Res med Lundbergs

Res med Lundbergs -

Filippinerna

Asien vill vi alltid till och Filippinerna visade sig vara ett bra val. Alona Beach på ön Panglau söder om Bohol visade sig vara ett mycket bra val, så bra att vi stannade i åtta dagar. Med tanke på att Filippinerna består av 7000 öar finns här annars en hel del till att se!

Strandliv är härligt, i måttliga doser! Ganska snart kickar rastlösheten in och vi måste göra något!
Varför inte en snorklingstur?
Hade jag haft en undervattenskamera hade ni fått se fina bilder av havssköldpaddor, färgglada koraller, massor av fina fiskar samt övergången mellan grunda korallrev och djupt hav. Så brant att man får svindel och flämtar (så gott det nu går i en snorkel). Balicasag var ön vi snorklade kring.

Turen fortsatte sedan till Virgin Island, en ö som bara finns när det är lågvatten!

 

 Varför inte en tur med ¨moped¨? Moped inom citationstecken eftersom det i själva verket handlar om lätt MC…
Härligt att kunna ta sig runt fritt och här kändes det verkligen OK överallt. Måttligt med trafik och fantastiska människor! Svårt att hitta lämpliga matställen dock. Säkert god mat i matstånden längs vägarna, men inte lika säkert att magen accepterat den…
Men så, in the middle of nowhere, hittade plötsligt vad vi sökte och fick våra nudlar!

Vi kom också till en turistfri strand, som dock var full med picknickande filippiner. När vi klev av MC:n var det som att all aktivitet stannade, alla tystnade och bara tittade/stirrade på oss… Vi försökte se oberörda ut och gick en sväng längs stranden. Efter hand började folk prata och fnittra. Någon vågade sig på ett blygt hello! Någon fotade oss med sin mobil!

Passade också på att göra ett besök i Hinagdanan cave där man kunde tagit ett dopp om man ville. Men det ville man inte!

Många nya intryck att bearbeta blir det! Tuppfäktningstuppar finns det gott om. Men även andra djur. Och barn, överallt lekande barn!

Mer rastlöshet kvar! Varför inte en sväng till Bohols inland?

Chocolate Hills ville vi se! Ingen vet säkert hur kullarna bildats, kanske har det varit korallöar på havsbotten? Över tusen kullar finns i området och eftersom de vintertid är bruna (av torkan) kallas de Chocolate Hills!

Ett annat måste var spökdjuren! Utrotningshotade, små och söta! Men alls inte någon apa som jag trodde.  Vill du veta mer: https://youtu.be/6Jz0JcQYtqo

Övriga dagar tillbringade vi under ett träd på Alona Beach! Och i havet förstås, både med och utan snorkel!

Vi kan också ha ätit ohemult många mangos, två färdigskurna och supersmarriga mangos för endast 12kr!
Tack o hej Filippinerna – we will be back!

Singapore, lah!

Vi tillbringade en vecka i Palma i augusti och jag vet inte hur många gånger vi beklagade oss över värmen (30-40 grader var det visst om dagarna)! Lite svårt var det att se fram emot en asienresa då, Grönland hade känts som ett bättre alternativ! Men när vi väl landade på vårt fösta stopp, i fantastiska Singapore så kändes det helt rätt.

 

 

Vår ankomst, eller om det var Singapores nationaldag, firades med fyrverkerier!

 

Blogga om Singapore känns inte helt lätt, det mesta har vi nog redan sagt i något av de 182 inlägg som vi skrivit härifrån när vi bodde här.
Kul att vara tillbaka var det i alla fall, skönt att hitta i staden och att enkelt kunna ta sig fram både till fots och med buss. Det vi mest av allt ville göra var att se oss omkring på alla favoritplatser, äta gott och shoppa lite på Orchard road.
Maten i Singapore är fantastisk, här finns allt från enkla matstånd på Hawkercenta till lyxmat på stjärnkrogar. Här finns också något så ovanligt som en Hawker som fått en Michelinstjärna. Mr Chan i Chinatown, här åt vi Soya sauce chicken noodles för 15kr per portion. Ett populärt ställe och vi köade nog i 45 minuter.

