Besök

Bästa blogg, vi vet att du finns men en besöks-boom gör att du prioriteras bort! Här kommer i alla fall några bilder:

Bad i iskallt vatten vid Cala Pi! Iskallt enligt badkrukan nummer 1 = Camilla!

P1000758

Balkonghäng med Lovisa, Marcus, någon spännande dokusåpa och den goda 15-kronorscavan!

2016-06-07 22.21.07

Vandring upp till Castell d´Alaro! Vackert! Sjukt vackert faktiskt!

2016-06-16 11.14.522016-06-16 11.29.07P1000980P1000973
Äter gör vi också lite då och då. Förutom paella och stans bästa burgare på Badal hann vi även med att njuta av den supergoda maten på Sa Llum!2016-06-18 20.40.57

Bougainvillean blommar och vi med den!

2

Långhelg på Menorca!

13342060_10209260621062978_377652206_n

En helg med ledig fredag (som vanligt) och ledig måndag (inte lika vanligt) tog vi oss en långhelg på grannön Menorca, som är känt för sin gin och sina skor – hur skulle det kunna bli fel? Det som kunde blivit fel var däremot båtresan dit, en och en halv timme med en skumpig katamaran. Jag vet att jag blir sjösjuk men klarar mig oftast om det är kortare resor och hade därför inte hörsammat tipset om att köpa åksjuketabletter… men det gick bra (trots att första person spydde i min närhet redan tio minuter efter att vi lämnat hamnen. Och nej, det var inte David. Han blir inte sjösjuk!).2016-05-28 19.45.12

Väl på vackra Menorca startade vi i ”huvudstaden” Mahón på öns östra sida. Lilla Mahón sägs ha världens näst största naturhamn (efter Pearl Harbor).2016-05-27 13.30.17

2016-05-27 14.48.06

imagenamnlös mapp

Efter lite strosande genom den fina staden och en god lunch på gågatan tog vi oss till hamnen och destilleri Xoriguer, där vi ville lära oss mer om deras gintillverkning. Det skulle kunnat vara en turistfälla, men får nog anses vara motsatsen. En butik där man fritt kunde provsmaka alla deras starkvaror och en fabrik man fick titta på genom stora fönsterrutor. Ingen information och personalen sa inte ett ord! Skål på det!image

Menorca är ungefär en femtedel så stort som Mallorca och invånarantalet pendlar mellan 70 000 och 150 000 beroende på säsong.

image

Många verkar åka till Menorca för att vandra, troligen då på Cami de Cavalls (hästvägen) som sträcker sig runt ön, 186 kilometer om man vill gå hela…  Vi höll oss på sydkusten, startade i Cala Galdana, som kantas av kalkklippor, pinjeträd och paradisiska badvikar med sandstrand turkost vatten.2016-05-29 11.03.41

2016-05-29 12.29.49

 

2016-05-29 12.54.19

 

Bodde gjorde vi också. Närmare bestämt i den charmiga staden Ciutadella!2016-05-28 18.55.00

namnlös mapp1

Vi åt och drack, vi drack och åt och vi roade oss såhär…

image

Gamla postvägen till Banyalbufar

Än så länge är vädret lämpat för vandring (dvs inte mer än 20-25 grader) och det gäller att passa på. En klassisk vandringsväg i Tramuntanabergen är den gamla postvägen mellan Esporles uppe i bergen och Banyalbufar vid kusten.

Genom att parkera bilen i Banyalbufar och ta bussen till Esporles så slipper man gå fram och tillbaka samma väg. En bra lösning!

2016-05-14 11.59.34

Vi startade således vandringen utanför byn Esporles med att gå uppför i någon kilometer. Efter att ha nått Coll des Pi 450 meter över havet så var det utför som gällde. Största delen av vägen är kullerstensbelagd och slingrar fram längs bergssluttningarna.

2016-05-14 12.58.11

Vägen var klar år 1401 och ända fram till 1800-talet var det den enda förbindelsen mellan byn Banyalbufar och resten av ön. Vägen (eller kanske åsnestigen?) går mest genom gamla ekskogar, som ger mycket skugga. Några färgklickar i form av ärttörne dyker upp då och då.

P1000589

Tyvärr tar växtligheten också bort den fina utsikten som man kan ana mellan träden. Bara på några ställen kunde man se ut över berg och hav.

2016-05-14 13.27.23

Vi hade flera bra idéer om att såga ner träd eller bygga ”utsiktsbryggor” för att locka besökare, men kanske är det ändå bäst precis som det är!

