april 2012 – Res med Lundbergs

I-landsproblem

Man kan ha värre problem, fullt medveten om det, men ett icke fungerande internet är också ett problem! I vårt condo fungerar nu ett av fyra nät och överallt ses förvirrade grannar örla omkring med sina laptoppar för att hitta täckning! Så även vi!

Ett annat alternativ för att komma åt internet är att luta sig ut från balkongen, med datorn i högsta hugg, och hoppas på att nätet från caféet på gatan når upp. Men det känns inte helt bekvämt från sjunde våningen…

David försöker lösa problemet med en ny, icke fungerande, mackapär med låååång sladd för att sprida de signaler som finns in i vår lägenhet. Sladdar kan vara ett I-landsproblem i sig!

Problem nummer två är, jag borde inte säga det, men det är värmen. Det är ”hitt så det snurrar”! Utomhustemperaturen har inte varit under 24 grader sedan vi kom hit, just nu känns det varmare än någonsin. De senaste dagarna har det varit ca 34 grader och sol… fast ni som läser Sydsvenskan tror väl att här är 28 och skur, det verkar vara vad som står i den väderprognosen. Alltid!

AW med vodka

Fast vi har inte druckit vodka utan undrar om ni vet vem som målat denna tavla?

Han föddes 1928, drabbades av danssjuka som barn, blev beskjuten och allvarligt skadad av en feminist 1968 och dog 1987 i sviterna efter en gallstensoperation! Men vem är det?

Andy Warhol förstås!

Hans utställning, 15 minutes eternal, kan ses på Artscience museeum i Singapore till den 12 augusti.

Singlish is da shit

Vissa är stolta över sin singlish-dialekt, medan andra ondgör sig över att den brer ut sig på bekostnad av riktig engelska. Men undersökningar visar att singaporianerna talar bättre engelska nu än på 70-talet och att allt fler unga lyckas få bra resultat i olika språktester.

Singlishförespråkarna menar att singlish är ett kulturellt fenomen fullt av humor och språkmedvetenhet och en viktig del av den singaporianska identiteten. Ett språk där bara fantasin sätter gränserna, man kan mixa olika språk i samma mening, göra verb av substantiv och tydligen använda (eller snarare utesluta) gammatiken lite som man själv vill! Flytta och/eller utesluta bokstäver går också bra:

nowadays blir nowsaday

excuse med blir eskew eller skews

Följ länken om ni vill lära er mer…

http://www.youtube.com/watch?v=BRSh76jIbRg&feature=relmfu

So hip – it hurts!

Med denna devis, ”so hip – it hurts”, i bakhuvudet gav vi oss ut så fort lördagens regn och åska dragit förbi.

Två femtiotaggare ska försöka haka på stadens trender. Trender skapas ofta av ungdomar och är kanske menade för dem. Främst. Men ingen regel utan undantag. Vi kände oss lockade av IS-Magazines http://is.asia-city.com/restaurants/singapore-restaurant-reviews/wok-barrel .

Har vi hippa frisyrer? Ja, om grått är hippt!

Har vi hippa kroppar? Ja, om det är inne med mjukdelar!

Har vi hippa kläder? Det beror på vilket årtionde man lever i?

Nummer ett var att stilla koffeinbehovet, det gör man lämpligast med Singapores, kanske, bästa cappuccino på Forty Hands i vårt favoritområde Tiong Bahru.

I samma stadsdel finns även Heart of House där det finns för många goda sorters öl att välja mellan!

Med lite Schneider veteöl respektive en Storm King stout med smak av kallt kaffe var vi sedan redo för en promenad till Duxton Hill. Där besökte vi, med risk för att vara ”so hip – it hurts” ett annat ölhak vid namn Wok & Barrel och David valde att halsa en Delirium Tremens medan jag smuttade på en mycket god Jungle veteöl med smak av mango och apelsin!

Emellanåt glömde vi bort att vara hippa, och blev de medelålders turister vi egentligen är, och fotade fina hus, tempel m.m. Vi hamnade också på en konsert med storpublik, där alla verkade gillade den kinesiska violinen erhu.

En extremt ohipp vana vi lagt oss till med är att ta hissen upp i höga HDB-hus för att kolla in utsikten!

Svettiga promenader i Nha Trang

En dos kultur kan behövas som omväxling till strandlivet. Vi turister tycker att staden bäst ses till fots även om det är sådär en 33 grader och sol. Det tycker inte lokalbefolkningen. All förflyttning ske per moped/motorcykel. En grov uppskattning efter några dagars promenerande är att man ser en person per 500 som går jämfört med att köra moped. Gågata är ett helt okänt begrepp. Drive-in är smartare. Trottoarerna är mopedparkering, man handlar från mopeden på marknaden,

man kör på trottoaren om det är fullt på gatan, man parkerar precis utanför affären man ska till (pga att trösklarna i butikerna är för höga, annars hade man kört in), man parkerar sin moped hemma i vardagsrummet om det ligger direkt mot gatan…

Överallt mopeder, till och med när vi fotograferade gatubarberaren kom det med en moped på köpet.

Moped fungerar inte i vatten, så ska man ut till sin båt använder man en stor korg, eller vad man nu ska kalla det (Coracles på engelska, någon som vet vad de heter på svenska?).

Sen var det ju det där med kulturen. Nha Trang har inga världsunika sevärdheter, men några tempel finns alltid att ha som mål för sin promenad. Vi promenerade till Po Nagar från 800-talet som byggdes för att hedra guden Cham. Idag är det ett tempel för Cham-Hinduer.

På området fanns traditionellt klädda väverskor som visade upp gamla vävtekniker. Kanske var inte hela klädseln gammeldags dock 🙂

En annan svettig promenad gick till ett buddhisttempel som heter Long Son. En stor Buddha-staty kunde beskådas efter 150 trappsteg i den sköna värmen. Av en slump hittade jag en specialeffekt på kameran som säkert är tänkt för just Buddhor, eller?

