Res med Lundbergs

Res med Lundbergs -

San Francisco

Sista anhalten på USA-resan blev San Francisco. En annorlunda stad var min uppfattning jämfört med de typiska amerikanska städerna, som mest är tänkta för att köra bil till det mesta. Stadskärnan är lättillgänglig för fotgängare och till och med cyklister! Det sistnämnda är dock inte så lockande eftersom staden är ”full av kullar”. Plötsligt blir det brant. Till och med så brant att det är trappor på sina håll istället för trottoar.

Eller är det kanske husen som lutar? 🙂

Som vanligt letar jag helst upp områden som har en annan stil och charm än de vanliga. I SF finns The Mission som sägs vara trendigt och ”hipster-aktigt”. Visst, här finns en rad trendiga caféer och en del gatukonst, men kanske inte så mycket charm? Eller så var det helt enkelt fel dag. Regn, regn och åter regn.

Dolores Café på Dolores street är värt ett besök i alla fall!

Det fanns ett desto färggladare grannområde vid namn Castro som är känt för sin gay-profil. Det var från början en arbetarstadsdel som skapades när spårvagnslinjen till centrum kom på 1870-talet.

Ytterligare några kvarter bort, längs gatan Heigts finns också många trevliga matställen och fina viktorianska hus.

Denna gata hittade jag för här finns en av de mer välsorterade tequilabutikerna i Kalifornien. Ett absolut måste att besöka tycker jag. Tyvärr har butiken rykte om sig att vara onödigt dyr, så det blev bara ett ”fynd” denna gång.

Inte så långt från Heights finns San Franciscos absolut mest fotograferade hus. The Painted Ladies som dessa viktorianska hus kallas är fina i sig, men de har också en fantastisk vy över Downtown SF bakom sig. Parken framför husen, The Alamo, höll på att renoveras, men en fotohörna var oinhägnad så att inte alla fotografer skulle storma avspärrningarna!

Det är inte bara dessa fina exempel på hus som går under namnet Painted Ladies. Det är stilen i sig som kallas så. De viktorianska husen är från slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Starka färger används för att förstärka arkitekturen. Bara i San Francisco finns nästan 50 000 sådana hus. Många är välbevarade, andra förfaller. Det kan ju inte vara så billigt att underhålla denna snickarglädje.

Jag vandrade runt ett par varv i SF och beundrade alla dessa hus. Inget är det andra likt. 4 mils promenad på 2 dagar… Telefonens stegräknare registrerade nya rekord 🙂

Vill man inte gå, speciellt då inte i de branta backarna, kan man åka med de gamla kabelspårvagnarna.

De första invigdes 1878 och några linjer är fortfarande kvar och sköts manuellt (framförallt handlar det om att vända vagnarna vid slutstationerna genom att putta runt dem på en vändskiva). Mest är det turister som åker, men fina gamla vagnar är de i alla fall!

En annorlunda sevärdhet, som också visar att gatorna verkligen lutar ordentligt, är översta delen av Lombard street, även kallad den krokigaste gatan i världen. Äntligen en serpentinväg efter Death Valleys alla raka vägar!

Jag minns denna gata från gamla filmer med udda biljakter. Från toppen av serpentingatan, som ligger i området Russian Hill, kan man skåda ut över Alcatraz. En tur dit får det nog bli nästa gång…

Cykla var det inte läge för i regn och rusk och i alla dessa branta backar… De flesta verkade hålla med om detta, ingen stor cykeldag för någon denna dag!

Tydligen var regnovädret det värsta på minst 10 år och efter en mycket blåsig natt behövde gatorna rensas från nedfallna träd.

SF har också en del intressanta bryggerier. Det mest kända är Anchor, känt för sin steam beer.

Men, den är inte i min smak, så det blev istället ett besök på den lilla bryggeripuben Thirsty bear. En god Kozlov stout fick det bli. All deras öl är organisk, det låter nyttigt!

Den amerikanska ölstorsäljaren höll jag mig undan från…

Finansdistriktet med alla skyskrapor liknar många andra affärscenters. Ja, vad mer kan man säga.