Vandringen är en del av GR221 som vi har rapporterat om lite då och då. Denna sträcka är väldigt välskyltad till skillnad från en del andra…

P1000583

OK, bara en och en halv timme kvar!
Efter totalt cirka 8 km nådde vi Banyalbufars gränder mitt ibland olivträd, citrusträd och otaliga odlingsterrasser.

2016-05-14 11.20.58

Stjärnfilter på kameran kan piffa upp tråkiga bilder, men denna gång var det mer ett handhavandefel 🙂 .

P1000607

Nytt försök med vandring i Valldemossa!

Det är verkligen ingen ordning på den här bloggen! Antingen bloggar vi flera dagar i sträck eller så skriver vi inte på flera veckor och nu lyckas vi inte ens hålla oss till kronologisk ordning. Detta svammelinlägg handlar om en del av GR 221 som vi gick för ett par veckor sedan, närmare bestämt den 25 mars.

2016-03-25 13.30.33

Just denna sträcka har vi gjort ett försök med tidigare, men då startade vi på helt fel plats och kom aldrig dit vi ville! Men skam den som ger sig, så i sällskap med Linus och Cyrielle gjorde vi ett nytt försök. Och det gick bättre. Riktigt bra faktiskt!

P1000127

Vi hittade starten i utkanten av Valldemossa. Där stod det en skogstomte och sa att man skulle ha förbokat en vandringsplats för att bli insläppt just på denna sträckan av GR221… men eftersom det var nya bestämmelser så släppte han in oss ändå. Tydligen söker sig ca 50 000 vandrare hit varje år och då kan det finnas anledning att begränsa antalet så att inte djur och växter far illa. Dels arbetar man för att återställa ekskogen men kanske är det främst de svarta gamarna man vill värna om här, denna del av Tramuntanabergen heter Muntanya del Voltor (gamberget).

2016-03-25 13.46.18

Man anar några småfigurer på toppen och om man zoomar ser man vem det är:

P1000128
Vandringen började med uppförsbacke och då menar jag UPPFÖRSBACKE! Vi gick och vi gick, lite vilse men mest rätt. Otroligt att det ska vara så svårt att hitta rätt, men väl uppe på bergskammen fanns det inte många vägar att välja mellan!

2016-03-25 13.59.03

Castell d’Alaró och Es Verger

Mallorca bjuder verkligen på en lång rad av bergsvandringar. Denna söndag satsade vi på en vandring med både bergstoppsruin och en mycket speciell bergsrestaurang.

2016-04-17 12.49.32

Byn Alaró var starten på turen upp i bergen. Tycker man om att gå på serpentinvägar och studera potthål så kan man gå redan ifrån byn. Tycker man om att köra på dessa vägar kan man ta bilen upp en bit på berget. Jag valde förstås det senare. Extra spännande när det inte går att mötas och mötesplatserna ligger med några hundra meters mellanrum.

2016-04-17 13.30.07

Vi parkerade vid restaurang Es Verger som är väl värd ett besök. Men, först satsade vi på en vandring upp till toppen på Puig Alaró där borgruinen Castell d’Alaró ligger. Rutten är en del av leden GR-221, som vi provat små delar av tidigare.

20160417_124447

Här på en otillgänglig klippa 800 meter upp ligger resterna av en borg som använts av flera härskare på ön. Detta var morernas sista utpost på ön innan de tvingades bort på 1200-talet. Vid sidan av borgen finns också några hus och ett litet kapell. En otroligt vacker utsikt är det!

20160417_124832

Vill man kan man till och med bo över på ett vandrarhem.

20160417_124736

De enda vägarna upp hit är gamla åsnestigar.

P1000353

Även de av typen serpentinväg, men inget hindrar förstås cyklister på denna cykeltokiga ö.

P1000357

Har man svindel (som jag) ska man hålla sig en bit från kanterna. Borgen ligger på en bergskam med stup på båda sidor.

2016-04-17 12.36.17

Vi utmanade svindeln med några knäppa bilder.

Es verger blogg

En del söker ännu farligare fotoposer och spär på ens svindel ytterligare…

2016-04-17 12.33.47

Mallorcas högsta topp, Puig Mayor i skuggan i bakgrunden (1450 meter hög). Efter rundan på cirka 7 km och 200 höjdmeter var det dags att prova Es Verger.

Verger

Denna ovanliga restaurang långt från närmsta bebyggelse, inrymd i en mörk gammal lada men med ett otroligt rykte om sig att servera god mat.