Halvvägs ned för trappan fanns en liggande Buddha med fötterna först.

Från Paris till Mallis!?

Ja, om Ho Chi Minh skulle påminna om Paris så kan Nha Trang nog liknas vid Mallorca (fast vad vet jag egentligen, jag har ju aldrig varit på Mallorca!) Lång fin sandstrand med vinterbleka kroppar som sakteliga antar olika grisskära nyanser…

Fast lite fel blir det, alla talar ryska – ja platsen verkar invaderad av ryssar! Ryska menyer och ryska matvaror i affären, kanske skulle man testa lite rysk choklad?

Vi njuter av sol och bad och när man lämnar stranden för det genuina Nha Trang försvinner också eventuella likheter med Medelhavet! Vi har naturligtvis hittat den lokala marknaden, någon som blir köpsugen?

Orientens Paris

Att ha varit en fransk koloni sätter sina spår. Ho Chi Minh City kallas ibland för orientens Paris. En tur i distrikt 1 längs huvudgatan Dong Khoi påminner faktiskt om Frankrike en del. Här finns katedralen Notre Dame förstås, om än inte lika pampig som originalet.

Vackra hotell och kaféer i fransk kolonialstil ligger samlade här. Inrättningar som stängdes ned under kommunisttiden efter som det inte passade sig med sådana nöjen då. Allt öppnades sedan efterhand som samhället förändrats.

Ett pampigt post- och telegrafkontor fungerar fortfarande om än med en del souvenirförsäljning och annat för att hålla uppe affärerna. Allt under den stora tavlan av Ho Chi Minh…

På tal om kommunikation så finns det en del att förfäras över längs gatorna, speciellt för en gammal televerkare som jag.

Även helt vanliga hus är sevärda med sin speciella smala form. Man betalar tydligen skatt efter husets bredd längs gatan så därför är husen smala och djupa :-). Ja vad gör man inte för att undvika skatt…

En promenad i staden är alltid fascinerande med alla dessa motorcyklar. Enligt uppgift sådär en 4 miljoner stycken i HCMC… Att trafiken flyter på som den gör är ofattbart. Se bara denna stilstudie i ordnat kaos! Detta är ändå en korsning med trafikljus.
http://youtu.be/cPgbsN7XHMU

Saigon = Ho Chi Minh City = HCMC

och här ska vi turboturista i dagarna två. Till fots som vanligt! Vi har aldrig tidigare varit i Vietnam, men so far so good! Landet har 85 miljoner invånare och 7,2 av dem bor i HCMC. Huvudstaden, Hanoi, har drygt 6 miljoner invånare. Men dem får vi besöka vid ett annat tillfälle, nu är det HCMC och Nha Trang som gäller!

Man får en sådan härlig känsla i kroppen när man kommer till nya fantastiska platser, det kan vara vid en cykeltur på Österlen likaväl som en promenad i en asiatisk storstad! Ho Chi Minh City ger just den härliga känslan… ända tills man ska korsa en gata! I Singapore följer ALLA trafikreglerna, här verkar INGEN följa dem! Det är svårt att sicksacka mellan mopedisterna när man ska över en fyrfilig gata, det blir inte lättare av att alla tutar hela tiden!

Men stadens charm överträffar det lilla riskmomentet…

David hade dock vissa problem med att hitta någon charm i dagens kycklingknota… (men för 14 kr kan man kanske inte begära mer).

Vi är inte heller skapta för att äta vid barnmöbler…

Tiden går fort när man har roligt!

Våra 12 dagar med Marina och Johanna har gått väldigt fort, men vi har hunnit visa det mesta av det bästa här i Singapore. Vädergudarna har förstås varit ovanligt lynniga och bjudit på en hel del regn och åska, fast vi har fått sol och bad också! Och shopping! Och fika på stan! Och en tur till Malaysia! Och kortspelskvällar! Och djungelpromenad! Och tempelbesök! Och… … …

Mellan varven har skypen gått varm, de familjemedlemmar som inte fick ville följa med hit verkade lite nyfikna trots allt!

Det är kul med gäster! Nu känns det tomt och ensamt, men vi får väl städa, tvätta och packa – imorgon bär det av till Vietnam!

Glad Påsk och Gott Nytt År!

Idag är det långfredag och helgdag i Singapore. Vi väcktes av trummor, cymbaler och ett myller av gula människor på gatan nedanför (nej, inte gula i skinnet och inte utklädda till påskkycklingar…). Busslaster av människor var på väg till Hong San See templet på vår gata.

Vi kastades oss ut och fotograferade som värsta turister utan att veta vad det handlade om. Camilla försökte fråga nyfikna åskådare vad det handlade om utan att få någon uttömmande förklaring. Först en japan (som var förvillande lik en kines 🙂 ) som inte hade en aning och sedan några kineser som påstod att någon av buddhismens alla gudar firades. De fick sig i alla fall ett gott skratt när Camilla frågade om det hade något med långfredag att göra 🙂 .

Med Googles hjälp klarnade det en del och visade sig att det är nyår igen och igen. Denna gång Theravada buddhistiskt nyår! Tredje nyåret på bara drygt tre månader! Det märks i alla fall lite mer än en lång och tyst, kristen långfredag. Theravada är tydligen en gammal buddhistisk inriktning som finns i Indien och Sydostasien med 100 miljoner anhängare.

Valet av dag för nyåret är fösta fullmånen i april. Månen är inblandad i det mesta firandena. Vi firar ju påsk fösta fullmånen efter 21 mars… Vi förbereder oss på fler nyår och firanden efter nästa fullmåne!