Google maps-bilen körde förbi! Kanske hamnar jag på ”kartan” när hamnpromenaden ”The Embarcadero” uppdateras med nya gatubilder!

Eller så är google-bilen bara på väg hem. Googels huvudkontor är inte många mil bort härifrån.

La Granja

2016-11-19-11-19-14

En och en halv mil utanför Palma ligger den trevliga byn Esporles och utanför Esporles finns La Granja, ett vackert gods med ett museum som närmast kan beskrivas som ett mallorkinskt hembygdsmuseum. Museet är öppet alla dagar och kommer man hit en onsdag eller fredag finns det chans att se hantverkare tillverka tyg, segel, krukor med mera och folkdansgrupper spela och dansa. I inträdesbiljetten, á 15€, igår provsmakning av sobrassada, fikonkaka, hemmagjord ost och korv samt smarriga bunyols (som munkar friterade i olja) med hemgjord sylt!fotokaos91

Här, i den lummiga dalen med naturliga källor, vandrade först romarna. Sedan kom morerna och byggde Alpich, numera La Granja.

2016-11-19-11-53-51Under den katalanska erövringen av ön tillföll godset en riddare vid namn Nuño Sánchez  som i sin tur skänkte det till några munkar. Under den spanska inkvisitionen byggdes det karga celler och tortyrrum i källaren.

På 16- och 1700-talet bytte godset ägare flera gånger och huset byggdes ut och byggdes om för att till sist bli den labyrintartade byggnad det är idag. För oss med dåligt lokalsinne (även inomhus) finns det tydliga pilar att följa genom museet.

fotokaos92

Det finns mycket historiskt intressant att se både ute och inne. Fast historia är väl inte mitt favoritområde direkt, men ute var det fint…2016-11-19-11-30-492016-11-19-11-34-50

2016-11-19-12-07-12

2016-11-19-12-25-33

p1020526

 

 

Här en tjusig frukt från en Kungsmagnolia!
p1020495

 

Madrid

Bor man i Spanien bör man förstås ha besökt huvudstaden någon gång. I slutet på oktober hade vi förstått var en bra tid. Inte uppåt 40 grader som på sommaren och inte snörisk som på vintern. Även om Madrid är bland Europas största städer med 6 miljoner invånare (i storstadsområdet) så var det mesta i centrum inom gångavstånd, med Puerta del Sol-torget som en mittpunkt.

2016-10-29-13-48-00

Madrid har inte så många sevärdheter som alla känner till och som är ”måsten” för en turist. Det jag kände till var egentligen bara några få saker.

Gatan Gran Vía är kanske det som de flesta har hört talas om. En pampig huvudgata genom centrum.

2016-10-29-13-34-40

Av alla de vackra husen längs gatan är Metrópolis, som precis har blivit restaurerat och guldet på taket blivit putsat, det mest imponerande!

2016-10-28-12-53-26

Om det inte finns så många stora sevärdheter kan man undra vad man ska göra för att spendera turisttiden på ”rätt” sätt.

Svaret är givet om man tar en promenad och tittar sig omkring: man tillbringar tiden på uteserveringar med lite tapas och vin/öl! Det gör inte bara turisterna. De flesta verkar vara ute för att äta och dricka och inte för att shoppa eller vara ”kulturella”.

till-bloggen24

Det är inte många meter gata som saknar en trevlig bar eller café.

2016-10-29-21-55-50

Som vanligt på stadsturer var våra huvudmål stadsdelar, områden och gator med lite charm. I Madrid finns två områden som som har ”hipster-status” (ett missvisande epitet tycker jag, bohemiska eller charmiga områden känns bättre). Malansaña är ett av dessa.

till-bloggen22

Det är ett område som ligger mitt i centrum, men som ändå har varit lite på nedgång och nu börjar få nytt liv med många barer, restauranger och udda butiker.

till-bloggen23

Har man inget annat för sig när man promenerar omkring kan man studera gatskyltarna. Varje gata pryds med en liten bild som hjälper till att förklara vad gatan har fått sitt namn av.

gatuskyltar

Jag upptäckte att det finns en Mezcalería i Malansaña, som jag utsåg som ett måste att besöka. Ja, mezcal är ju vad som lite väl nedlåtande kallas ”fattigmanstequila” och denna dryck måste förstås provas om man är en tequilafantast.

