Res med Lundbergs

Res med Lundbergs -

Hong Kong

Efter 33 år för min del var det dags för ett återbesök i Hong Kong. På den tiden ett brittiskt territorium och nu en del av Kina, men med en del särbehandling. Just denna behandling verkar ha betytt att förändringen inte är så stor. Mest påtagliga skillnaderna är alla stora shoppingcentra och finansskyskrapor som har nått nya höjder.


Man ser lätt utvecklingen om man jämför med en 33 år gammal bild! Skyskrapor för 80-talet ser ut som lilleputtar i jämförelse…

Stora köpcentra kan ha sina fördelar. Så här i Hong Kongs sommarhetta kan man svalka sig samtidigt som man tar sig fram genom staden. Men, det krävs bra inomhuskartor för att inte villa bort sig… Ska man till en speciell butik eller utgång så krävs tålamod.

Matställen finns det gott om och maten är verkligen god. Populära ställen får man köa in till.

Vill man inte det så kan man alltid välja en gaturestaurang och sitta på upp-och-nervända tunnor.

Som vanligt i storstäder letar vi efter charmiga stadsdelar där nya människor, barer, caféer och udda butiker flyttar in i gamla områden. I HK är det framförallt söder om Hollywood road, SoHo, på Hong Kong-ön som gäller.

Området ligger i sluttningen mot Victoriaberget och är därför lite jobbigt att ta sig till. I början på 90-talet ordnade man därför ett rullband så att man kan ta sig upp lite lättare. Central-Mid-Levels Escalators som den kallas för går nedåt på morgonen för dem som ska till jobbet och sedan går den uppför resten av dagen!


De nya barerna och butikerna avviker en hel del från den gamla bebyggelsen.


Lite charmigt med trottoarstolarna, som gjorda för kvarterets stammisar. Tomt denna heta eftermiddag dock.

Här ligger också Man Mo templet ägnat åt krigets och litteraturens gudar enligt kinesisk religion.

Rökelse verkar vara en viktig företeelse. Gigantiska rökelsespiraler täckte taket. Dimman låg tjock och tät.


Ett annat sätt att ta sig runt på Hong Kong-ön är att åka med två-vånings-spårvagnarna med smeknamnet Ding Ding. Tät trafik och mycket folk. En blandning av gammal tradition och effektivt transportmedel.


Mellan HK-ön och fastlandet Kowloon kan man ta de gamla Star Ferries båtarna. Det känns verkligen som tiden stått stilla! 33 år mellan dessa bilderna:

Det kändes nästan som samme man står kvar och funderar på livet! En ny rad har skrivits till på skylten så att man ska veta mer precis var man hamnar på HK-ön! Priset verkar också stått stilla. 2,30 kr för en enkel tur. Vill man lyxa till det kan man åka på övre däck ock då betala hela 2,70 kr!
Gatumarknader är populärt. Hela gator stängs av och butikerna breder ut sig.

De säljer verkligen allt mellan himmel och jord! Ofta billiga ”nödvändigheter”, men ibland mer antika eller kitschiga saker.

Våra 4 dagar i HK blev inte riktigt som vi tänkte. Vädret var inte helt normalt. Först den varmaste dagen på över hundra år. 37 grader och grymt fuktigt. Ångbastukänsla… Plus smog över stan och varningar för ohälsosam luft. Ingen bra utsikt från toppen av Victoria peak (550 meter högt).


Men, sedan drog tyfonen Hato förbi och rensade luften rejält!


HK har ett välorganiserat system för tyfonvarningar. Nuförtiden via en app, men också genom att sätta upp skyltar i stan så att ingen missar vad som håller på att hända. Redan dagen innan varnas för nivå 3/10, vilket betyder ”var beredd”. Sedan är nästa nivå 8/10. Då stänger alla skolor och allmänna kommunikationer och 7 miljoner människor rekommenderas att stanna inomhus. Hato uppgraderades sedan till 10/10, högsta varningsnivån alltså. Det har bara hänt tre gånger sedan 80-talet.