För det blev vi kallade fools av en kinesisk kvinna som inte förstod hypen, hon muttrade även om att det fanns godare chicken noodles och att Mr Chan blivit miljonär över en natt!

Chinatown är verkligen ett roligt område att flanera i, charmigt på alla sätt!

 

 

Vi hade hört att hela arabkvarteren skulle bli fria från alkohol och så även festgatan Haji Lane, men det kändes snarare som att utvecklingen gått åt motsatt håll. Här flödade ölen!

 

 

David ville gärna kolla in det häftiga lägenhetskomplexet Interlace, så det gjorde vi och kombinerade det med en svettig promenad på en speciell vandringsväg. Av metall. I höjd med trädtopparna.

Jag har bloggat från min padda och kan tänka mig att bilder och text hamnat lite hipp som happ, men så får det vara…

Kraków

Kraków är en stad vi länge tänkt besöka och nu fanns det ett bra skäl att slå till; Cyrielle arbetar där under några månader och Linus spenderade några veckor där också.

Att Kraków är en fin gammal stad som klarat andra världskriget relativt bra var väl det vi kände till på förhand. Väl på plats visade det sig vara helt rätt. En universitetsstad med allt vad det för med sig. Massor med barer, restauranger och caféer.

Det enorma torget Rynek Główny är kantat av uteserveringar och kyrkor. Det är bland Europas största torg och känns aningen överdimensionerat för dagens torgaktiviteter. Här en liten hörna av det:

 

Mitt på torget ligger de gamla klädeshallarna, som idag mer fungerar som souvenirhallar.

Hästtransporter för turister finns i mängder. Här verkar det ha gått inflation i utsmyckning.

Om det är många turister i staden, så är det desto fler duvor. Ingen tycks störa sig på dem, snarare matas de rikligt och de verkar trivas väldigt bra…

Gamla stan, Stare Miasto, med alla sina gränder, restauranger och caféer är ett Unesco världsarv sedan långt tillbaka på grund av alla bevarade historiska byggnader, som ofta är ett café eller en bar.

Det gäller att vara annorlunda om en restaurang ska synas i mängden… Ja, det är en sillrestaurang 🙂 :

I mer eller mindre varje gathörn finns det en Pretzel-försäljare. Dessa brödkringlor måste konsumeras i mängder i denna stad. Pretzel är nog också duvornas huvudsakliga föda…

Utanför gamla staden är det mer en sliten charm som gäller.

På promenadavstånd söder om centrum ligger de gamla judiska kvarteren, Kazimierz. När tyskarna ockuperade Polen under andra världskriget deporterades judarna härifrån till ett getto i närheten.

Nu är Kazimierz mer känt för sitt nattliv med otaliga restauranger och barer.

Många med israelisk mat, som restaurang Hamsa. Gott!

På söndagar är det loppmarknad i Hala Targowa. Mest gamla bruksprylar och inte så spännande enligt Camilla.

Ett restaurangområde som Linus och Cyrielle hade hittat i deras del av staden är verkligen värt ett besök. Det verkar inte ha fått ett eget namn, men ligger i kvarteret Dolne Młyny. Ja, polska namn är inte så lätta att ta till sig som icke-polsktalande…

Ytterligare ett världsarv ligger ett par mil utanför centrum och en bit ner i marken. Saltgruvan i Wieliczka började användas på 1200-talet och det pågick ända till slutet av 1900-talet. Av de 30 mil tunnlar som grävts kan man besöka en liten del. En rundvandring på flera kilometer, drygt 60 meter under marken genom gruvgångar, kapell och kyrkor. Konstverk, skulpturer och takkronor, allt gjort av salt förstås! Tyvärr är det inte vitt salt utan brunt… Det räcker tydligen med någon liten procent av någon annan mineral i saltet för att ändra den vita färgen.

Ibiza

Det var 22 år sedan vi besökte Ibiza förra gången, därför tyckte vi att det var dags för ett nytt besök. Nu har vi dessutom inte så långt dit. Sträckan Mallorca till Ibiza är cirka 10 mil. Det tar 20 minuter att flyga, vilket är precis lagom!