2016-10-28-20-48-27

Och, ja det var gott och helt klart värt att testa, men inget går upp emot tequila…

La Latina är en annan stadsdel med charm. Här är det mer nattliv som gäller, framförallt längs övre och undre Cava-gatorna (Calle Cava Baja och Calle Cava Alta).

2016-10-29-21-54-17

En lite annorlunda sevärdhet, som bäst gör sig vid solnedgång förstod vi, är det egyptiska templet Debod. Ett äkta tempel från Aswan-dalen i Egypten, som byggdes där för 2 200 år sedan. Hur hamnade det då i en park i Madrid kan man undra? Förklaringen är att templet skulle hamna under vatten när Aswan-dammen byggdes och eftersom Spanien hjälpt Egypten med restaureringen av Abu Simbel-templet så skänktes Debod till Spanien på 60-talet. Alldeles riktigt så var det en vacker plats vid solnedgång.

2016-10-28-18-54-58

Utsikten från parken var också fin i väntan på att solen skulle gå ner. Till exempel det kungliga palatset med utsikt över nejderna.

2016-10-28-18-43-10

Precis som i så många andra städer finns ett ”stortorg” mitt i stan. Så även här, och då med namnet Plaza Mayor. Ett imponerande torg med samma typiska stil som i så många andra spanska städer. Helt omgärdat av hus, med endast små gångvägar för in- och utpassage.

2016-10-28-12-04-02

Vi bodde mycket lägligt vid en saluhall omgjord till ett vin&tapas-ställe med det mesta man kan bli sugen på.

2016-10-29-19-05-48p1020343till-bloggen21

På söndagar samlas alla turister och lokalbefolkning (kan man tro, med tanke på trängseln) i La Latina för marknaden El Rastro med mängder av försäljare.

2016-10-30-10-54-16

Här har till och med IKEA flyttat in i en minibutik under några veckor!

p1020379

Madrid ståtar också med en stor park. Retiroparken är mer som en skog med en liten sjö i mitten och flera uteserveringar förstås!

2016-10-29-10-35-30

p1020360

p1020356Jo, vi var faktiskt lite konstkulturella också. Det blev inte Prado-museet som är mest känt, utan museet Reina Sofia där målet var att se ett konstverk som jag ”växt upp med” (en av alla otaliga kopior av detta verk prydde en hel vägg i vårt hus) och kanske inte tyckte var så väldigt upplyftande. Det handlar om Picassos Guernica, som visar spanska inbördeskriget fasor… Jag var tvungen att försöka ta ett foto VÄLDIGT diskret även om det var förbjudet och vakterna var snabba att tillrättavisa minsta lilla rörelse med kamera eller telefon…

2016-10-30-13-53-08Kön in till museet ringlade lång denna söndagseftermiddag. Kanske berodde det på att det var gratis inträde just denna dag i veckan 🙂 .

p1020385

Festival i Algaida och en tur upp på berget Randa

Som vi säkert skrivit tidigare har varje by med självaktning på Mallorca en marknad en dag varje vecka, ibland till och med två. Utöver detta finns det årliga festivaler av olika anledningar och ursprung. Nu var det då dags för Fira d’Algaida i byn med just namnet Algaida, som nu för tiden ger andra associationer än till en Mallorkinsk by…

Varför denna fest anordnas årligen i mitten på oktober är inte helt lätt att utröna, men byn fylls i alla fall med allehanda mat, dryck, hantverk och gamla bilar.

2016-10-15-12-55-462016-10-15-13-36-02

Veteranbilsutställningen omfattade en gata där entusiaster parkerat sina klenoder. En veteranbil är ju med svensk standard en bil som är mer än 30 år gammal. De som visades här gav lite nostalgiska vibbar från när man var ung 🙂 . Man undrar hur bilarna kunde vara så små och hur en familj kunde rymmas i dem!