Vi klarade oss bra där vi bodde på 6:e våningen omgivna av 30-våningshus. En hel dag var allt stängt och nästan ingen var utomhus. Efter det värsta var över kunde man vandra omkring på folktomma gator och konstatera att centrala HK ändå hade klarat sig ganska bra.

FAN

p1010985

Ja just FAN Mallorca Shopping har nu slagit upp sina portar!

I Sverige finns det ett otal köpcentrum, men här på Mallorca tror jag bara det funnits ett. Tills nu i veckan då det andra öppnade, fast detta är ett utomhusköpcentrum (finns det ordet ens på svenska?) så det kanske inte räknas? Räknas det så finns det faktiskt ett till, Festival Park, som är en outlet ett par mil utanför Palma.

p1010976

Huvudattraktionen verkar vara Primark, som upptar en tiondel av ytan!

p1010988

fotokaos84

De har även satsat på en vilohörna…

14469473_10208419082407283_5634964887890284595_n

Det är väl ingen risk att Palma drabbas av samma åkomma som Lund, där stadskärnan utarmas och allt fler butiker väljer att finnas på stadens köpcentrum istället! Att ett köpcentrum skulle locka mer än Palmas underbara stadskärna känns osannolikt. I Sverige finns det ju dessutom några!?! dagar per år då det vädermässigt inte känns lockande att strosa omkring utomhus, så var det även i Singapore även om anledningen där var den motsatta. http://resmed.lundbergs.me/?p=213

p1010990

Men nu finns det här, FAN, i Palmas utkant (inom cykelavstånd från oss)! Utöver ett stort Carrefour så finns det 112 butiker, ett antal matställen och ett stort biokomplex.

Så nu kan du komma Lovisa!

Fler gränder i Palmas gamla stad

Förra inlägget om Palmas gamla stad handlade om 3/13-delar i det sydöstra hörnet. Fascinerad som jag är av gamla städer så finns det mer att utforska. I den norra delen finns stadsdelarna La Missió, Plaça dels Patins och El Mercat. Här finns både två shoppinggator (smala som gränder även de) och en hel del väldigt öde bakgator.

Plaza Mayor är gamla stadens centralpunkt. Ett typiskt spanskt torg med anor från mitten på 1800-talet.

2015-08-26 12.34.24

Före det var detta platsen för den spanska inkvisitionen… Ett minst sagt mörkt förflutet alltså. Idag är det istället restauranger och caféer och huset där inkvisitionen höll till är rivet. Nuförtiden är det bara gatuförsäljare utan tillstånd som jagas här.

En av shoppinggatorna, Sant Miguel startar från Plaza Mayor (svår att hitta om man inte följer strömmen av shoppare). Ett par kyrkor och ett bankpalats ryms tillsammans med butikerna. Bankpalatset är det ursprungliga Banca March.

Norra Palma gamla stad

Grundaren startade karriären som tobakssmugglare. Familjen är fortfarande Spaniens rikaste. Huset på San Miguel är numera donerat och fungerar som ett konstmuseum.

På en liten tvärgata, Carrer Arabí, finns en av våra favoritbarer: Café Antiquari. Fin utemiljö.

2015-08-26 11.47.24

 

Och lite udda inredning…

2015-05-30 18.41.37

Några andra favoritställen ligger på ”oljemarknadstorget” (plaza Banc de l´Oli), en restaurang vid namn Gustar och ett café som heter S’Oli 13.

2015-05-07 12.09.14

Namnet på torget antyder att här fanns ett centrum för olivoljehandel fram till 1800-talet. Idag pryds torget av apelsinträd skänkta av Israel. Just 18 apelsinträd ska enligt judiska traditioner symbolisera fred och ett långt liv. Tänk så mycket man kan missa om man bara promenerar förbi och inte googlar 🙂 .

2015-08-26 12.31.28

Som en motvikt till alla smala gränder finns gatan La Rambla. Namnet kommer från arabiskan och betyder flodbädd. Som sig bör så fanns här tidigare en flod. Idag är det blomsterförsäljning som dominerar.