De flesta känner nog till Ibiza som en partyö och så är det säkert under högsäsong och på vissa ställen på ön. Så här i slutet av april märktes det inte mycket av varken partyturister eller sol- och badturister. En perfekt tid för att strosa omkring mellan caféer, barer och en del sevärdheter.

Ibiza verkar ha en tydlig princip att hus ska vara vita. Sen lägger man gärna till lite färggrann utsmyckning!

Skyltdockor verkar vara en tydlig trend för butiker, restauranger och barer.

Ibiza stad med ca 50 000 invånare är inte större än att allt är inom gångavstånd. Den största sevärdheten på ön är citadellet Dalt Vila som byggdes på 1500-talet för att skydda sig mot turkarnas attacker. Placeringen på toppen av en kulle på en halvö gör det enklare att försvara sig.

Innanför murarna ryms en liten stad, med katedralen på toppen.

Ut och in från den gamla staden tar man sig via huvudporten Ses Taules.

Fullt med små gränder och små torg som lätt rymmer en restaurang eller två!

Ut med lite färgglada ”möbler” så är caféet klart!

Från staden inom murarna kan man spana ut över resten av Ibiza stad.

Vi passade också på att köra ett varv runt ön. Det är inget större projekt, Ibiza är bara en sjättedel så stor som Mallorca, vilket betyder en 2 mil bred och 4 mil lång ö. Kusten räcker i alla fall till för att det ska finnas otaliga små ”Calas”, dvs vikar, med små fina stränder eller vackra klippor. Vid Punta de Sa Galera är det klippstränder som gäller och promenader längs havet snarare än bad.

Cala Vedella ståtar med en liten sandstrand, flera caféer (naturligtvis!) och en del tappra badare, trots sådär en 17 grader i vattnet och ungefär lika många grader i luften. Vi har nog tagit till oss lite av de spanska sederna, för min del var det långbyxor och jacka som gällde (dunjacka tyckte jag inte behövdes 🙂 ). Vi valde alltså strandutsikt över en Café con leche.

Högsta punkten på ön körde vi också ”förbi”. Toppen Talaia med sina 475 meter är kanske inte så mycket att skryta med, men vacker utsikt är det.

En del byar i inlandet lockar också till besök, för att sitta på någon uteservering och för att beskåda alla vita hus och kyrkor med färgklickar på.

Ibizas speciella stil och färger har designbutiken Sluiz Ibiza verkligen satsat på. En samling av mer eller mindre märkliga ting finns att beskåda (eller köpa om man vill ha en udda pryl) i någon av deras butiker på ön. Att man närmar sig syns redan på åkern utanför:

Parkeringen sorterade upp sina besökare enligt strikta kategorier 🙂 och avdelningen med vita jättedjur för trädgården (eller kanske ska man ha dem i vardagsrummet?) var fantastisk.

Ett café fanns också i passande stil.

Till och med vårt hotellrum på Ryans Marina i Ibiza stad passade in i den äkta ”Ibizianska” stilen!

Sa Foradada – en halvö med hål i

På Mallorcas nordvästkust ligger en halvö med ett hål igenom. Sa Foradada heter halvön, som helt logiskt betyder ”hålet” på mallorquín. Halvön var målet för en liten lördagsvandring hade vi tänkt. Det till synes lilla hålet i klippan är tydligen 18 m i diameter!

Området tillhör gården Son Morroig, som byggdes av ärkehertigen Ludwig Salvador från Florens. Han besökte Mallorca i mitten av 1800-talet och bestämde sig för att köpa upp mark och bygga hus med utsikt över havet och Sa Foradada.

En liten rotunda byggd av marmor från Florens pryder husets lilla trädgård.

Men, nu var det egentligen vandringen ner till klippan i havet som var vårt mål. Vägen dit var lätt, 3 km nedförsbacke med klippor som mer så ut som väggarna i en grotta.

Djurlivet bestod av får och några åsnor. Ett åsnemöte på den smala vägen var oundvikligt. Stup nedåt och brant uppåt, men det gick utan problem 🙂 ,en lugnare åsna kan man inte föreställa sig…

Efterhand som vi närmade oss havsnivån blev klippan med hålet allt tydligare.

