stamställe, om man nu kan vara stammis efter tre dagar… Och ja, varför inte parkera en blommig folkabuss i kaféet?
Helgkvällar är det nattmarknad på Jonker street som ligger mitt i de gamla världsarvskvarteren i Malackas China Town. Krimskramsförsäljning på gatan och många konst- och antikaffärer i husen.
Mat av olika slag finns förstås också. Dumplings (knyten med allehanda innehåll) var populärt och vi blev tvungna att prova när till och med barnen verkade sugna.
Tyvärr var det inte så gott som det såg ut…
Nu har värmlänningarna åkt tillbaka till Singan, så ikväll får vi klara oss själv 🙁 .
Men varför var kycklingarna svarta???
Ja, lite ofint att bara skriva att vi fick reda på det, men inte något mer 🙂 . De är höns av arten Silkie, som tydligen är svarta rakt igenom. Med fjädrar på så är de vita och ”fluffiga”. De är vanligast i Sydostasien där köttet anses vara gott och nyttigt, medan västerlänningar tycker det smakar illa. Här är en länk till mera Silkiefakta: http://en.wikipedia.org/wiki/Silkie
Aha, då har man lärt sig något nytt intressant 🙂 Många höns har jag haft men faktiskt aldrig silkeshöns. De är rätt vanliga här i Sverige också men då som prydnadshöns.