Camilla – Sida 24 – Res med Lundbergs

Från Paris till Mallis!?

Ja, om Ho Chi Minh skulle påminna om Paris så kan Nha Trang nog liknas vid Mallorca (fast vad vet jag egentligen, jag har ju aldrig varit på Mallorca!) Lång fin sandstrand med vinterbleka kroppar som sakteliga antar olika grisskära nyanser…

Fast lite fel blir det, alla talar ryska – ja platsen verkar invaderad av ryssar! Ryska menyer och ryska matvaror i affären, kanske skulle man testa lite rysk choklad?

Vi njuter av sol och bad och när man lämnar stranden för det genuina Nha Trang försvinner också eventuella likheter med Medelhavet! Vi har naturligtvis hittat den lokala marknaden, någon som blir köpsugen?

Saigon = Ho Chi Minh City = HCMC

och här ska vi turboturista i dagarna två. Till fots som vanligt! Vi har aldrig tidigare varit i Vietnam, men so far so good! Landet har 85 miljoner invånare och 7,2 av dem bor i HCMC. Huvudstaden, Hanoi, har drygt 6 miljoner invånare. Men dem får vi besöka vid ett annat tillfälle, nu är det HCMC och Nha Trang som gäller!

Man får en sådan härlig känsla i kroppen när man kommer till nya fantastiska platser, det kan vara vid en cykeltur på Österlen likaväl som en promenad i en asiatisk storstad! Ho Chi Minh City ger just den härliga känslan… ända tills man ska korsa en gata! I Singapore följer ALLA trafikreglerna, här verkar INGEN följa dem! Det är svårt att sicksacka mellan mopedisterna när man ska över en fyrfilig gata, det blir inte lättare av att alla tutar hela tiden!

Men stadens charm överträffar det lilla riskmomentet…

David hade dock vissa problem med att hitta någon charm i dagens kycklingknota… (men för 14 kr kan man kanske inte begära mer).

Vi är inte heller skapta för att äta vid barnmöbler…

Tiden går fort när man har roligt!

Våra 12 dagar med Marina och Johanna har gått väldigt fort, men vi har hunnit visa det mesta av det bästa här i Singapore. Vädergudarna har förstås varit ovanligt lynniga och bjudit på en hel del regn och åska, fast vi har fått sol och bad också! Och shopping! Och fika på stan! Och en tur till Malaysia! Och kortspelskvällar! Och djungelpromenad! Och tempelbesök! Och… … …

Mellan varven har skypen gått varm, de familjemedlemmar som inte fick ville följa med hit verkade lite nyfikna trots allt!

Det är kul med gäster! Nu känns det tomt och ensamt, men vi får väl städa, tvätta och packa – imorgon bär det av till Vietnam!

Desaru – igen!

Regn – igen!

Apor – inte nu igen!

När jag säger att jag inte längre är rädd för apor menar jag apor i denna storleken…

Den här däremot gav oss skrämselhicka trots att vi satt i bilen och fotade. Han var definitivt beredd att försvara sin flock!

Dagens alternativ till sol och bad var en biltur och då hamnade vi i Punggai, en liten fiskeby söder om Desaru. Där filosoferade vi en stund kring skillnaderna mellan att vara född och uppvuxen i Punggai kontra Lomma. Kanske muttrar man över att elen inte funkar i stället för över att internet är långsamt?

Efter regn kommer ju sol, så även idag, och när solen står i zenit är det svårt att känna igen sin egen skugga!

Vad är det som går och går?

Jo, en syster med tävlingsinstinkt som är med i en stegräknartävling… vi brukar gå mycket, men kanske inte mellan 22 och 26 tusen steg/dag – då blir det nämligen blåsor på fötterna. En av gårdagens mil gick vi MacRitchie, där är aporna alltid lika spännande att titta på!

Idag var tanken lite poolhäng, men det är inte så mysigt när det regnar! Kanske får bli favorit i repris av nedanstående istället:

Foton: Marina och Johanna Strömsten

Lite grann sådär från ovan…

Det hör till här i Singapore att man ska ta sina gäster till flotta al Fresco barer och det finns en del att välja mellan. Men idag hamnade vi, av en slump, på 50:e våningen i The Pinnacle som är ett HDB-hus med 1848 lägenheter och världens längsta sky-gardens på 26:e och 50:e våningen. Alla HDB-hus är öppna för allmänheten, inga vakter eller låsta grindar, men just här fick man faktiskt köpa sig en biljett för 25 kronor för att kunna njuta av utsikten från den 500 m långa ”trädgården”.