Dagen innan hade det regnat rejält, så vandringsvägen var delvis skadad av diverse nya vattendrag kors och tvärs. Allt gick i alla fall utan problem tills vägen gick ut på själva halvön. Då var det stopp och hela vägen hade rasat ner mot havet.

Reparationer pågick, men det var inte läge att ta sig förbi den dagen i alla fall. Det får väl bli nästa gång.

Då var det bara att vända upp igen. 200 meters stigning, som inte var så tung som man kunde tro. Ärkehertigen hade gjort ett bra jobb när vägen anlades.

Vi satsade till och med på att ta en genväg när serpentinvägen blev för yvig, men det hade regnat och leran var hal… genvägar äro ofta senvägar eller hur man nu säger.

San Francisco

Sista anhalten på USA-resan blev San Francisco. En annorlunda stad var min uppfattning jämfört med de typiska amerikanska städerna, som mest är tänkta för att köra bil till det mesta. Stadskärnan är lättillgänglig för fotgängare och till och med cyklister! Det sistnämnda är dock inte så lockande eftersom staden är ”full av kullar”. Plötsligt blir det brant. Till och med så brant att det är trappor på sina håll istället för trottoar.

Eller är det kanske husen som lutar? 🙂

Som vanligt letar jag helst upp områden som har en annan stil och charm än de vanliga. I SF finns The Mission som sägs vara trendigt och ”hipster-aktigt”. Visst, här finns en rad trendiga caféer och en del gatukonst, men kanske inte så mycket charm? Eller så var det helt enkelt fel dag. Regn, regn och åter regn.

Dolores Café på Dolores street är värt ett besök i alla fall!

Det fanns ett desto färggladare grannområde vid namn Castro som är känt för sin gay-profil. Det var från början en arbetarstadsdel som skapades när spårvagnslinjen till centrum kom på 1870-talet.

Ytterligare några kvarter bort, längs gatan Heigts finns också många trevliga matställen och fina viktorianska hus.

Denna gata hittade jag för här finns en av de mer välsorterade tequilabutikerna i Kalifornien. Ett absolut måste att besöka tycker jag. Tyvärr har butiken rykte om sig att vara onödigt dyr, så det blev bara ett ”fynd” denna gång.

Inte så långt från Heights finns San Franciscos absolut mest fotograferade hus. The Painted Ladies som dessa viktorianska hus kallas är fina i sig, men de har också en fantastisk vy över Downtown SF bakom sig. Parken framför husen, The Alamo, höll på att renoveras, men en fotohörna var oinhägnad så att inte alla fotografer skulle storma avspärrningarna!

Det är inte bara dessa fina exempel på hus som går under namnet Painted Ladies. Det är stilen i sig som kallas så. De viktorianska husen är från slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Starka färger används för att förstärka arkitekturen. Bara i San Francisco finns nästan 50 000 sådana hus. Många är välbevarade, andra förfaller. Det kan ju inte vara så billigt att underhålla denna snickarglädje.

Jag vandrade runt ett par varv i SF och beundrade alla dessa hus. Inget är det andra likt. 4 mils promenad på 2 dagar… Telefonens stegräknare registrerade nya rekord 🙂

Vill man inte gå, speciellt då inte i de branta backarna, kan man åka med de gamla kabelspårvagnarna.

De första invigdes 1878 och några linjer är fortfarande kvar och sköts manuellt (framförallt handlar det om att vända vagnarna vid slutstationerna genom att putta runt dem på en vändskiva). Mest är det turister som åker, men fina gamla vagnar är de i alla fall!

En annorlunda sevärdhet, som också visar att gatorna verkligen lutar ordentligt, är översta delen av Lombard street, även kallad den krokigaste gatan i världen. Äntligen en serpentinväg efter Death Valleys alla raka vägar!

Jag minns denna gata från gamla filmer med udda biljakter. Från toppen av serpentingatan, som ligger i området Russian Hill, kan man skåda ut över Alcatraz. En tur dit får det nog bli nästa gång…

Cykla var det inte läge för i regn och rusk och i alla dessa branta backar… De flesta verkade hålla med om detta, ingen stor cykeldag för någon denna dag!