2015-08-26 11.52.00

Det som tidigare var Grand Hotel ligger också i dessa kvarter. Huset byggdes som en prototyp för ett palats i Barcelona. Prototypen blev ju ganska bra den också. Idag är det inte längre ett hotell utan ett konstgalleri.

IMG_3026

Förutom några huvudgator fyllda av butiker finns det ett överflöd av ”bakgator” som känns öde och övergivna. Några få butiker har gått mot strömmen och öppnat en liten butik i all sin ensamhet.

2015-08-26 12.11.14

Det som krävs då är en egen stil och något som syns lite extra.

2015-08-26 12.38.30

Flera udda ställen finns att beskåda om man vågar sig in i gränderna.

Mallorca 2

Även bostadshusen i dessa gränder försöker att piffa upp miljön med lite konstverk.

2015-08-26 12.14.06

Eller så pryder man sin balkong och släpper ut hunden där. Grodperspektiv är det som gäller. Är gränderna smala finns det inte något alternativ.

IMG_4078

Båten på taket

Efter att ha gått förbi, tittat in och framförallt fotograferat turistkomplexet Marina Bay Sands ett antal gånger kändes det som dags att försöka summera det hela på något sätt, om det nu går… Precis som alltid när det gäller Singapore verkar grundidén ha varit att slå så många rekord som möjligt och att synas så mycket som möjligt.

Marinas Bay Sands är ett hotell med alla de nödvändiga kringaktiviteter som en turist kan behöva (så att man slipper gå ut i värmen). Därför finns, shoppingcenter med 300 butiker, två teatrar, museer och så hotellet förstås med 2500 rum. Kort sagt en värld för sig själv och framförallt en värld för dem med gott om pengar. Och pengar behövs för att få det hela att gå runt. Hela bygget kostade som 30 turning torso (om man är från Skåne vet man att det blev väldigt dyrt).

Shoppingcentrat besöker vi ganska ofta… för att svalka oss! Går man igenom centrat så får man en halv km luftkonditionering istället för 30 gradig värme på sin promenad runt Marinan. På den halva kilometern har man passerat all världens dyra märkesbutiker, Prada, Chanel, Gucci, oftast utan att ha sett en enda kund i butikerna. Louis Vuitton har satsat lite extra och har en egen flytande ö formad som en kristall i vattnet utanför shoppingcentret. Kanske en Ferraricykel lockar?

Tröttnar man på att shoppa kan man ta sig en tur med en ”gondol” (egentligen en kinesisk Sampan) som trafikerar ”kanalerna” mellan butikerna…

Casinot välkomnar gärna utlänningar som vi. Fritt inträde för oss, medan singaporianer får betala 500 kr per gång eller 10 000 kr för ett årskort… I rent studiesyfte gjorde vi ett besök.  Förvånande nog är inte detta världens största casino, bara 500 spelbord. För oss noviser på casinon kändes det i alla fall sjukt stort. Man kan inte sluta förvånas över vilket spelbehov det finns och vilka stora pengar det handlar om. Några bord med minsta insats på 1000 kr och max 1 miljon… och det är utanför ”high bet” området som vi inte ens vågade oss in i. Camilla investerade i 2 spelmarker för totalt 50 kr och spelade snabbt bort dem på nr 13 på rouletten. Inte konstigt, det är ju ett otursnummer 🙂 . Och så var det ju det här med båten på taket.

Tre 57-våningsbyggnader hade ju inte varit speciellt spektakulärt. Men, om man placerar en 340-meters ”båt” tvärs över och inreder den som en ”park” med plats för nästan 4000 personer + världens längsta infinity pool (150 meter) då fångar det ju uppmärksamheten lite mer. Vi har än så länge besökt för och akter. I fören finns en bar med en häftig utsikt. Ett ställe där man definitivt kan unna sig en drink.

Ba-Ba-Ba-Bangkok

 

Vissa platser är lättare att gilla än andra, kan inte sätta fingret på vad det är. Vi gillar Bangkok och har gjort så i alla år ända sedan 2000 när vi var här för första gången. Man får helt enkelt positiva vibbar av att vistas här, fast jag har hört folk som hävdar motsatsen och så ska det väl vara. Smaken är som baken!