P1000383

Specialiteten är lammrygg, tillagad i långsam takt i ladans gigantiska ugn av de som sköter matlagningen med mångårig erfarenhet 🙂 .

2016-04-17 13.35.37

MYCKET gott enligt säker källa (Camilla…).

P1000381

Man lägger inte någon energi på mycket annat än maten, så det är plastbord och stolar som gäller, vin serveras i dricksglas… Men, det är en del av upplevelsen och något som bidrar till att ryktet sprider sig  att stället är väl värt ett besök.

Vandringssöndag!

Är det oss det är fel på eller är vandringslederna extremt dåligt skyltade?
Växer jordgubbar på träd?
Är David mindre bra på att packa picknick?

Det är frågor man kan ställa sig en solig söndag i november! Här kommer svaren!

2015-11-15 14.06.59Planen för dagen var att vandra ännu en led, närmare bestämt sista delen av sträckan mellan Santa Maria och Orient. Eftersom vi numera har bil här vill vi börja och sluta på samma plats, så vi parkerade utanför Orient och började gå! Planerade mål längs vägen var en grotta och ett vattenfall.

2015-11-15 12.31.16

Till att börja med gick det bra, verkligheten stämde ganska bra både med min papperskarta och med googlekartan i Davids mobil. Vi tog oss så sakteliga uppför och gissade vid ett tillfälle att en vänstersväng skulle leda oss till grottan och det stämde. Men först ännu mer uppför!
Där hittade vi den: Avenc de Son Pou.

2015-11-15 13.03.33

En grotta som visade sig vara mycket stor och häftig, 150×70 m och med ca 70 meters takhöjd!

fotokaos28

Strax därefter började blodsockret bli oroväckande lågt och vi satte oss för att fika. Någon hade packat kaffe. Men inget mer! Va, va, va? Hur tänkte han där? Inga kakor! Ingen choklad? Inga kex? Inte ens en liten klämskadad banan?

På tillbakavägen skulle vi då hitta vattenfallet, enligt planen skulle vi svänga vänster för att komma rätt. Det var dock inte möjligt eftersom vi gick längs en ravin med mycket branta kanter!

2015-11-15 12.23.46

Så vattenfallet, Freu Torrent, får vänta! Det var säkert ändå helt torrt eftersom det inte regnat på länge…

Men jordgubbsträd hittade vi många, det är vintergröna buskträd som blommar samtidigt som de bär frukt. Synd att vi inte visste att frukterna var ätliga!

fotokaos27

Backe upp o backe ner…

Nu när den riktiga jobbiga högsommarvärmen gett vika blev vi åter sugna på en vandring längs GR 221 i Tramuntana.

2015-10-17 12.54.56

 

Vandringarna är av olika svårighetsgrad och vi har hittills endast testat den lätta varianten, igår var målet att gå en bit längs en svårare del. Efter tips från en kollega skulle vi vandra en del av sträckan Valldemossa-Deia, vi skulle helt enkelt ta oss upp till en platå för att där kunna gå omkring och njuta av utsikten.

Riktigt så blev det nu inte…

2015-10-17 12.53.39

Vi startade vid en fin olivlund i östra Valldemossa, enligt skyltningen befann vi oss på GR 221, gick uppför i cirka 30 minuter då vi plötsligt upptäckte att vi hamnat i en återvändsgränd. Så vi knatade ner igen. Där stötte vi  på ett engelskt par som muttrade om den dåliga skyltningen och när vi frågade dem sa de att de nu var säkra på att de var på rätt väg mot Deia.
Riktigt så var det nu inte…

2015-10-17 10.20.19

Det var många olivträd, men just detta är ett par fina ekollon!

När vi gått en bit hamnade vi i en återvändsgränd. Igen! Det engelska paret vände för att göra om och göra rätt, men vi valde att gena genom skogen för att sedan klättra över en ganska hög mur.

Sedan fortsatte vi att gå och gå och gå i BRANT uppförsbacke. Flåsiga och med möra ben jobbade vi oss sakta meter för meter uppåt. Men de ”utlovade” 45 minuterna till platån blev till drygt en timme och ändå såg vi ingen ände på backen.
Så vi vände och började gå nedför, med mjölksyra i både vader och lår kom vi till sist ner till olivlunden igen.

2015-10-17 10.19.13

Motion var ett av dagens delmål och det kan man lugnt säga att vi fick, totalt blev det tre timmars vandring. Backe upp och backe ner!