Tydligen var regnovädret det värsta på minst 10 år och efter en mycket blåsig natt behövde gatorna rensas från nedfallna träd.

SF har också en del intressanta bryggerier. Det mest kända är Anchor, känt för sin steam beer.

Men, den är inte i min smak, så det blev istället ett besök på den lilla bryggeripuben Thirsty bear. En god Kozlov stout fick det bli. All deras öl är organisk, det låter nyttigt!

Den amerikanska ölstorsäljaren höll jag mig undan från…

Finansdistriktet med alla skyskrapor liknar många andra affärscenters. Ja, vad mer kan man säga.

Google maps-bilen körde förbi! Kanske hamnar jag på ”kartan” när hamnpromenaden ”The Embarcadero” uppdateras med nya gatubilder!

Eller så är google-bilen bara på väg hem. Googels huvudkontor är inte många mil bort härifrån.

La Granja

2016-11-19-11-19-14

En och en halv mil utanför Palma ligger den trevliga byn Esporles och utanför Esporles finns La Granja, ett vackert gods med ett museum som närmast kan beskrivas som ett mallorkinskt hembygdsmuseum. Museet är öppet alla dagar och kommer man hit en onsdag eller fredag finns det chans att se hantverkare tillverka tyg, segel, krukor med mera och folkdansgrupper spela och dansa. I inträdesbiljetten, á 15€, igår provsmakning av sobrassada, fikonkaka, hemmagjord ost och korv samt smarriga bunyols (som munkar friterade i olja) med hemgjord sylt!fotokaos91

Här, i den lummiga dalen med naturliga källor, vandrade först romarna. Sedan kom morerna och byggde Alpich, numera La Granja.

2016-11-19-11-53-51Under den katalanska erövringen av ön tillföll godset en riddare vid namn Nuño Sánchez  som i sin tur skänkte det till några munkar. Under den spanska inkvisitionen byggdes det karga celler och tortyrrum i källaren.

På 16- och 1700-talet bytte godset ägare flera gånger och huset byggdes ut och byggdes om för att till sist bli den labyrintartade byggnad det är idag. För oss med dåligt lokalsinne (även inomhus) finns det tydliga pilar att följa genom museet.

fotokaos92

Det finns mycket historiskt intressant att se både ute och inne. Fast historia är väl inte mitt favoritområde direkt, men ute var det fint…2016-11-19-11-30-492016-11-19-11-34-50

2016-11-19-12-07-12

2016-11-19-12-25-33

p1020526

 

 

Här en tjusig frukt från en Kungsmagnolia!
p1020495

 

Madrid

Bor man i Spanien bör man förstås ha besökt huvudstaden någon gång. I slutet på oktober hade vi förstått var en bra tid. Inte uppåt 40 grader som på sommaren och inte snörisk som på vintern. Även om Madrid är bland Europas största städer med 6 miljoner invånare (i storstadsområdet) så var det mesta i centrum inom gångavstånd, med Puerta del Sol-torget som en mittpunkt.

2016-10-29-13-48-00

Madrid har inte så många sevärdheter som alla känner till och som är ”måsten” för en turist. Det jag kände till var egentligen bara några få saker.

Gatan Gran Vía är kanske det som de flesta har hört talas om. En pampig huvudgata genom centrum.

2016-10-29-13-34-40

Av alla de vackra husen längs gatan är Metrópolis, som precis har blivit restaurerat och guldet på taket blivit putsat, det mest imponerande!

2016-10-28-12-53-26

Om det inte finns så många stora sevärdheter kan man undra vad man ska göra för att spendera turisttiden på ”rätt” sätt.

Svaret är givet om man tar en promenad och tittar sig omkring: man tillbringar tiden på uteserveringar med lite tapas och vin/öl! Det gör inte bara turisterna. De flesta verkar vara ute för att äta och dricka och inte för att shoppa eller vara ”kulturella”.

till-bloggen24

Det är inte många meter gata som saknar en trevlig bar eller café.

