Bulgarien

En lååånghelg i Bulgarien. Det var på tiden med lite nya platser och ett nytt land att besöka!

Vi flög till Sofia med ett av alla dessa lågprisflyg till platser i Östeuropa. Vi började med ett besök i näst största Bulgariska staden Plovdiv cirka 15 mil från Sofia.

Plovdiv är inte något jag hade så bra koll på tidigare. Viner från Plovdiv hade jag hört talas om men inte så mycket mer. Ett insider-tips sa att Plovdiv skulle vi inte missa. En väldigt vacker och trevlig stad som tydligen är bland de äldsta kontinuerligt bebodda städerna i Europa. I minst 8000 år har här bott folk!

Staden är enligt vad man säger byggd på 7 kullar. Det är antagligen lånat från Rom som ju också sägs vara det. Sex kullar finns kvar och en är tydligen ”bortskrapad”…

Den mest populära av dem är Nebet Tepe som har rester av 8000 år gamla bosättningar och ruiner av ett fort från ca 300 f.kr. Kullen var en perfekt plats att bo på och lätt att försvara när området runt de sju kullarna är väldigt platt.

Bebyggelsen på väg upp till Nebet Tepe är inte så gammal. Det handlar om 1700- och 1800-talet då Plovdiv var en viktig handelsstad i det Osmanska riket.

Nedanför kullen kan man inte missa den gamla stadsdelen Kapana. Namnet betyder tydligen ungefär ”fällan”. I dag fastnar man på någon restaurang eller bar, förr var det troligen för man fastnade i de smala krokiga gränderna. En enda stor uteservering kändes det som även om det inte vara så värst varmt denna tid på året.

En lång gågata vid namn Knyaz Alexander I sträcker sig igenom hela centrum och till och med över floden Maritsa. Europas längsta påstår man, med konkurrens från Ströget i Köpenhamn och Saint Catherine i Bordeaux.

Kanske inte så vacker butiksbro, men gågatan förlängs över floden…

På mitten och under gågatan ligger en av alla romerska lämningar i staden, Stadium of Philipopolis från 100-talet e.kr. Den löper 240 m längs gågatan, men en våning ner. Den rymde uppåt 30 000 åskådare, helt galet stort även med dagens mått mätt.

Den romeska stadion under gågatan och Djumaya-moskén i bakgrunden.
En romersk teater fann man på 70-talet efter ett jordskred. Måste ha varit en överraskning!

Finns det sju kullar att besöka i staden så ger vi oss givetvis i kast med det. Drygt 20 000 promenadsteg vissa dagar är inget bekymmer.

Vy över Bunardzhika-kullen när vi ”bestiger” Youth Hill.

Plovdiv är verkligen katternas stad. Alltid minst en katt inom synhåll. Kanske därför att vi inte såg en enda råtta här tillskillnad mot hemma i Lund.

Bulgariska specialiteter när det gäller mat lyckades vi testa flera av tack vare en mycket trevlig restaurang i Kapana vid namn Shevitsa.

Kavarma, en mumsig köttgryta. Tarator, en youghurtsoppa med dill och valnötter och så lite bulgariskt vin till det!

All bebyggelse i Plovdiv var inte välhållen. En del hus mitt i centrum kan nog räknas som renoveringsobjekt.

Några mil utanför Plovdiv ligger vinbyn Brestovitsa, som har fått utmärkelsen Bulgariens vinhuvudstad. Inte för att det finns stora kända producenter här utan för att det av tradition tillverkats vin i nästan varje källare.

Efter Plovdiv körde vi tillbaka mot Sofia för några dagar. Jag väljer helst inte samma väg två gånger, så vi bytte den tråkiga motorvägen mot en liten omväg upp mot Balkanbergen och byn Koprivsjtitsa.

Framme i Sofia märktes det snabbt att detta inte ger samma fina känsla som Plovdiv. Detta är en stad med tydlig socialistisk arkitektur med breda gator och flera ganska slitna centrala kvarter. Sofia låg ”bakom” järnridå till 1989.

Det var en extra helgdag när vi var där. Firande av den bulgariska amén. Vi missade det mesta så folk var på väg hemåt här på en stor paradgata.