2016-10-15-13-45-53

Här stod också vad som måste vara vår lilla ”Hertas” ursprungsmodell. Precis samma styling! Så kanske den kommer att se ut när den blir gammal 🙂 .

mini

Algaida liknar många andra små Mallorquinska byar med sina sandstensfärgade hus, en och annan mölla, en kyrka mitt i byn och smala gränder.

p1020209

I närheten av Algaida ligger berget Randa som en ensam topp på det annars ganska platta området Pla de Mallorca.

Berget kallas ibland för de tre klostrens berg och kloster är i stort sett det enda som finns efter att man lämnat byn Randa vid bergets fot. På vägen upp till toppen klamrar sig det första klostret fast på bergssidan. Klostret El Santuario de Gracìa byggdes på 1400-talet av franciskanermunkar som i början levde som eremiter.

2016-10-15-11-25-18

Ett svårtillgängligt ställe att bygga ett kloster, men en fantastisk utsikt är det.

2016-10-15-11-26-52p1020191

På toppen av Randaberget (550 m.ö.h) ligger ytterligare ett kloster, Santuario de Cura.

p1020196

Detta byggdes på 1300-talet. Idag är detta delvis ett hotell och en restaurang. Ett perfekt ställe för en fika!

p1020198

Stenbrottet Lithica

Något av det mest spännande med att besöka nya platser är att hitta saker som inte drar till sig de stora skarorna av turister, men som visar sig vara riktigt spännande eller annorlunda. Stenbrottet s’Hostals, eller Lithica som det numera kallas utanför Ciutadella på Menorca är verkligen en sådan plats.

P1000723

Knappt någon reklam eller information om vad det är och vad det handlar om finns att hitta. Något fångade ändå intresset och vi bestämde oss för att gå de cirka 3 kilometerna till utkanten av Ciutadella för att se vad det var för något.

Stenbrottet i s’Hostals användes i cirka 200 år för att bryta sandsten till husbyggen. De första 150 åren bröt, eller snarare hackade man, ut stenblock för hand.

P1000713

På 1950-talet kom sågverktygen och brytningen förändrades helt. Nu var det raka rader och djupare hålor som gällde.

2016-05-28 11.57.51

Det annorlunda och spännande med stenbrottet är vad som hände när brytningen upphörde 1994. En skulptör vid namn Laetitia Sauleau insåg hur unikt området var och ville inte att hålorna skulle fyllas igen med skräp och bråte. Hon startade en förening med namnet Lithica för att bevara området och skapa en form av konstverk av det.

P1000715

De gamla delarna som redan hade börjat tas tillbaka av naturen blev olika växtmiljöer i form av olika ”rum”.

2016-05-28 11.28.29

Olivträd (ett måste i dessa trakter), apelsinträd och till och med granatäppelträd växer lite här och där.

Till bloggen52016-05-28 11.34.16

De nya delarna av stenbrottet blev till skulpturer formade direkt ur de kvarvarande stenblocken eller lämnades helt enkelt som de var när brytningen slutade,

2016-05-28 12.16.50

Sågmärkena blir till en slags naturlig konst och några gamla maskiner står kvar där de användes.

2016-05-28 12.09.41

Labyrinter är ett tema både i den gamla och nya delen.

2016-05-28 11.51.59

Otroligt att det är så pass okänt. Fördelen med det är att man kan vandra omkring nästan helt ensam. Det blir en helt annan känsla då.

P1000720P1000724

Valldemossa

Bergsbyn Valldemossa är ett ”måste” för varje turist på Mallorca och visst är den värd ett besök. Speciellt innan den verkliga högsäsongen startar. I en dalgång i Tramuntanabergen ligger denna lilla by med 2000 invånare.

2015-05-23 11.58.442015-05-23 12.41.37

Mest känd är Valldemossa för två tidiga besökare som spenderade en vinter där för nästan 200 år sedan. Chopin och författarinnan George Sand (ja, det gick inte att ha ett kvinnligt namn som författare på den tiden) som hyrde cell 4 i det tidigare kartusianska klostret under några kalla vintermånader.

