mars 2012 – Res med Lundbergs

Lite grann sådär från ovan…

Det hör till här i Singapore att man ska ta sina gäster till flotta al Fresco barer och det finns en del att välja mellan. Men idag hamnade vi, av en slump, på 50:e våningen i The Pinnacle som är ett HDB-hus med 1848 lägenheter och världens längsta sky-gardens på 26:e och 50:e våningen. Alla HDB-hus är öppna för allmänheten, inga vakter eller låsta grindar, men just här fick man faktiskt köpa sig en biljett för 25 kronor för att kunna njuta av utsikten från den 500 m långa ”trädgården”.

Bilderna går i gråskalan, dagens regn var ovanligt långvarigt…

Wellkam!

Lundbergs LILLA Lya slår idag upp portarna för nya gäster – det ska blir kul! Men jag vet inte om jag varit riktigt tydlig med standarden på boendet, det där med tunna madrasser på ett, inte jättemjukt, marmorgolv kan jag faktiskt ha glömt att nämna…

Med vässade armbågar och promenadvänliga skor ska vi se hur mycket vi hinner visa av fantastiska Singan på 12 dagar. Och hur mycket vi hinner äta, känner jag dem rätt (och det lär jag göra eftersom det är en av mina systrar med dotter som kommer, alltså Marina och Johanna för er som är insatta!) så får vi inte ta ut svängarna för mycket – de är båda befriade från den där ”måste testa-klockan” som ringer i mitt huvud när jag ser något ätbart som jag aldrig testat förut! Har ni sett Kjell Bergkvists matresa i Asien på TV3? Jag funderar fortfarande över var han åt de där myrorna när han var i Singapore, jag har aldrig ätit myror och det är ju synd eftersom det lär kittla dödsskönt i kistan…

Ännu mer frukt!

Undrar hur yrkesskadad jag är… allt jag vet vill jag informera er också om, på typiskt lärarmanér! Så här kommer då nästa del i min fruktföreläsning. Som pedagog vill jag att ni ska använda alla sinnen, men fy vad svårt det är via datorn! Men oj vad gott det både luktar och smakar 😀

Carambola = stjärnfrukt: Mogen eller omogen spelar ingen roll, den går att äta omogen och den smakar omogen även när den är mogen… Lättäten eftersom man inte behöver skala den, himla fin att använda som garnering, krispig konsistens och full av C-vitaminer – synd att den inte är god! Rekommenderas inte heller om man har njurproblem, eftersom den innehåller mycket oxalsyra.

Chiku eller sapodillafrukt kan man också äta och många planterar sapodillaträd i sina trädgårdar. Den ser lite ut som en nyrakad kiwi, men smakar som ett moget päron med farinsocker=GOTT! Gillas även av fladdermöss!

Longan, som är kusin med litchie, kallas även draköga . Den är stor som en vindruva och växer i stora klasar, lätt att skala och god att äta. Kineserna torkar den och använder i desserter, men den sägs också verka avslappnande ZZzzz….. I den här fruktskålen samsas longan med minimango.

Hopppas intresseklubben hunnit anteckna...

Oljefyndigheter

Det är visst inte meningen att vi ska få njuta av att bada i havet… sist var det maneter och dessförinnan var det strömt och höga vågor på grund av monsunen och nu är det små oljeklumpar i strandkanten man får se upp för!

Hade visserligen hört att 17% av all världens olja fraktas i sundet här, men då hade jag mer tänkt mig oljetankers – inte löst i havet. Det är lätt att förstå hur förödande detta är för djurlivet, oljan sitter som tuggummi och måste tas bort med lösningsmedel.

Bortsett från oljan så är vi helt nöjda, inga farliga djur har heller attackerat mig nattetid…

Vi har kommit till Nirwana!