Bilderna går i gråskalan, dagens regn var ovanligt långvarigt…

Wellkam!

Lundbergs LILLA Lya slår idag upp portarna för nya gäster – det ska blir kul! Men jag vet inte om jag varit riktigt tydlig med standarden på boendet, det där med tunna madrasser på ett, inte jättemjukt, marmorgolv kan jag faktiskt ha glömt att nämna…

Med vässade armbågar och promenadvänliga skor ska vi se hur mycket vi hinner visa av fantastiska Singan på 12 dagar. Och hur mycket vi hinner äta, känner jag dem rätt (och det lär jag göra eftersom det är en av mina systrar med dotter som kommer, alltså Marina och Johanna för er som är insatta!) så får vi inte ta ut svängarna för mycket – de är båda befriade från den där ”måste testa-klockan” som ringer i mitt huvud när jag ser något ätbart som jag aldrig testat förut! Har ni sett Kjell Bergkvists matresa i Asien på TV3? Jag funderar fortfarande över var han åt de där myrorna när han var i Singapore, jag har aldrig ätit myror och det är ju synd eftersom det lär kittla dödsskönt i kistan…

Ännu mer frukt!

Undrar hur yrkesskadad jag är… allt jag vet vill jag informera er också om, på typiskt lärarmanér! Så här kommer då nästa del i min fruktföreläsning. Som pedagog vill jag att ni ska använda alla sinnen, men fy vad svårt det är via datorn! Men oj vad gott det både luktar och smakar 😀

Carambola = stjärnfrukt: Mogen eller omogen spelar ingen roll, den går att äta omogen och den smakar omogen även när den är mogen… Lättäten eftersom man inte behöver skala den, himla fin att använda som garnering, krispig konsistens och full av C-vitaminer – synd att den inte är god! Rekommenderas inte heller om man har njurproblem, eftersom den innehåller mycket oxalsyra.

Chiku eller sapodillafrukt kan man också äta och många planterar sapodillaträd i sina trädgårdar. Den ser lite ut som en nyrakad kiwi, men smakar som ett moget päron med farinsocker=GOTT! Gillas även av fladdermöss!

Longan, som är kusin med litchie, kallas även draköga . Den är stor som en vindruva och växer i stora klasar, lätt att skala och god att äta. Kineserna torkar den och använder i desserter, men den sägs också verka avslappnande ZZzzz….. I den här fruktskålen samsas longan med minimango.

Hopppas intresseklubben hunnit anteckna...

Oljefyndigheter

Det är visst inte meningen att vi ska få njuta av att bada i havet… sist var det maneter och dessförinnan var det strömt och höga vågor på grund av monsunen och nu är det små oljeklumpar i strandkanten man får se upp för!

Hade visserligen hört att 17% av all världens olja fraktas i sundet här, men då hade jag mer tänkt mig oljetankers – inte löst i havet. Det är lätt att förstå hur förödande detta är för djurlivet, oljan sitter som tuggummi och måste tas bort med lösningsmedel.

Bortsett från oljan så är vi helt nöjda, inga farliga djur har heller attackerat mig nattetid…

Vi har kommit till Nirwana!

Wikipedia säger: ”Att uppnå nirvana är detsamma som att bli upplyst eller uppvaknad. Man uppnår nirvana genom att handla rätt, och att handla rätt inom buddhismen är att följa fem enkla moralregler: att inte skada eller döda, att inte stjäla, att inte vara otrogen, att inte ljuga och att inte använda droger. ” Ganska enkelt kan tyckas, men om möjligt ännu enklare var det att ta sig till Nirwana Beach Club på Bintan i Indonesien. Vi lämnade Singapore med båt 11.10 och var framme 10 minuter före avgångstid!

Bintan är en riktig turistö som lockar både solbadare och golfare. Men man får inte någon indonesienkänsla (utom möjligen i båtterminalen där vi ombads lämna dricks till visumkillen som tack för att han fixade vårt visum…), resorterna ägs av singaporianer och valutan är singdollar!

Vår plan för de närmaste dagarna är att sola, bada och läsa och det finns här förutsättningar för, stränderna är fina och vattnet kristallklart? Hoppas att vår enkla bungalow (med inte helt tätt trägolv!) är småkrypsbefriad så jag slipper nattliga nojor…