P1000617

Chopin komponerade ett antal preludier, bland annat regndroppspreludiet. Det lär ha varit en ovanligt kall vinter 1838-39, så det kanske regnade en del också… Pianot blev kvar när han flyttade tillbaka till Frankrike.

2016-05-21 11.43.02

De gamla klostercellerna var inte någon upplyftande syn, men utsikten från terrassen utanför var desto bättre!

Till bloggen2

Det tidigare kungliga palatset och senare klostret med tillhörande kyrka och trädgårdar breder ut sig över centrum.

2015-05-23 11.44.29IMG_4286

Resten av byn är ett virrvarr av smala gränder längs sluttningarna.

Till bloggen3

Blommor är ett tema i varje gränd. Flest blomkrukor vinner?

P1000644IMG_4302

Vid slutet av många gränder tar den fina utsikten vid.

2016-05-21 11.47.09

Alla hus i byn har en kakelplatta med Catalina Tomás på vid dörren. Hon föddes i Valldemossa 1531 och helgonförklarades 1930. Bilderna av santa Catalina sägs ge skydd åt dem som bor i huset.

Till bloggen1

Varje Mallorquinsk by verkar ha någon ät- eller drickbar specialitet. Valldemossa har sina potatiskakor, Cocas de patata, som så klart måste testas. Potatis är förstås en huvudingrediens och smaken är som en sockerbulle helt enkelt.

P1000631

Många caféer finns det i byn, så det är inte svårt att få ett smakprov på denna lokala specialitet.

Valencia del 3

2016-04-01 16.35.14

… och man skulle kunna tro att vi varit i Valencia på långsemester – men så icke! På lite drygt tre dygn hann vi massor. Inte bara en biltur och mil efter mil till fots, vi hyrde även cyklar en dag och cyklade i flera timmar. Fast ja, vi cyklade inte HELA tiden! Vi är bra på att ta pauser och vätskestopp!

Men vilken stad att cykla i! Det var sol och vindstilla när vi startade vår cykling i Turia, som är en nio km lång flodbädd som är omgjord till en park med massor av lekytor, promenadstråk och även en cykelbana med 18 broar att passera under. Floden leddes om efter en stor översvämning 1957 som hotade att dränka de historiska delarna av Valencia och 1986 öppnades här istället en park.

2016-04-01 17.23.39

Någonstans i mitten av det gröna bältet hittade vi cykelbanan och målet var att cykla mot havet, solen sken och det var helt perfekt cykelväder.

2016-04-01 12.15.52

Vi hittade havet (David har ju en inbyggd GPS, remember?) och cyklade, fikade, cyklade, ölade, cyklade, lunchade osv!

2016-04-01 11.02.02

Nära hamnen slutar Turiaparken i fina och futuristiska byggnader som rymmer City of Arts and Sciences, ritat av Santiago Calatrava (som även ritat Turning Torso i Malmö).

2016-04-01 10.05.392016-04-01 08.58.182016-04-01 10.00.25

Därifrån var vårt mål Port Saplaya som ligger några kilometer norr om Valencia, vägen dit gick längs en lång och rak strandpromenad. Port Saplaya kallas även Lilla Venedig fast det var kanske att ta i en smula! Men det var stilla, vackert och väl värt ett besök!

2016-04-01 10.16.50

2016-04-01 11.23.23

När vi var tillbaka i centrum av Valencia och hade inmundigat varsin Agua de Valencia (agua är ju bra för kroppen)  kände vi att lite mer cykling skulle vara trevligt, så då cyklade vi inåt landet längs Turia – mycket trevligt det också!

2016-04-01 17.38.35

Detta är Silk floss trees – visst ser de ut lite som Hattifnattarna? Vi tyckte de såg häftiga ut nu, men tydligen blommar de och är ännu finare på hösten!

Agua de Valencia och den heliga gralen

Efter en rundtur med bil var det dags att leva lite stadsliv och utforska Valencia. Om denna stad visste jag väldigt lite i förväg. Att det är Spaniens tredje största stad har gått ganska obemärkt förbi.

2016-03-30 21.01.07

Vi bodde mitt i centrum i den gamla delen av Valencia, i ett tätt nät av krokiga gator och gränder. Allt för att man ska gå vilse och hamna på ställen man inte planerat. Nya gator och torg dyker upp när man minst anar det.

