GOD JUL!

Vår jul är redan firad, gick bra utan varken gran, julmat eller ett endaste litet stearinljus.
Palmer, pommes och sol funkar också.  Stämningsfullt är kanske inte ordet, snarare annorlunda.

Konsumtionssamhället kräver en gran av klass! Eller av kundvagnar?

 

Everglades

En stor del av södra Florida är ett gigantiskt träskland, cirka dubbelt så stort som Skåne. Ett igenvuxet floddeltaområde skulle man kunna likna det vid. Och igenvuxet är det verkligen. Det går inte att gissa att det finns stora floder som rinner igenom området. Vi passade på att besöka den del som är nationalpark när vi ändå körde förbi.

Träskland passar ju perfekt för fisk, fågel och alligatorer. Det går inte att missa dem. Finns det en väg att gå på så behövs ett dike och det passar tydligen djuren perfekt. De bara ligger där och latar sig i solen.

Tydligen är det alligatorer som finns här och inte krokodiler. Vi funderar fortfarande på om man kan se skillnaden. Tydligen är det mest formen på huvud och käkar som skiljer. Inte så lätt alltså.

Hade man gått på gångarna ensam hade man nog tagit en ordentlig omväg runt dessa reptiler, men varningarna sa bara att man inte ska mata dem och hålla 5 meters avstånd från dem (troligen mest för att inte störa dem). De verkade dock mest trötta på alla turister och inte alls hungriga…

Av fåglarna var det anhinga, eller ormhalsfågel, som märktes mest. Dykandes, simmande som en orm, sittande för att torka vingarna eller flygande.

Vita hägrar finns det också överallt. Oftast inte så skygga för människor.

Gamar är också vanliga, men vi såg bara varningar för att de kunde skada bilarna på parkeringen… Inget besök i Everglades är komplett utan en galen tur med en airboat (fläktbåt kanske det ska heta på svenska?). Vi trodde man skulle se djur och natur på nära håll, men det handlade mer om att köra i rasande fart genom vassen och sedan prova några ”360’s” för att skrämma turisterna.

Som tur var hade vi en hightech-bil med backkamera så att vi inte backade på några ”odjur” :smile:.

 

Key West – i regnbågens alla färger!

Det är inte för inte Key West ibland kallas Gay West , staden utger sig för att vara ”One human family” där alla är välkomna. Tänk att det inte är självklart överallt – definitivt inte i Singapore där homosexuella män kan dömas till piskrapp som straff för sitt ”brott”!

Tydligen har Key West varit ett utpräglat gay-resmål med hotell, restauranger och barer där hetero inte var välkomna, speciellt längs Whitehead Street där även Hemingway bodde under en period. Det var också här den första regnbågsfärgade Pride-flaggan skapades och en pier har byggts som minnesmärke över personer som omkommit i AIDS.

Färgglad var även den juliga båtparaden. Runt omkring oss hördes många amerikaner utropa Oh look, wow, fantastic, fabolous, gorgeous, awesome i takt med att kamerorna gick varma. Själv gick jag omkring med höjda ögonbryn, halvöppen mun och tänkte mest eeeh, okej!?!

Allt är ”juligt” här och vi passade på att dela ut årets julklappar det dygnet som familjen var samlad. På en säng i ett hotellrum blev Linus lycklig ägare till tre tuber Kalles kaviar…
Saltlakrits och svenska pocketböcker var andra fiffiga julklappar från Lovisa!

Key West är ett mycket bra turistmål!

 

 

Key West

Key West känns lite som väldens ände. Det är en ö, men hänger ändå ihop med övriga Florida via en 20 mil lååång väg över små öar och broar. Ingen större risk att köra fel :smile:.

Om vi har klagat en del tidigare på amerikansk stil och kultur under våra veckor här i staterna, så måste man säga att Key West är en positiv överraskning!

Kanske är det för att det varit spanskt en bit in på 1800-talet då ön såldes till USA 2(!) gånger. Många charmiga hus finns överallt i staden.

En oftast lugn och skön stämning, utom ibland när ett och annat kryssningsfartyg släpper ut några tusen turister i staden.

Det går inte att undvika stadens stolthet: key lime pie (alltså efterrätten, inte Android 4.2 som alla smartphones-freaks säkert tror :smile:). Riktigt syrlig och god tårta som ska vara gjord på key limes, som är små gula limefrukter som växer längs The Keys (dvs bandet av öar in till fastlandet).

