Runt påsk var det dags för några veckor i Bordeaux. De två veckorna efter påskhelgen var det skol- och förskolefritt för barnbarnen så vi passade på att spendera lite extra tid med dem. Vi anlände i dunjackeväder i slutet av mars och hamnade två veckor senare i 30-gradig högsommarvärme. Typisk Bordeauxväder helt enkelt.
I påskveckan hade vi besök från Sverige. Då passade vi på att turista lite extra som kanske inte hade blivit av annars.
En utflykt mot sydväst och ett besök på den enorma sanddynen Dunes de Pilat.
Nästa dag bar det iväg på en tur till vinområdena Bourg och Blaye i strilande duggregn.
På skärtorsdagen firade vi en 4-åring med franska släkten i Parque Public.
Resten av påskhelgen fortsatte lite i samma stil med bland annat picknick i Bordelais-parken.
Vädret hämtade sig rejält efter regnandet så vi fortsatte med picknic i parker. Denna gång i den udda parken Majolan som anlades i slutet på 1800-talet av en rik bankir. Här var tidigare mest träskmark, så sjöar och kanaler anlades för att torrlägga mark till parken.
Sista veckan blev det plötsligt riktig högsommarvärme med över 30 grader någon dag. Vi bestämde snabbt en tur tillsammans med Léonore ut mot kusten till staden Royan för en övernattning. Jag var i där med mina föräldrar på en campingplats för så där en 50 år sedan.
På vägen stannade vi på zoo La Palmyre. Fina miljöer, men som vanligt verkar djuren ha det ganska tråkigt.
Så här tidigt på säsongen hade inte turisterna hittat hit. Riktigt lugnt och skönt!
Royan visade sig vara en speciell stad som tyskarna ockuperade för att kontrollera Atlanttrafiken under slutet av andra världskriget. De gav inte upp förrän de allierade hade bombat staden så att nästan allt var förstört. Staden byggdes upp på 50 talet, vilket syns väl på stil och arkitektur.
Tillbaka i Bordeaux spenderade vi några dagar med Léonore och Freja.