Stadslivet kretsar till stor del kring den fina gågatan Vitosha.

Tyvärr har områdena inte några namn, utan zonnummer används officellt istället. Ett försök till områdesnamn är KvARTal som vill bli lite av ett trendigt konstområde.

Grekiskortodoxa kyrkor finns det gott om. Den största är Alexander Nevskij-katedralen.

Mycket mindre och anspråkslös är St. George-kyrkan. Det är en av Europas äldsta fortfarande använda byggnader. Den byggdes på 300-talet och används än idag. Det lär knappast var något som byggs idag som står kvar om 1700 år…

Om Plovdiv var katternas stad så var Sofia spårvagnarnas. Allt från nytt till gammalt skramlade fram på gatorna.

Även Sofia har mängder av romerska lämningar en våning ner under staden. Många arkeoligiska fynd finns till beskådande mitt i staden.

Lämningar av den romerska staden Serdica, som Sofia hette på den tiden.

Det var en lätt uppgift att spana på slitna gamla byggnader i Sofia centrum. Stadsdelen utan namn som vi bodde i hade många sådana exempel.

Bordeaux i regn och högsommarvärme

Runt påsk var det dags för några veckor i Bordeaux. De två veckorna efter påskhelgen var det skol- och förskolefritt för barnbarnen så vi passade på att spendera lite extra tid med dem. Vi anlände i dunjackeväder i slutet av mars och hamnade två veckor senare i 30-gradig högsommarvärme. Typisk Bordeauxväder helt enkelt.

Vår gata hade äntligen blivitfärdig! Och full blåregnsblomning i resten av kvarteret.

I påskveckan hade vi besök från Sverige. Då passade vi på att turista lite extra som kanske inte hade blivit av annars.

Bussbåt över floden till Darwin-området med restaurang och street art, som alltid är värt ett besök.

En utflykt mot sydväst och ett besök på den enorma sanddynen Dunes de Pilat.

Stolt poserade vi efter att klätrat upp på den 100 meter höga sanddynen.

Nästa dag bar det iväg på en tur till vinområdena Bourg och Blaye i strilande duggregn.

Smala gränder i Blaye. Knappt ett paraply brett.
En fin vinbutik i Bourg skyddade mot regnet och visade sig ha ett stort utbud av lokala viner.

På skärtorsdagen firade vi en 4-åring med franska släkten i Parque Public.

Resten av påskhelgen fortsatte lite i samma stil med bland annat picknick i Bordelais-parken.

Vädret hämtade sig rejält efter regnandet så vi fortsatte med picknic i parker. Denna gång i den udda parken Majolan som anlades i slutet på 1800-talet av en rik bankir. Här var tidigare mest träskmark, så sjöar och kanaler anlades för att torrlägga mark till parken.

Sista veckan blev det plötsligt riktig högsommarvärme med över 30 grader någon dag. Vi bestämde snabbt en tur tillsammans med Léonore ut mot kusten till staden Royan för en övernattning. Jag var i där med mina föräldrar på en campingplats för så där en 50 år sedan.

På vägen stannade vi på zoo La Palmyre. Fina miljöer, men som vanligt verkar djuren ha det ganska tråkigt.

Så här tidigt på säsongen hade inte turisterna hittat hit. Riktigt lugnt och skönt!

Vi bodde en natt på hotell precis vid lilla stranden i Royan.
En liten strand blir stor när det är ebb!

Royan visade sig vara en speciell stad som tyskarna ockuperade för att kontrollera Atlanttrafiken under slutet av andra världskriget. De gav inte upp förrän de allierade hade bombat staden så att nästan allt var förstört. Staden byggdes upp på 50 talet, vilket syns väl på stil och arkitektur.

Även kyrkan och saluhallen var byggd i speciell stil med fokus på betong.
På vägen tillbaka till Bordeaux tog vi färjan över havsviken Gironde för att se lite nya vyer. 30 minuter tar det över.

Tillbaka i Bordeaux spenderade vi några dagar med Léonore och Freja.

Galet mycket folk på det lilla lokala tor´get i Saint Augustin när folk slutat jobbet.
Uteserveringar och grändpromenader hör också till ”nödvändigheterna” när man är i Bordeaux.
Verifierad av MonsterInsights