2016-10-29-21-55-50

Som vanligt på stadsturer var våra huvudmål stadsdelar, områden och gator med lite charm. I Madrid finns två områden som som har ”hipster-status” (ett missvisande epitet tycker jag, bohemiska eller charmiga områden känns bättre). Malansaña är ett av dessa.

till-bloggen22

Det är ett område som ligger mitt i centrum, men som ändå har varit lite på nedgång och nu börjar få nytt liv med många barer, restauranger och udda butiker.

till-bloggen23

Har man inget annat för sig när man promenerar omkring kan man studera gatskyltarna. Varje gata pryds med en liten bild som hjälper till att förklara vad gatan har fått sitt namn av.

gatuskyltar

Jag upptäckte att det finns en Mezcalería i Malansaña, som jag utsåg som ett måste att besöka. Ja, mezcal är ju vad som lite väl nedlåtande kallas ”fattigmanstequila” och denna dryck måste förstås provas om man är en tequilafantast.

2016-10-28-20-48-27

Och, ja det var gott och helt klart värt att testa, men inget går upp emot tequila…

La Latina är en annan stadsdel med charm. Här är det mer nattliv som gäller, framförallt längs övre och undre Cava-gatorna (Calle Cava Baja och Calle Cava Alta).

2016-10-29-21-54-17

En lite annorlunda sevärdhet, som bäst gör sig vid solnedgång förstod vi, är det egyptiska templet Debod. Ett äkta tempel från Aswan-dalen i Egypten, som byggdes där för 2 200 år sedan. Hur hamnade det då i en park i Madrid kan man undra? Förklaringen är att templet skulle hamna under vatten när Aswan-dammen byggdes och eftersom Spanien hjälpt Egypten med restaureringen av Abu Simbel-templet så skänktes Debod till Spanien på 60-talet. Alldeles riktigt så var det en vacker plats vid solnedgång.

2016-10-28-18-54-58

Utsikten från parken var också fin i väntan på att solen skulle gå ner. Till exempel det kungliga palatset med utsikt över nejderna.

2016-10-28-18-43-10

Precis som i så många andra städer finns ett ”stortorg” mitt i stan. Så även här, och då med namnet Plaza Mayor. Ett imponerande torg med samma typiska stil som i så många andra spanska städer. Helt omgärdat av hus, med endast små gångvägar för in- och utpassage.

2016-10-28-12-04-02

Vi bodde mycket lägligt vid en saluhall omgjord till ett vin&tapas-ställe med det mesta man kan bli sugen på.

2016-10-29-19-05-48p1020343till-bloggen21

På söndagar samlas alla turister och lokalbefolkning (kan man tro, med tanke på trängseln) i La Latina för marknaden El Rastro med mängder av försäljare.

2016-10-30-10-54-16

Här har till och med IKEA flyttat in i en minibutik under några veckor!

p1020379

Madrid ståtar också med en stor park. Retiroparken är mer som en skog med en liten sjö i mitten och flera uteserveringar förstås!

2016-10-29-10-35-30

p1020360

p1020356Jo, vi var faktiskt lite konstkulturella också. Det blev inte Prado-museet som är mest känt, utan museet Reina Sofia där målet var att se ett konstverk som jag ”växt upp med” (en av alla otaliga kopior av detta verk prydde en hel vägg i vårt hus) och kanske inte tyckte var så väldigt upplyftande. Det handlar om Picassos Guernica, som visar spanska inbördeskriget fasor… Jag var tvungen att försöka ta ett foto VÄLDIGT diskret även om det var förbjudet och vakterna var snabba att tillrättavisa minsta lilla rörelse med kamera eller telefon…

2016-10-30-13-53-08Kön in till museet ringlade lång denna söndagseftermiddag. Kanske berodde det på att det var gratis inträde just denna dag i veckan 🙂 .

p1020385

Festival i Algaida och en tur upp på berget Randa

Som vi säkert skrivit tidigare har varje by med självaktning på Mallorca en marknad en dag varje vecka, ibland till och med två. Utöver detta finns det årliga festivaler av olika anledningar och ursprung. Nu var det då dags för Fira d’Algaida i byn med just namnet Algaida, som nu för tiden ger andra associationer än till en Mallorkinsk by…

Varför denna fest anordnas årligen i mitten på oktober är inte helt lätt att utröna, men byn fylls i alla fall med allehanda mat, dryck, hantverk och gamla bilar.

