Vi är ju, som bekant, rastlösa och nyfikna. Därför passar det oss utmärkt att byta boende då och då, max fyra nätter per ställe brukar det bli. Nu har vi inte varit helt nöjda med våra boenden i Mirissa, ganska skabbiga men ändå förhållandevis dyra med asienmått mätt (mer än 600kr/natt).
Charmen i detta rum var lika med noll och då hade vi ändå tänt mysbelysningen…
Går man efter betygen de olika ställena får på till exempel booking.com är de generellt låga. Det är svårt att få grepp om vilken standard det är på rummen när man bokar via internet, så häromdagen bestämde vi oss för att ta oss till Unawatuna och gå omkring och leta tills vi kände oss nöjda.
Plötsligt händer det – första stället vi kollade på kändes helt rätt. Så nu bor vi här, på en kulle mitt i grönskan på Villa in Paradise, med spännande/läskiga djur in på husknuten och söta apor i träden! Mycket mysigt!
Det är Purple-faced leaf monkeys som det finns mest av här. Ungefär lika svåra att fånga på bild som en val!
Dagarna tillbringar vi promenerandes, naturligtvis hinner vi även med att testa nya spännande rätter och dricka en och annan Lion Beer! Igår promenerade vi åt väster till den omskrivna Jungle beach. Hyfsad snorkling men helt sjukt mycket folk, något fler svenskar än ryssar!
Idag gick promenaden i stället åt öster, till en liten lagun vid Dalawella Beach där vi också snorklade.
Snorkla alltså, finns det något bättre?
Unawatuna är riktigt nice, turismen började med backpackers som hittade hit men nu söker sig ”den stora massan” hit. Det slår otroligt snabbt över från att vara mysigt och pittoreskt till att vara överturistigt. Unawatuna befinner sig på gränsen…Strandlivet har nästan slagit över och man blir lite matt av alla säljare som vill prångla på en allt från fin batik till plastiga leksaker! Men stämningen är väldigt avslappnad så betyget blir ändå 4 ☀️!
Dessutom tar man sig lätt till andra stränder om man vill sola och bada på mer öde stränder.
Bakom strandlinjen går en liten mysig gata kantad av boenden i olika prisklasser, restauranger, cafeer och butiker.
Hur många haremsbyxor jag kommer att köpa med mig hem är ännu oklart…
Hemresan närmar sig med stormsteg. Fast David menar att vi hinner pricka av ännu en sak från UNESCO:s världarvslista…
