Ribera de Duero och Extremadura

En tur från Bordeaux till Palma kan gå direkt via motorväg till Barcelona eller som en roadtrip genom Spanien och Portugal. Jag väljer förstås det senare.

Ett tema för resan var udda sevärdheter. Saker som inte lockar de stora skarorna och som ibland kan bli lite av en flopp. En bit norr om Aranda finns vad som räknas som världens största skulptur kallad Territorio Artlanza.

Det hela startade för drygt 15 år sedan när keramikern Félix Yáñez fick det motigt under finanskrisen och bestämde sig för att skulptera något hemma i trädgården på ca 200 m2. En medeltidsbyggnad skulle det bli.

Det hela slutade inte där. Nu många år senare är det en hel by som täcker ca 30 000 m2 med allt som hör till i nästan naturlig storlek. Denna udda sevärdhet blev absolut ingen flopp.

Första övernattning blev i det lilla samhället Aranda de Duero mitt i vindistriktet Ribera de Duero.

Uteserveringar i varje hörn, det är så typiskt spanskt!

Vindistriktet Ribera de Duero är vid sidan av Rioja det mest kända i Spanien. Ribera-vinerna brukar vara något dyrare än Rioja och räknas som snäppet bättre. För besökare är vingårdarna/bodegorna inte lika tillgängliga. Troligen berodde det också på att vi var ute på fel tid, från lördag kväll till söndag förmiddag.

Floden Duero mitt i staden Aranda.

Vin odlas längs floden Duero, precis som namnet på området antyder. Landskapet är flackt och ligger på 700-1000 meter över havet. Precis som i Rioja är det den röda druvan Tempranillo som är vanligast.

Lite diskret längs vinvägen genom Ribera de Duero ligger bodegan Vega Sicilia, som räknas som ett av världens dyraste viner. 1600 kr för en flaska får man betala för den billigaste varianten på systemet.

En skylt och en glimt av vinodlingarna är det närmaste man kommer Vega Sicilia utan förbokning. Ja, vi hade ju inte köpt något även om vi kommit in 🙂 .

Nästa mål var staden Cáceres i regionen Extremadura. Denna dags udda sevärdhet var ödebyn Granadilla. På 50-talet beordrade Franco att byn, med anor från medeltiden, skulle tömmas då det skulle byggas en damm i området som skulle översvämma bybornas åkrar och betesmarker.

Huvudgatan i Grandilla. Staten som nu har ansvar för byn verkar sköta lite växter och annat. Lite makabert kan man tycka när de som bodde där skickades iväg.
En del hus ser nästan bebodda ut, medan andra är ruiner.

Staden Cáceres med nästan 100 000 invånare är huvudorten i Extremadura. Här är det glest med turister och det uppskattar vi! En stad med brokigt förflutet med många kulturer som alla har lämnat spår efter sig. Romarna, morerna och goterna är några exempel under de senaste 2000 åren.

Går man ut på stan under siestan får man räkna med att det är öde.
Ett försvarstorn från morernas tid på 1100-talet. Numera i hörnet av stora torget Plaza Mayor.

Vi lyckades pricka in en liten värmebölja under besöket med drygt 35 grader, så vi valde att leta upp något ställe utanför staden för ett bad. Ett gammalt stenbrott med namnet La Cantera utanför byn Alcántara blev målet.

Helt ensamma i badviken!
Storkar fanns det många både i staden och på landet. Här ett flerfamiljsträd!
Romarna har lämnat många spår efter sig i Extremadura. Här en romersk bro över floden Tejo. Fortfarande i gott skick och använd som bilväg!

Håhåjaja!

Läsåret är slut och så fort Den blomstertid nu kommer klingat ut kastade jag mig på ett plan till Bordeaux. David var redan där, men det var inte till honom jag hade så bråttom! Två och en halv månad utan att få krama Léonore är minsann precis vad man klarar!

En som gillar att spexa!
Läser in sig på svenska traditioner – Glad midsommar!

Förutom kramande stod köksfix på listan över saker som skulle betas av och nu är det bara lite finlir kvar sedan är vi nöjda med vår lägenhet!

Finbesök!
Utsikt från vardagsrummet!
Verifierad av MonsterInsights