2016-04-01 16.40.55

Till skillnad från många andra städer är saluhallen en större sevärdhet än katedralen. Den är Europas största hall för färskvaror och den äldsta som fortfarande används. Allt i matväg man kan tänka sig finns att köpa. Dessutom har det varit en handelsplats här i över 1000 år.

P1000209
P1000208

 

Allt är kanske inte så aptitretande att titta på…

P1000210

Färgglada hus finns det gott om i centrum.

P1000206

Vart man går stöter man också på målningar på husen. Allt från vanligt klotter till ganska avancerade konstverk.

Valencia till bloggen

2016-04-01 16.39.21

Eller så är det helt enkelt väldigt färgglatt…

2016-03-31 10.25.46

Det här skulle kunna vara ett försök att avbilda paellans skyddshelgon (om det nu finns). Det är från Valencia paellan kommer.

P1000228

Som vanligt när vi besöker nya städer försöker vi hitta stadsdelar med lite extra charm. Bohemiska, hippa eller vad man nu vill kalla dem. I Valencia är det då Barrio del Carmen som gäller. Här finns många trevliga barer och caféer.

2016-04-01 17.17.35

2016-03-31 19.11.50

Just i dessa kvarter lär också den bästa Agua de Valencia finnas. En drink som kom till på 50-talet då, enligt historien, bargäster tröttnade på de vanliga drinkarna och bad att få något helt nytt. Färskpressad apelsinjuice ska det förstås vara här i apelsinodlingarnas hemstad. Sen adderas gin, vodka och cava och drinken serveras i stora dricksglas. Riktigt gott blir det!

2016-04-01 16.53.48

Tröttnar man på Agua de Valencia finns det flera mikrobryggerier som brygger helt OK öl. På bryggeripuben Tyris on Tap avslöjades hela hemligheten bakom öltillverkning på barväggen 🙂 . Ganska lätt verkar det vara!

2016-04-01 21.38.08

Jag lyckades också hitta en helt perfekt kombination av butik! Resor och öl, helt rätt tänkt! Några lokala ölsorter införskaffades.

P1000227

Sen var det den heliga gralen… enligt historien finns denna mytomspunna bägare just i Valencia. I den ganska pampiga katedralen finns ett litet kapell där denna tingest finns att beskåda. Det finns flera graler som påstås vara den riktiga, men tydligen hamnar Valencias i kategorin ”ej avfärdade” i alla fall.

2016-04-02 10.42.45

Resten av katedralen var som i så många andra spanska kyrkor kraftigt utsmyckad med guld, färger och konstverk i mängder.
2016-04-02 10.36.54

 

Negombo

Vårt sista stopp i Sri Lanka denna gång blev Negombo, landets 5:e största stad. En plats med rätt många turister, men inte beroende på några storslagna sevärdheter utan för att den ligger nära flygplatsen… Folk på gatan frågar om man precis kommit eller om man är på väg hem. Det känns lite synd, för det är en ganska trevlig liten stad där stora delar inte påverkats alls av turisterna.

image

 

20160103_085857-1

imageStaden kantas av en lång strand som tyvärr inte riktigt inbjuder till bad (och det är väl därför turister inte stannar så länge kan man tänka). Speciellt inte så här direkt efter nyårsfirandet med raketrester lite överallt. Lokalbefolkningen gillar i alla fall stranden och är det helgdag så är det bilköer för att ta sig till havet.

imageimage

Staden växte fram på grund av de stora kanelodlingar som fanns här då portugiserna och holländare styrde över området från 1500-talet. Idag är det turism och fiske som gäller.

Negombo fiskmarknad är en upplevelse av det udda slaget.

