Så är vi äntligen i Mirissa på Sri Lankas sydkust! En by med en viktig fiskehamn och en palmkantad strand där restaurangerna ligger tätt. Vackert, soligt och bra på alla sätt och vis! Härliga bad!
David och jag har delvis olika agendor på våra semestrar, han tänker att vi ska se all världens sevärdheter från olika listor, allt från Unesco:s världsarv till de bästa stränderna i världen. Kan vi klämma in några tempel och/eller historiska platser också är han nöjd.
Mitt mål med semester är ofta avkoppling och gärna hinna läsa många böcker i skuggan på en strand! Men även djur och natur fångar mitt intresse, ser fram emot en valsafari! Jag fascineras även av en rödögd fågel som mumsar papaya!
En man försöker rädda kvällsmaten mitt bland alla badande turister.
Vi gillar båda att komma till nya, gärna lite udda, ställen där man kan gå omkring en hel dag och bara förundras över hur vardagen för lokalbefolkningen ser ut.Går man längs huvudgatan i Mirissa finns det en del att förundras över, som över hur bussarna kör ikapp till hållplatserna för att få de flesta passagerarna! Eller över alla hundar som strosar omkring på gatorna utan att bli påkörda. Eller allas vänlighet och alla genuina, många tandlösa, leenden som möter en och alla barn som gärna vill säga ”Hello” till bleka västerlänningar! Eller hur man plötsligt bestämt sig för att begrava folk längs vägen!
Lite paff blir man också när det plötsligt kommer en elefant gående!
Folks klädsel kan man också fundera över, otroligt vackra kvinnor i färglada saris är en fröjd för ögat. Männen har ofta skjorta och ett skynke knutet om midjan (naturligtvis heter det inte skynke, men vad heter det då?) och på fötterna är det flipflops som gäller. Men när det regnar verkar barfota fungera bäst!
