1,8 m ö h

Igår när vi var på stan tittade Linus på mig och sa: ”Så lång du ser ut i den här kontexten!” (Ska han säga som är 1.93)

Visst är jag lång, just 180 cm är väl vad jag varit de senaste 30 åren… men aldrig har jag känt mig så lång som nu!

En dag när jag handlade frukt på marknaden skrattade damerna runt om mig och jag kände att det var mig de skrattade åt. Till sist vågade en av kvinnorna sig fram och ställde sig bredvid mig och sa ”half, half” och hon var ungefär hälvten så lång som jag!

Men, det är OK att vara lång, då är det värre när man tittar på kläder och expediten synar en och säger: ”Yes, yes, have big size ma´am!

Desaru

Lämnar man Skåne i december för att åka till Singapore vill man förstås njuta sol och värme och kanske passa på att få lite färg på sin bleka nos. Dessvärre har Li och Lo tajmat sin semester här med att poolen på vårt condo är stängd för renovering, så vi tog oss till Desaru i Malaysia (igen) för att få sol och salta bad. Desaru beach är en 2,5 mil lång fin sandstrand med klart vatten, fast just i monsuntider går det höga vågor och flaggorna vajar röda…

Desaru är mest bara en strand med några hotell, ingen direkt by men det byggs nya områden med fina villor. Affärer och restauranger hittade vi inga, förutom på hotellen förstås. Vägar och hotell verkar sponsrade av regionala utvecklingsfonder och det satsas på områdets utveckling, fast känslan man får är den motsatta – att Desaru Beach sett sin glans dagar…

Pulai Desaru Beach Resort ger samma känsla med en flott och nyrenoverad lobby, halvskabbiga rum (men inga läskiga småskryp), helskabbigt gym men ett fint poolområde precis vid stranden och god mat i restaurangen.

På vägen tillbaka till Singapore svängde vi inom en ny outlet i Johor Bahru, Johor Premium Outlet, som vi förstått att modemedvetna och shoppingtokiga singaporianer vallfärdar till. Men varken Burberry, Armani, Guess eller någon av sportbutikerna lockade oss till några köp!

Nästa stopp blev tullen! Stränga tulltjänstemän beskyllde oss för illegal invandring i Malaysia och sa att det var tur för oss att vi var en hel familj… Vi bara nickade, log och såg allmänt dumma ut – det var nog en bra strategi! Efter förhör av två uniformerade snubbar i ett rörigt arbetsrum, diverse kollar i datorn, femtielva telefonsamtal och en stunds väntan utanför chefens kontor löste det sig på något vis. Tydligen hade vi inte fått stämplar när vi körde in i Malaysia och utan stämplar i passet kan det bli big problem!

Zoo, zoo, vi har va´tt på zoo!

Vet inte om vi räknas som en barnfamilj, ”barnen” är ju 20 och 22… men vi sällade oss till andra barnfamiljer och spenderade utan problem sex soliga timmar på Singapore Zoo!

Ett mycket trevligt zoo, där man får känslan av att djuren går omkring fritt eftersom de mestadels är avskilda med vallgravar i stället för staket och murar. Häftigast var nog de vita tigrarna och roligast orangutangerna! FULAST var definitivt näsaporna!

Alla fina bilder är tagna av Lovisa:

2012

Gott nytt år!

Goda köttbitar med tillhörande dryck, serverat av totalförvirrade servitörer på Boat Quays Red Dot.

Efter maten ”stack” Lovisa för att gå på Asien största (så klart) New Years Beach Party på Siloso Beach, de medelålders föräldrarna valde fyrverkerier istället för nattklubb…

                                  
Avspärrningarna med de gula järngrindarna var inte helt optimala, det är svårt för 100-tusentals glada nyårsfirare, med en och annan promille i kroppen, att samsas i labyrintgångar som ingen riktigt vet vart de leder… inte ens de utposterade vakterna faktiskt!