Det gäller att inte slarva med ingredienserna, på 60-talet infördes böter om någon förfalskade pajen och använde andra citrusfrukter! Linus var redan en inbiten key lime pie-kännare och pajen i denna lilla ”fabrik” fick klart godkänt!

Annars är det strandliv som gäller. Några små stränder finns runt ön och det är bara att välja bad i Atlanten eller i Mexikanska golfen.

Florida har också en västkust

Vi är på insidan av Floridahalvön, skulle man simma rakt ut i havet skulle man hamna i Mexiko.

Vi startade i Clearwater Beach, där man blev helt matt av all amerikaniserad turism. Stranden var fin, men restaurangutbudet var mycket begränsat – alla rätter med pommes, of course! Inte heller i butikerna kunde man hitta varken frukt eller grönsaker, men utbudet av pannkakor, snacks, godis, läsk, friterad färdigmat m.m. var enormt.
Hotellfrukosten (sämsta någonsin) gick i samma stil:

Från Clearwater körde vi söderut och befinner oss nu på den fina ön Sanibel, ett välmående pensionärssamhälle! Bättre restaurangutbud, lugnt och fint – precis som vi gamlingar vill ha det!?


Sanibel är också paradiset för snäcksamlare, man kan köpa speciella spadar, håvar och nätpåsar för att optimera sitt snäcksamlande.

Djurlivet är ganska spännande. Vi skrattade lite åt skylten utanför hotellrummet och tänkte att det nog inte var något överhängande riskmoment.

Men så idag låg den bara där…

Fågelfotografering blir vi kanske aldrig bra på, men vi fortsätter att öva:



Vi har inte heller sett några ”No-see-ums”, men vi VET att de finns. Folk inhägnar sina pooler och uteplatser med myggnät för att slippa dessa ettriga insekter.
Här ett innätat uterum, som en voljär, lika stort som huset!

Montreal


Igår fick vi en guidad tur i Montreal av Linus som varit där flera gånger. Han har visst ärvt sin mammas lokalsinne…

Montreal var fint och julpyntat och vi hann med att kolla in utsikten från Mount Royal, lunch i Chinatown, promenad i Gamla stan, fika i Latinkvarteren och en snabbtur i Old Harbour där vi höll på att frysa näsorna av oss i den bistra vinden.

Shoppingmöjligheterna var oanat många men vi passerade alla butiker utan att köpa något, vill undvika övervikt på planet (iaf för väskorna!)
Den personliga övervikten fick sig en boost på Juliette & Chocolate där vi mumsade på sagolikt goda brownies, som Salted Caramel (godast), Cheesecake Brownie och en med banan och Nutella i.

När vi ändå hade bil passade vi på att köra inom IKEA, där Linus vill köpa lite svenska nödvändigheter – men både kaviar och Abbasill var slut. IKEA är inte att lita på längre!

Imorgon lämnar vi vackra, men ack så kalla, Kanada för att ta oss till Florida. Det blir sista destinationen på vår resa och vi hoppas på ytterligare en släng av sommarvärme. Linus följer med oss dit och stannar en vecka, men Cyrielle stannar i Ottawa för att tentaplugga. Dagen innan Linus åker tillbaka till Ottawa sluter Lovisa upp i Miami. Det krävs lite logistik för att samla den här familjen!

Avslutar med lite vinterbilder från dagens promenad i Parc de Gatineau:


 

 

 

Ottawa

Efter 6 veckor med en sorts snabbspolning av årstider (sommar, vår, sommar, höst…) är vi nu framme vid vintern. Om inte annat ger det lite äkta julstämning så här i adventstider.

Promenerandes runt i Ottawa kan man konstatera att det är en trevlig och lagom stor stad. Från början en fransk-irländsk bosättning och nu en miljonstad mitt på gränsen mellan franskspråkiga Quebec och engelskspråkiga Ontario.

Parlamentsbyggnaden reser sig över allt annat i staden. Regeln som gäller är att inga byggnader får vara högre. Vi tog oss upp i klocktornet, eller fredstornet som det heter för att titta på staden. Att hitta in var inte lätt. Ett stort överskott av skyltar med texten ”ingång” var utställda lite slumpmässigt framför byggnaden. Efter att ha frågat en vakt mitt emellan två skylar med pilar åt motsatta riktningar, så kom vi in till sist.