Wikipedia säger: ”Att uppnå nirvana är detsamma som att bli upplyst eller uppvaknad. Man uppnår nirvana genom att handla rätt, och att handla rätt inom buddhismen är att följa fem enkla moralregler: att inte skada eller döda, att inte stjäla, att inte vara otrogen, att inte ljuga och att inte använda droger. ” Ganska enkelt kan tyckas, men om möjligt ännu enklare var det att ta sig till Nirwana Beach Club på Bintan i Indonesien. Vi lämnade Singapore med båt 11.10 och var framme 10 minuter före avgångstid!

Bintan är en riktig turistö som lockar både solbadare och golfare. Men man får inte någon indonesienkänsla (utom möjligen i båtterminalen där vi ombads lämna dricks till visumkillen som tack för att han fixade vårt visum…), resorterna ägs av singaporianer och valutan är singdollar!

Vår plan för de närmaste dagarna är att sola, bada och läsa och det finns här förutsättningar för, stränderna är fina och vattnet kristallklart? Hoppas att vår enkla bungalow (med inte helt tätt trägolv!) är småkrypsbefriad så jag slipper nattliga nojor…

hmmm…

Gick in på ION-köpcentrat idag för att leta upp smyckesbutiken Thomas Sabo, som jag bestämt visste att jag sett någonstans där. ION består av ca 300 butiker utspridda över 8 våningar, så det var ungefär som att leta efter en nål i en höstack! Ni som känner till mitt lokalsinne (eller snarare brist på detsamma) kanske ler i mjugg…

Jag åkte upp med en rulltrappa, ner med en annan, ytterligare ner med en tredje och sedan upp igen, men hittade inte det jag sökte. Något irriterad gav jag upp sökandet och gick in i klädbutiken Forever 21 (JA, man kan undra vad jag skulle där och göra, jag som fyllde 29 i måndags). När jag skulle lämna klädbutiken hittade jag inte utgången! Hur pinsamt är inte det? Jag hittade verkligen inte ut ur butiken! Kunde inte heller tänka mig att fråga någon av de ärtiga expediterna! Nej, jag fick helt enkelt följa väggen, så gott det nu gick, och kom så småningom till en utgång. Och vad fanns precis utanför den utgången om inte självaste Thomas Sabo…

Fin tavla att orientera efter, synd att de missat just Thomas Sabo…

Fotboll à la Asien

Lite abstinent är man faktiskt på fotbollstittande. Tidsskillnaden gör att det inte är många matcher som är vettiga att se i direktsändning ifrån Europa… Så, då får man nöja sig med asiatiskt fotboll.

I år är det bättre förutsättningar är vanligt eftersom Lions XII (Singapores stora stolthet!) spelar i den malaysiska superligan i fotboll. Lejonen ligger nu 2:a i ligan! Under en kort tid på 60-talet var Singapore en delstat i Malaysia, så det är kanske inte så långsökt med ett fotbollsutbyte.

Ja, superliga låter ju bra, men kanske inte… Malaysia ligger sådär på en 150:e plats på världsrankingen och det gör Singapore också, precis efter Malta faktiskt…

Men, som ett intressant studiebesök gick vi på Lion’s match mot Selangor (en av Malaysias 13 nuvarande stater). Stadion rymmer så där en 8 000 åskådare och det var nästan fullsatt.

Vi köpte biljetter i sista minuten så det blev på ena kortsidan på en provisorisk extraläktare. Då var biljetterna lite billigare, bara 35 kr för en sittplats istället för 60 kr för fullprisbiljetter. Vi kände oss ändå lite priviligierade eftersom bara Singaporianer och PRs (Permanent Residents), som vi är, släpps in! Övriga får försöka ordna biljetter via motståndarlagets biljettkvoter…

Mycket var sig likt när det gäller fotboll, men en del är lite speciellt på dessa breddgrader:

Folk kommer lite när det passar dem. En del kommer flera timmar i förväg, andra kommer när matchen startat, en del sitter kvar efter matchen. Tider är inte så viktiga här…
Supporterhalsdukar är inte en god idé. Solfjädrar att fläkta sig med är desto vanligare.
Att folk skriker och räcker finger åt domare och motståndare är ju fotbollsvardag hemma, fast här känns det lite speciellt. Så brukar vi inte se Singaporianerna i vanliga fall

Lite förbudsskyltar fanns förstås också. Det verkade följas något bättre är hemma i allsvenskan… Men, jag tyckte bestämt vi hörde en trumma i alla fall 🙂

Och hur matchen gick? Ja det blev 1-1, ingen imponerande insats av hemmalaget… alla verkade nöjda i alla fall.

Hur tänkte de nu?

Vårt condo är byggt 2006 och vid årsskiftet ansåg man att det var dags att lägga om allt kakel kring poolen eftersom det blivit smutsigt. Ja, det är ju utomhus så en och annan fågel och/eller ödla hade väl lämnat spår efter sig. Två månader skulle poolen vara stängd, och det var den. Nu är poolen öppen, men det vimlar av hantverkare med olika ansvarsområden.

Någon har i uppgift att sopa med den fina, inte alltför effektiva, rosa kvasten!

Det hela började med att alla väggar målades om, både utomhus och i korridorerna, sedan la man om alla plattorna. Då skvätte man ”murbruk” på de nymålade väggarna… om de målar om igen kanske det kommer färg på plattorna… Fläckiga plattor kan man ju inte ha!

De nya plattorna är gråa och fina och på tvären ska det gå två svarta gångar, blir säker fint. Men hur har det blivit här? De grå plattorna är på plats och de svarta på G, men ser inte kanten lite ojämn ut? Jag gissar att killen som lägger grå plattor tycker mycket illa om killen som lägger de svarta!

Min fråga kvarstår: Hur tänkte de nu?

Sunday brunch!

Detta fick jag i present av David när jag fyllde 29 år häromdagen!

Söndagsbrunch på Senso i Chinatown, passande present till en som alltid är hungrig och/eller sugen på något gott!

Det var italiensk buffé med oändliga mängder med god mat, bara alla sorters bröd fick det att vattnas i munnen! Och desserter! Gillar jag sötsaker eller gillar jag sötsaker?

Men det där med ostron kan jag inte förstå mig på. Gillar inte kallsupar heller! Det fanns också en meny man kunde beställa varmrätter ifrån, men det kändes ganska överflödigt, vi höll oss till det kallskurna och åt tills vi helt enkelt inte kunde äta mer!

För Davids del hade det nog räckt med ostarna!

Att det var fri dricka, italienska bubblor, gjorde inte saken sämre! Har nu (raaap!) ätit och druckit (raaapp!) långt mer än vad som kan (raaap!) anses hälsosamt!

Happy S:t Patrick’s Day!

Ibland känns det bra att återigen känna sig lite som en irländare! Efter 2 år på den gröna ön (för 15 år sedan…) och tillhörande S:t Patricksfiranden med svinkallt paradtittande bakom oss, måste man i alla fall besöka en irländsk pub och dricka några Guinness den 17 mars. Trots att Singapore har helgdagar kopplade till många olika kulturer är inte detta en helgdag, som det är på Irland 🙂 .

S:t Patrick är troligen det mest firade helgonet i välden. Hans bedrift är att ha kristnat Irland på 400-talet efter att först ha hamnat på Irland som slav!. Den 17 mars firas efter som det är hans dödsdag… Att firandet handlar om att dricka Guinness och frossa på allehanda sätt beror på att 17 mars är slutet på fastan.

I Singapore är det de Irländska pubarna som gäller om man ska fira. Vi besökte Molly Malone’s vid turistghettot Boat Quay och Mulligan’s i dito Clarke Quay. Helst bör man klä upp sig i en Guinnesshatt och ha lite partysinne,

om inte så får det räcka med ett par gröna byxor. Nej, röda skor passar sig inte…