Nu är det nio år sedan vi var här senast och Bangkok är sig likt, fast då (2003) såg våra kids ut såhär…

Eftersom vi varit här tidigare behöver vi inte rusa in i alla turistfällorna på en gång utan kan ta det lugnt och softa omkring. Shopping är svårt att undvika och vi tog oss till det nya Level 21, som är uppbyggt som en flygplats där de olika våningarna representerar olika världsdelar. Fint, men vi valde att äta lunch istf  att shoppa. Vad kan en lunch kosta på ett modernt shoppingcentra i Bangkok? Jo ca 70.
Baht alltså, så det blir drygt 15 kronor för en lunch för två personer med dricka till!

Vi gillar att promenera, men valde ändå att testa en tuk-tuk.  Kanske inget klokt beslut, pojkvaskern körde som om han var odödlig och vi blundade och höll tummarna. Det funkade bra!

Nu bor vi på Khao San Rd, varken David eller jag vet riktigt hur det gick till. Här håller alla backpackers till, boendena är enkla, barerna ligger tätt, maten är billig och god (vilken mat är godare än thaimat i Thailand?), allt finns att köpa dygnet runt, alla (utom 2) är unga och vackra… men vi trivs! Smolket i bägaren skulle kunna vara den här krabaten som glupskt roffar åt sig av offergåvorna som är utställda på ett restaurangbord…

Tempelbesök hör väl också Bangkok till och vi styrde kosan mot Wat Arun, Gryningstemplet. Enda kruxet var att ta sig över Chao Phraya river utan att behöva betala turistpris och det lyckades vi nog med. Enkel biljett kostade endast 75 öre! Templet, som är byggt i Khmerstil, är dekorerat med porslin som tidigare använts som ballast på båtar från Kina. Fint!

  

Vart man än går står det folk och säljer diverse prylar. På den här gatstumpen fanns det allt från läsglasögon till stekta bananer…

 

 

 

Nästa gång vi kommer till Bangkok vill vi bo på Soi Rambuttri , där vi fastnat för den västra sidan av gatan. (Rambuttri är en parallellgata till Khao San Rd)

Imorgon åker vi hem, till Singan alltså!

Så mycket bättre!

Om Beijing var precis som jag föreställt mig så är Shanghai så mycket bättre. En väldigt trevlig stad med sina drygt 18 miljoner invånare!

För 30 år sedan var Shanghai en föraktad stad, nu är den något resten av Kina ser upp till och vill efterlikna. Här är mångkulturellt och man hittar god mat från världens alla hörn, skyskraporna är moderna och de gamla delarna av staden är mycket charmiga.

Med paraplyet i högsta hugg har vi ätit i Xintiandi, besökt parken Yuyuan från Mingdynastin och vimsat lite i basarerna däromkring, strosat i gamla stan, fönstershoppat både på Nanjing Rd och Huaihai Rd, tackat nej till väldigt många klockförsäljare, hittat en mysko marknad och gått otaliga kilometer i regnet! Ändå har vi bara varit här ett drygt dygn!

En liten burfågel kanske?

Fina parken Yuyuan hade säkert varit ännu finare i solsken, men man kan visst inte få allt!

    

Korgar med cikador till salu. Men varför?

Vi har dock sluppit att bli shanghaiade, dvs vi har inte överdoserat några droger och hamnat vilse… Inte kan man väl hamna fel när skyltningen är såhär tydlig?

Kul i KL!

5,5 timmars behaglig bussresa med Marina för att göra KL på ett dygn och sedan ta bussen tillbaka till Singan. Varför inte, lixom?

KUL: Att resa är bland det roligaste jag vet. Här var det svårt att se sig mätt på alla vackra tyger! Eller rättare sagt: Det gick inte att se sig mätt, man var var tvungen att köpa lite också…

  

KUL I MÅTTLIGA DOSER: Säljarna i Chinatown ”Special price for you young ladies, cheap cheap!