Nästa gång ska vi se till att ha en bra karta med oss, en papperskarta som på den gamla goda tiden!

Inte nog med att vi inte hittar, vi ser inte heller ut som riktiga vandrare. Visst våra kläder och skor är bekväma och lagom varma, men har INTE de rätta skogsmullefärgerna.

2015-10-17 10.21.22

En tur i bergen

Dagen började molnigt och disigt. Det kändes inte som en vandring i bergen var en god idé. Men efter 1500 meters stigning så klarnade det upp. Efter att ha passerat skidbyn Mongie (som inte var alltför inbjudande utan snö) nådde vi passet Tourmalet.

20150712_105409

I vanliga fall hade det nog varit ganska öde tur, men med tre dagar kvar till den klassiska bergsetappen över Tourmalet, så var det annorlunda. Husbilarna var redan parkerade i täta rader längs vägen och många cyklister provade själva på delar av tour-etappen. Alla möjliga åskådare var på plats!

Frankrike juli 20153

IMG_4895

Vägen över passet på 2115 meters höjd slingrar fram längs vinterns transportsträckor i skidsystemet Tourmalet (blå backe skulle man kunna gissa 🙂 ).

Målet för dagen var Cirque de Gavarnie, som är en stor amfiteaterdal (vad det nu kan heta på svenska?) med Frankrikes högsta vattenfall. Totalt 422 meter i några deletapper.

20150712_135742

En snabb koll på nätet utlovade 45 minuters vandring för att nå fallet. Riktigt så var det inte i verkligheten. 2 timmar tog det innan vi nådde vattenfallet. Starten kändes som en parkpromenad, men sen blev det brantare och brantare. Jag hoppas att jag hade läst slarvigt, för så långsamma tycker jag inte vi är!

20150712_130323

Målet var i alla fall värt mödan!

IMG_4917

En första Tramuntanavandring

Att Mallorca skulle vara känt för vandringsleder i bergen hade jag inte riktigt koll på innan vi flyttade hit. Bergskedjan Tramuntana sträcker sig längs hela öns västkust och är tillräckligt kuperad för att de flesta typer av vandrare ska kunna få en utmaning. Fem bergstoppar når över 1000 meter och hela området är klassat som UNESCO världsarv i kategorin kulturlandskap. Anledningen är att spår finns kvar av uppåt 1000 år av odlingar i svår terräng. Terrasser, bevattningsanläggningar och stenlagda vägar eller trappor har varit nödvändigt för att kunna leva här i det varma och torra medelhavsklimatet.

2015-04-18 10.48.34

Ett antal vandringsleder är utstakade och den mest kända är den 13,5 mil långa leden från Port d’Andratx till Pollenca, det vill säga längs hela bergskedjan från sydväst till nordöst på ön. Leden har det ”vackra” namnet GR221…

IMG_3875

Vi satsade på en delsträcka mellan Deià och Port de Sóller tillsammans med en kollega till Camilla. Trots den goda skyltningen lyckades vi gå fel efter bara några hundra meter. Vi undrade lite när stigen blev smalare och kantades av ett mindre stup.

IMG_3869

Denna del av vandringen går längs den medeltida huvudvägen, El Camí de Castelló, som är byggd av sten som det finns ett överflöd av i landskapet. Ofta är det mer en trappa än en väg.

2015-04-18 10.39.27

En fridfull vandring hade vi förväntat oss, men efter ett tag var det slut med friden. Vi hamnade mitt i den årliga utmaningen Ultra Mallorca där man inom 24 timmar ska ta sig 11 mil längs just G221. Sådär en 2000 löpare skulle delvis samma väg som vi. En del köbildning blev det.

IMG_3874

Vi fick släppa förbi en hel del tävlande som höll lite högre tempo, men det berodde nog på att vi inte hade kompressionsstrumpor 🙂 .

Nuförtiden är det mest träd som odlas på terrasserna överallt i området. Olivträd är absolut vanligast verkar det som. Gamla olivträd är något av en symbol för Mallorca. De kan bli hundratals (till och med tusentals) år gamla och blir bara mer vridna och knotiga med åren.

Senast överförda1

Efter en stund kunde vi vika av från löparspåret och vandra ner mot havet och den lilla hamnstaden Port de Sóller.

2015-04-18 12.38.42

 

2015-04-18 13.34.27

Turen gav definitivt mersmak, så det får bli fler sträckor av GR221 framöver.

Verifierad av MonsterInsights