Vyerna över staden ger nästan lite känsla av norra Sverige. Ändå ligger Ottawa på samma breddgrad som Venedig.

 

Konst verkar vara ett stort intresse. Skulpturer, statyer och väggmålningar finns lite överallt.

Ett trapphustak behöver ju inte vara vitt och kalt!

 

 

Och varför inte en stor spindel som staty utanför konsthallen!

Att riva gamla vackra hus är synd, men om inte annat kan man bevara fasaden och hänga upp den som ett konstverk :smile:.

Ett UNESCO världsarv kan Ottawa också stoltsera med. Den gamla kanalen genom staden, Rideau Canal från tidigt 1800-tal är populär, i alla fall när isen lagt sig och den förvandlas till en skridskobana.

Historia i alla ära, men vi har börjat bedöma platser utifrån deras kafékultur. Ottawa hamnar högt på vår lista, med många trevliga kaféer. Tyvärr hinner vi inte prova alla. Kaffedrickande är också konst!

Äntligen!

Kul att äntligen vara här i Ottawa hos Cyrielle och Linus ”Guiseppe”. Han har tagit det här med Movember  på allvar… och odlat mustasch för att uppmärksamma forskningen kring prostatacancer. Vad är det för fel på rosa band?

 

Idag blev vi bjudna på middag med diverse godsaker direktimporterade från Frankrike!

Fast jag har en fråga. Hur ska jag hinna äta mig igenom hela detta sortimentet på en vecka?

Här är det på väg att bli vinter och idag var det dessutom helmulet. Med en dagstemperatur på ca 16 grader var det läge för en långpromenad!

Första stoppet var Venice Beach, men absolut inte för att bada! Vi har utvecklat ett intresse för surfing (surfare?!) och stod en god stund och kollade in hur man tacklar höga vågor.

Venice Beach kändes som en plats man skulle kunna tillbringa några fina sommardagar på, om man bortser från alla inkastare som tyckte att vi verkade vara i behov av en Marijuanadoktor. Vi utredde inte närmare vad de menade, men såg att det fanns många sådana ”doktorer”!


Efter en att ha intagit en god transfettslunch och sett några fint målade hus och färgglad graffitti blev vi sugna på mer konst! Tog oss hela vägen till stadsdelen Culver och ett konstkvarter… men, hittade ingenting spännande!
Att hitta gott kaffe är inte heller lätt i det här landet. Det coola innefolket dricker kaffe utan koffein med mjölk som aldrig varit nära en ko, alltså ”decaf soy latte”. Ur pappmugg dessutom.
Imorgon bär det av till Ottawa (föratthälsapåvårsonLinusomnågonmissatdet)! Yeeehah!

En tur med ”kändisresor”

Så hamnade vi då i LA för att stycka upp turen mot Ottawa i lämpliga bitar :smile:.

Hollywood fick bli första målet. Vår plan var att promenera omkring och turista vem som helst. Kanske inte helt lätt att smälta in när allt handlar om film och filmstjärnor.

Jag lyckades hitta en favoritstjärna i alla fall :smile:.

För att gå ”all in” i Hollywoodkultur hoppade vi till och med på en kändisresor-tur!! Jag var lite skeptisk till att börja med. Såg framför mig Göran och Jolanta när de lyckas få syn på Robinson-Jesus (ni som sett Hipp Hipp vet vad det handlar om…). Men, nivån på kändisar är en annan i Beverly Hills och Bel Air. Lite spännande var det att se var personer som Madonna, David & Victoria Beckham, Sylvester Stallone, Jack Nicholson, osv. bor. Vi uppträdde som ”stalkers” bör och fotograferade på rätta ställena.

 

 

Vem kunde tro att Lady Gaga har ett så traditionellt och stilfullt hus??

Och över alltihop tronade förstås Steven Spielbergs lilla hus…

Otroligt att några kvarter med hus kan hysa så många mega-kändisar. Lite tragiskt att tänka sig vilket isolerad tillvaro de måste ha. Paparazzis ständiga vakande på gatan, ”kändisresor-bussar” i skytteltrafik som stannar och spanar. Vi fick veta att bästa stället att se en kändis ”ute i det fria” är att handla på en stor mataffär i Hollywood som har öppet 24 timmar. Mellan 12 och 6 på natten kunde det hända att kändisar vågar sig ut… Ett minst sagt underligt liv kan man tänka.