Månad: juli 2012

Vill man dränkas i elektronikprylar och efterhängsna försäljare ska man gå till Sim Lim Square i Singapore där alla upptänkliga elektronikprylar samlats sedan 80-talet. Att ”bara” köpa en liten kamera som vi var ute efter är inte det enklaste.

8 våningar, 150 butiker, 1000-tals saker man inte alltid är riktigt säker på vad det är för något.

Antalet försäljare per kund är alldeles för högt enligt min smak. Hur ska man nå fram till varorna och hur ska man kunna titta och fundera i lugn och ro? Försäljarna i denna del av världen är också extremt påflugna. De förföljer en på 10 cm avstånd och föreslår varor som man aldrig skulle drömma om att köpa.

Ett typisk exempel – 11 försäljare på 2 kunder…:

Tyvärr gäller det tydligen att se upp ordentligt om man handlar på Sim Lim. En hel utredning om lurendrejerimetoder finns att läsa om man besöker Sim Lim på nätet. Tänk hur mycket som kan hända: fel pris på varan, piratkopior, plötsligt behöva köpa till nödvändiga delar, få fel produkt, ingen garanti, betala extra för att få betala med kort, … Många sätt att bli lurad på eller som det tydligen också heter att bli ”carrot-chopped”.

Kanske därför, eller kanske inte, blev det inte någon kamera på Sim Lim, men däremot på Funan som är ett lite mer hemtrevligt elektronikshoppingcenter några kvarter bort. Då fick vi också denna trevliga lilla pryl som man säkert inte kan leva utan 🙂

Sim Lim har inte bara nya prylar utan vårdar också gamla och trötta prylar. Här kan till exempel Laptops få den vård de behöver!

Bilden visar några asiater som fascineras av den västerländska babyn, de blir som tokiga och tycker att han är såååå söt! Själv reagerar jag likadant när jag ser en asiatisk baby, de är ju såååå söta!
Så fort något är annorlunda vill man titta lite extra, folk tittar på oss också här (fast de säger inte att vi är söta!). De tittar för att vi ser annorlunda ut, ofta kommenterar folk att jag är lång och det är ju sant. I Kina stirrade folk på mina fötter och jag gissar att de tyckte att mina fötter såg stora (och fula) ut, storlek 40 i breda Teva-sandaler… kanske tycker de fortfarande att fötter som varit bundna så att tårna kan nudda hälen är finast?
Det här med fördomar och generaliseringar är ganska intressant. Visst är det så att amerikaner är bullriga, sydeuropeer har eldigt temperament och svenskarna är reserverade? Ryssar vet vi alla hur de är… för att inte tala om skåningar som är dryga och bara tänker på mat (jaha, är det något fel med det då?).
När blir fördomarna och de förutfattade meningarna till främlingsfientlighet och rasism?
I Singapore arbetas det mot rasism, alla som bor här ska behandlas lika och rasistiska uttalanden är förbjudna. I dagens tidning kunde man läsa att malajerna utbildar sig i allt högre grad, får bättre jobb och i allt högre grad avancerar inom försvaret. Fast de muslimska malajerna känner sig utsatta för diskriminering och man kunde också läsa om malajer som halkat ner i lägenhetsköer till förmån för kineser. (Tilldelningen av HDB-lägenheter styrs ju av befolkningsfördelningen, finns det 13 % malajer i landet ska också 13 % av HDB-lägenheterna gå till malajer. Allt för att undvika segregering.)
Här diskuteras öppet olika _____?_____ (här används begreppet raser, men grupper är kanske ett mer korrekt uttryck i det svenska språket?) och alla får vara stolta över sin etniska tillhörighet, sin religion och sin kultur!

Här är en rösträknare uppsatt inför nationaldagen den 9:e augusti. Man ska trycka på knappen om man håller med om budskapet i The Singapore Pledge:

We, the citizens of Singapore,

pledge ourselves as one united people,

regardless of race, language or religion,

to build a democratic society

based on justice and equality

so as to achieve happiness, prosperity and

progress for our nation.

För mig är det självklart att alla människor är lika mycket värda, oavsett vilken etnisk tillhörighet man råkar ha.

Tiden går fort när man har roligt!