“KUL”: Lilla söta biljettförsäljerskan I Twin Towers som tyckte att jag skulle köpa biljetter för seniorer (55+)… I det läget kunde jag glatt svarat ja och sparat en slant, istället blängde jag på henne tills hon insåg sitt misstag och tog fullt betalt!
Till de ca 450 meter höga tvillingtornen kan man köpa biljetter till olika turer jämnt fördelade under dagen, allt är mycket välordnat och det släpps 800 biljetter/dag. Stopp ett är på bron mellan tornen på 42:a våningen och stopp två är på näst översta våningen.
Där är det bättre att njuta av utsikten än att stå och fundera över vad som skulle hända om det blev ett jordskalv…

MINDRE KUL: Jamek Moskén. Inget fel på moskén i sig, men alla besökare måste sätta på sig lånekläder för att visa sin respekt – effekten blev den motsatta! Klädda som en filur ur Harry Potter respektive en påskkärring var det väldigt svårt att vara seriös!

  

Shopping!

Har man världens bästa shoppinggata inom gångavstånd bör det hedras med ett litet inlägg (om ni inte tror på det så klicka här). Alla som har varit här har säkert sin bild av hur det är. Om det är många år sedan känner man troligen inte igen sig. Det rivs och byggs ständigt… jag var här på mitten av 80-talet. Det var en helt annan gata då. Det enda som är sig likt är Marriott-hotellets speciella torn, som nu knappt syns längre när bostadshusen skjuter i höjden.

Några få typiska ”shop houses” med sina passager under tak för fotgängare, finns faktiskt också kvar vägg i vägg med varuhusen. Annars är det mest sten och glas som gäller…

Orchard road är inte speciellt lång, bara drygt 2 km. En bred trottoar på ena sidan gatan verkar som byggd för shoppare, men om sanningen ska fram så är det tydligen taket på Stamford kanal som är en viktig del av regnvattensystemet (och som inte räcker till om det regnar för mycket…).

Det finns desto fler shoppingcentra, totalt 20-25 stycken med hundratals butiker i varje. Här finns allt från enkla ställen med små ”hål i väggen”-butiker fria från dyra varumärken (ja, Hang Ten har faktiskt hamnat i den kategorin nu till min fasa!)

till alla exklusiva kedjor där man bara blir insläppt om dörrvakten godkänner en…, som här i Takashimaya, största centret på Orchard.

Faktiskt kan man hitta lite gatuförsäljare på trottoarerna också. Tur att allt inte bara är exklusiv shopping.

 

Nyast och kanske mest exklusivt är ION-center som satsat på Gucci, Prada och annat på de 4 våningarna ovan jord och som består av ”vanliga”butiker på de fyra våningarna under jord. Precis som i en myrstack finns minst lika mycket för shopparen under marknivån. Vill man så kan man hålla sig under ytan och ta sig från centra till centra i de flesta fall. Det gäller att läsa kartor och fråga guiderna om man inte har lärt sig hitta bland tex IONs ca 300 butiker. Efter ett besök kanske man ser ut som konstverksfigurerna i entrén.

Ska man fotografera själva gatan gäller det att passa på när det är grönt på något av de få övergångsställena. Gatan syns knappt för alla träd. har man riktig tur, som på bilden, lyckas man fotografera en Saab! En riktigt sällsynt företeelse. Det säljs 4 gånger fler Ferrari än Saab i Singapore!

En liten förbudsskylt kan man alltid hitta. Orchard är ju en del av Singapore!

Shop ´til you drop

Lider du av ”prickly heat”? Kom till Mustafa center i Little India, här finns hyllmeter med talk mot just det! Mustafa center är en stormarknad i stil med Ica Maxi, fast ”extra allt”! Förvisso ganska smal, men två kvarter lång och i 6 plan. Här kan man verkligen köpa ALLT, kläder, elektronik, matvaror och parfymeriet slår vilken taxfreebutik som helst. Öppettiderna är ganska OK, 24-7! Vilket ölsortiment sedan – massor av spännande ölsorter som vi aldrig sett förr, alla med 0,0 % alkohol. Som det kan bli 🙂