20160102_071804-1-1

Helst ska man besöka marknaden vid 5-6 på morgonen för att se när båtarna kommer in och fångsten sorteras, styckas och säljs. Vi nöjde oss med att sikta på klockan halv 7 när solen gått upp. Lite sent visade det sig. Alla båtar var redan i hamn.

image

2016-01-02 06.53.09

Dessutom var det fortfarande lite nyårslugn som gällde fast det gått ett par dagar in på det nya året.

image

imageimageMånga hade redan shoppat klart och lastat sin fisk. Här verkar det vara lastutrymmet som avgör hur mycket som skulle inhandlas.

image

Det visade sig också finnas två marknader, en liten för båtar som kan dras upp på stranden och en större för de större fiskebåtarna.

En del av fångsten på den lilla marknaden torkas innan den säljs.

image

image

Negombo centrum är sig väldigt likt trots de över 30 år som gått sedan jag var här senast. En del hus har fått en våning till , modet har ändrats en del och trafiken har ökat, annars känns mycket igen.

2016-01-03 09.32.08

Och samma kvarter för drygt 30 år sedan:

Negombo

 

Vi lyckades också hitta Negombos söndagsmarknad av en slump. Även denna visade sig vara mycket lik sedan början av 80-talet. Byggnaden med sina olika portaler har i alla fall fått lite välbehövlig målning under åren.

Marknaden

Samma arbetsfördelning gäller fortfarande, männen fiskar och kvinnorna säljer. Att det är mer än 30 år mellan bilderna är svårt att förstå.

Negombo

IMG_7048

Portugiserna lyckades väl med att propagera för kristendomen vilket märks än idag då 60% av befolkningen i Negombo är katoliker. Staden kallas ibland för lilla Rom eftersom det finns 20 katolska kyrkor i denna lilla stad. St Mary’s katedral är den mest kända.

20160103_093557-1

Nu i juletid märks det också på alla julkrubbor som finns i nästan varje gathörn.

image

Hinduismen är också representerad i Negombo. Här templet Sri Sitevintage. Arkitekturen skiljer sig en hel del mellan religionerna…

20160102_074308-1

Tempelområde i Kataragama

image

För att vara nära Nationalparken Yala där vi var på safari, bodde vi tre nätter utanför Tissamaharama. Ett boende mitt i djungeln, fint men naturligtvis med hög småkrypinomhus-faktor! Alltid läskigt i teorin, men oftast inte så farligt i verkligheten. Mest udda var en liten groda i badrummet. Jag undrade hur den tagit sig in och Lovisa undrade om hon skulle pussa den? Vi enades om att stänga in den under en upp- och nervänd papperskorg och överlåta åt städpersonalen att ta hand om den.

Boendet, Flower Garden Lake Hotel, kan verkligen rekommenderas. En riktig oas med fantastiskt god mat! Härifrån hann vi även med ett besök i vallfartsorten Kataragama.

I guideboken läste vi att tempelområdet är bäst att besöka under kvällen, då det annars är öde och folktomt. Därför blev vi ganska paffa när vi kom fram vid lunchtid och möttes av det här! Inte vad jag kallar öde och folktomt!

image

Till Kataragama görs det pilgrimsvandringar av buddhister, hinduer och muslimer. Staden har fått sitt namn efter guden Skanda aka Kataragama. Med sex huvuden och sex armar, ridandes på en påfågel bekämpade han demoner. Det finns många myter och legender om hur detta gick till, samt om hur platsen blev helig även för buddhister och muslimer. Här kan man läsa mer: http://kataragama.org.image

image
Tempelområdet ligger längs floden Menik Ganga, där man ska bada och sedan klä sig i rena vita kläder innan man besöker tempelområdet.

image

Lämpliga offergåvor är frukt och lotusblommor som man bär med sig längs en bred gata genom hela området! En kokosnöt, med en liten låga på toppen, som man sedan kastar mot en sten är också bra att ha. Går kokosnöten i två delar vid kastet är det ett gott tecken.

image

image
Att vara barfota är ett måste och det gjorde att vårt besök gick i racerfart! Tunnhudade vinterfötter står inte stilla många sekunder på solvarmt underlag…

Nykter var också att föredra!

image

Parken runt området var full av apor, inte stirriga makaker utan gulliga grå langurer!

image

Vi var troligen de enda turisterna och kunde inte smälta in på något sätt! Svårast var det för Lovisa som drog till sig mycket uppmärksamhet!

image