Så har vi kommit till Hawaii! Känns lite som att åka jorden runt på några timmar eftersom man är van vid att Nya Zeeland och Hawaii ligger så långt från varandra som det bara går på världskartan.
På vägen passerade vi datumlinjen några gånger och hamnade till sist på andra sidan av den. Börjar man fundera över vad det betyder i praktiken blir det genast lite rörigt. Vi flög vid 11 på förmiddagen och landade vid 9 kvällen före. Två hela lördagar fick vi direkt efter varandra. Det känns nästan som en tidsmaskin.
Enligt planen så går datumlinjen rakt över stilla havet på den 180:e längdgraden. I verkligheten är den inte så rak eftersom länderna i närheten helst vill vara ”på rätt sida” om linjen beroende på vilka grannar de har mest kontakter med. Inte för att tiden på dagen skiljer så mycket, utanför att datumen är olika och det kan betyda en hel del i praktiken. Till exempel blir det bara tre arbetsdagar i veckan som man har gemensamt om länderna ligger på var sin sida om linjen (om man har femdagarsvecka alltså). Söndag i ett land är måndag hos grannen, fredag är lördag… Därför har några länder bytt sida för att komma närmare grannländerna.
Hawaii ligger ganska öde kan man lugnt säga. Här lite nordöst om mitten ligger de små öarna.
Vi har landat på Oahu som inte är största ön, men det är där Honolulu ligger.
Vi valde att ta oss direkt till händelsernas centrum, Waikiki Beach. Inte det lugnaste stället att checka in på vid midnatt en fredagskväll… Men, nu är det lördag morgon och det känns redan som ett mycket trevligare ställe.
Ha en bra fortsatt lördag med hälsningar från oss som befinner oss i framtiden!
Där fick jag direkt belägg för min tanke att tiden egentligen inte existerar utan bara är ett påfund av oss människor. Det tänker jag på varje gång man ställer om till sommar/vintertid. Ha det så skönt, vilken dag ni än har där borta!
Kram Carina