2016-10-15-12-55-462016-10-15-13-36-02

Veteranbilsutställningen omfattade en gata där entusiaster parkerat sina klenoder. En veteranbil är ju med svensk standard en bil som är mer än 30 år gammal. De som visades här gav lite nostalgiska vibbar från när man var ung 🙂 . Man undrar hur bilarna kunde vara så små och hur en familj kunde rymmas i dem!

2016-10-15-13-45-53

Här stod också vad som måste vara vår lilla ”Hertas” ursprungsmodell. Precis samma styling! Så kanske den kommer att se ut när den blir gammal 🙂 .

mini

Algaida liknar många andra små Mallorquinska byar med sina sandstensfärgade hus, en och annan mölla, en kyrka mitt i byn och smala gränder.

p1020209

I närheten av Algaida ligger berget Randa som en ensam topp på det annars ganska platta området Pla de Mallorca.

Berget kallas ibland för de tre klostrens berg och kloster är i stort sett det enda som finns efter att man lämnat byn Randa vid bergets fot. På vägen upp till toppen klamrar sig det första klostret fast på bergssidan. Klostret El Santuario de Gracìa byggdes på 1400-talet av franciskanermunkar som i början levde som eremiter.

2016-10-15-11-25-18

Ett svårtillgängligt ställe att bygga ett kloster, men en fantastisk utsikt är det.

2016-10-15-11-26-52p1020191

På toppen av Randaberget (550 m.ö.h) ligger ytterligare ett kloster, Santuario de Cura.

p1020196

Detta byggdes på 1300-talet. Idag är detta delvis ett hotell och en restaurang. Ett perfekt ställe för en fika!

p1020198

Stenbrottet Lithica

Något av det mest spännande med att besöka nya platser är att hitta saker som inte drar till sig de stora skarorna av turister, men som visar sig vara riktigt spännande eller annorlunda. Stenbrottet s’Hostals, eller Lithica som det numera kallas utanför Ciutadella på Menorca är verkligen en sådan plats.

P1000723

Knappt någon reklam eller information om vad det är och vad det handlar om finns att hitta. Något fångade ändå intresset och vi bestämde oss för att gå de cirka 3 kilometerna till utkanten av Ciutadella för att se vad det var för något.

Stenbrottet i s’Hostals användes i cirka 200 år för att bryta sandsten till husbyggen. De första 150 åren bröt, eller snarare hackade man, ut stenblock för hand.

P1000713

På 1950-talet kom sågverktygen och brytningen förändrades helt. Nu var det raka rader och djupare hålor som gällde.

2016-05-28 11.57.51

Det annorlunda och spännande med stenbrottet är vad som hände när brytningen upphörde 1994. En skulptör vid namn Laetitia Sauleau insåg hur unikt området var och ville inte att hålorna skulle fyllas igen med skräp och bråte. Hon startade en förening med namnet Lithica för att bevara området och skapa en form av konstverk av det.

P1000715

De gamla delarna som redan hade börjat tas tillbaka av naturen blev olika växtmiljöer i form av olika ”rum”.

2016-05-28 11.28.29

Olivträd (ett måste i dessa trakter), apelsinträd och till och med granatäppelträd växer lite här och där.

Till bloggen52016-05-28 11.34.16

De nya delarna av stenbrottet blev till skulpturer formade direkt ur de kvarvarande stenblocken eller lämnades helt enkelt som de var när brytningen slutade,

2016-05-28 12.16.50

Sågmärkena blir till en slags naturlig konst och några gamla maskiner står kvar där de användes.

2016-05-28 12.09.41

Labyrinter är ett tema både i den gamla och nya delen.

2016-05-28 11.51.59

Otroligt att det är så pass okänt. Fördelen med det är att man kan vandra omkring nästan helt ensam. Det blir en helt annan känsla då.

P1000720P1000724