Sista stoppet på ”hemresan” blev en ölstad. Bamberg är känd som en av ölets huvudstäder, men är också ett UNESCO världsarv. Den medeltida staden är en av få som klarade sig oskadd genom andra världskriget och har därför en hel del fina gamla byggnader.
Staden försöker likna en del italienska förebilder, som ett område som kallas Lilla Venedig:
Och lilla Rom eftersom staden är byggd på sju kullar…
Jag tycker inte det behövs några liknelser, Bamberg är mycket fint ändå.
Ett stadshus som verkligen utmärker sig genom att vara byggt mitt i flodfåran. Här har det ”hängt” sedan 1300-talet.
Eller alla fina små gränder på ”ön” mitt i staden där floden delar sig i två delar en bit.
Men, sen är det öl som gäller. Denna lilla stad med 70 000 invånare har inte mindre än 11 bryggerier inom gångavstånd. Vi satsade på att hinna med åtminstone hälften på en och en halv dag. Det gick ganska bra! Fem hann vi med, plus några vanliga pubar också!
Rauchbier är stadens specialitet, som har bryggts här i många hundra år. Mest känt är bryggeriet Schlenkerla som har tillverkat denna udda öltyp sedan 1405.
På puben som är en del av bryggeriet säljs rökölen enligt gammal tradition. Servering i en liten lucka där servitören tappar upp direkt från öltunnor som bärs in och riggas upp på disken. ett litet skådespel i sig själv!
Det är inte ett öl i min smak. Det smakar ungefär som en blandning av öl och ölkorv… Rököl bryggs på flera ställen i Bamberg, med mer eller mindre röksmak. Denna variant är från bryggeriet Spezial och är bara milt rökig.
Bland alla pubar och ölbutiker hittade jag också en müsli-butik! En väldigt bra butiksidé tycker jag. Ett ”helrör” inhandlades 🙂 .
Förutom kultur, ölprovande och müslihandlande hann vi också med en cykeltur på landet, längs ett mycket välordnat cykelvägnät som går kring floden Regnitz.
Här finns till och med en handdriven cykelfärja över floden! Jag såg att det stod så på kartan, men trodde inte det var sant att den var i drift med förare och allt förrän vi såg den. Dessutom lär den ha firat 555-års jubileum för ett tag sedan. 1 € kostade överfarten.
Vi mötte inte bara cyklar på turen. Denna iller verkade inte vilja sätta sina tassar i gräset.
Framme i Vernazza var vi värda en kaffe. Efter det kändes det helt OK att ta en etapp till mot nästa by.
