Res med Lundbergs

Res med Lundbergs -

Tempelområde i Kataragama

image

För att vara nära Nationalparken Yala där vi var på safari, bodde vi tre nätter utanför Tissamaharama. Ett boende mitt i djungeln, fint men naturligtvis med hög småkrypinomhus-faktor! Alltid läskigt i teorin, men oftast inte så farligt i verkligheten. Mest udda var en liten groda i badrummet. Jag undrade hur den tagit sig in och Lovisa undrade om hon skulle pussa den? Vi enades om att stänga in den under en upp- och nervänd papperskorg och överlåta åt städpersonalen att ta hand om den.

Boendet, Flower Garden Lake Hotel, kan verkligen rekommenderas. En riktig oas med fantastiskt god mat! Härifrån hann vi även med ett besök i vallfartsorten Kataragama.

I guideboken läste vi att tempelområdet är bäst att besöka under kvällen, då det annars är öde och folktomt. Därför blev vi ganska paffa när vi kom fram vid lunchtid och möttes av det här! Inte vad jag kallar öde och folktomt!

image

Till Kataragama görs det pilgrimsvandringar av buddhister, hinduer och muslimer. Staden har fått sitt namn efter guden Skanda aka Kataragama. Med sex huvuden och sex armar, ridandes på en påfågel bekämpade han demoner. Det finns många myter och legender om hur detta gick till, samt om hur platsen blev helig även för buddhister och muslimer. Här kan man läsa mer: http://kataragama.org.image

image
Tempelområdet ligger längs floden Menik Ganga, där man ska bada och sedan klä sig i rena vita kläder innan man besöker tempelområdet.

image

Lämpliga offergåvor är frukt och lotusblommor som man bär med sig längs en bred gata genom hela området! En kokosnöt, med en liten låga på toppen, som man sedan kastar mot en sten är också bra att ha. Går kokosnöten i två delar vid kastet är det ett gott tecken.

image

image
Att vara barfota är ett måste och det gjorde att vårt besök gick i racerfart! Tunnhudade vinterfötter står inte stilla många sekunder på solvarmt underlag…

Nykter var också att föredra!

image

Parken runt området var full av apor, inte stirriga makaker utan gulliga grå langurer!

image

Vi var troligen de enda turisterna och kunde inte smälta in på något sätt! Svårast var det för Lovisa som drog till sig mycket uppmärksamhet!

image

Yala

Efter några dagar på Unawatunas stränder åkte vi österut för ett besök i nationalparken Yala. Sri Lankas näst största och mest besökta. Hela parken är ca 2×5 mil stor och den blev ett skyddat område redan år 1900.
Vi valde en morgontur, vilket betyder start kl 5 på morgonen för att vara på plats i parken när solen går upp.

20151224_061752_001

Ett ganska stort antal jeepar samlades vid ingången för att starta så fort parken öppnade, men parken är stor så det var sällan någon trängsel.
Yala består av många olika typer av landskap. I det hörn där safariturerna går är det mest sjöar, våtmarker och låga träd och buskar. Men, nu är det ju framförallt djuren man kommer dit för. Leopard är huvudnumret. Men, trots världens högsta koncentration av sådana kattdjur såg vi inte till någon tyvärr.

Elefanter såg vi några stycken på håll, men när en elefantunge visade upp sin morgonlek i vattnet (då spreds ryktet snabbt bland guiderna och trafikkaos var ett faktum…).

20151224045931

Annars höll sig elefanterna på lite lagom avstånd.

20151224023205

Mungos korsade vägen då och då med risk för livet. De verkade nyfikna på vad vi turister höll på med.

2015-12-24 17.13.04

En hel del fåglar trivs i sjöarna och våtmarkerna. Ibisstorkar fanns det många av.

20151224021657

 Vanligast var nog vattenbufflar som lugnt badade tillsammans med en och annan krokodil.

2015-12-26 18.55.07

Vildsvin trivdes även i denna miljö, men det är inte direkt exotiskt för en skåning. Egretter gjorde det lite mer exotiskt i alla fall.

2015-12-24 17.14.40

Oavsett leoparder eller ej så var det ett mycket vackert landskap!

2015-12-24 17.09.56

Ville man se mer oskygga djur så var det bara att titta längs vilken väg som helst utanför parken.

20151224063705

Hemma bra men borta bäst!

Visst bor vi i ett behagligt klimat och trivs alldeles förträffligt i Palma, men kände ändå för att resa under julledigheten. Sverige borde varit det självklara alternativet och det hade varit kul att få träffa släkten men skånevädret i december är sällan någon höjdare!
Istället valde vi en favorit i repris och åkte till Sri Lanka. Precis som under förra julledigheten. Skillnaden är att vi nu lyckats få med oss den här unga damen!

image

Med sand mellan tårna önskar vi er alla en god jul!

image

image

image

image

Lucia con vino caliente y bollos con azafrán

Jomenvisst blev det Lucia med glögg och lussekatter även här!
Skolans luciafirande är känt i hela Palma, kanske på hela Mallorca. Svenska skolans elever lussar bland annat i olika butiker och kyrkor.

Men framförallt framförs luciatåget i centrala Palma – på självaste Plaza Cort!

2015-12-13 20.29.37

Så på luciadagen (fast på kvällen eftersom det ska vara mörkt) samlas alla elever, från klass 0 och uppåt, på Plaza Cort. Där, precis framför stadshuset, finns det en uppbyggd scen, som med lite fix och trix rymmer alla våra elever. Tärnorna med levande ljus kämpar för att hålla koll på dem och stjärngossarna står raka i ryggen för att inte peta till någon med sina strutar. Även Lucia har levande ljus. Levande ljus! Utomhus i december! Definitivt en omöjlighet i blåsiga Skåne! Men här både möjligt och mycket stämningsfullt.

Från början var det kanske ett 15-tal elever som deltog, men skolan växer för varje år och i år deltog cirka 140 förväntansfulla elever (plus fyra gymnasister från Göteborg)! Vår fantastiska musiklärare har kämpat tillsammans med eleverna i flera veckor och fina sånger på svenska, engelska, spanska och katalanska hördes ikväll över hela torget!

Som skolpersonal får jag inte publicera foton av elever på nätet, men med tanke på alla bilder från kvällen som finns i dagspressen så borde det vara OK!

Diariodemallorca.es

Denna fina tradition startades 1985 av Prinsessan Birgitta. 30-årsjubileum i år alltså! Därför var hon (får man inte skriva hon så får ni läsa prinsessan) på plats för att ta emot en vacker blomsterbukett!

2015-12-13 21.09.08

 

 

Cementeri municipal Palma 

Jomenvisst kan det väl vara intressant med ett blogginlägg om en begravningsplats, eller?

2015-12-07 16.48.52

Begravningsplatsen två kilometer norr om Palmas centrum är så stor, så mäktig, så imponerande, så fascinerande och så fullpackad att man bara häpnar! För att man inte ska gå helt vilse har gångarna bland gravarna har fått egna gatnamn.

fotokaos33

Gravstenarna och gravplatserna är väldigt olika, några är placerade i lager på lager ovanpå varandra medan andra fått egna kapell!

2015-12-08 14.35.16

Platsen har fungerat som begravningsplats sedan i början av 1800-talet, då man placerade de döda i täta rader bredvid varandra i långa gångar. Flera av gravarna kan man inte ta sig till utan trampa på andra!

2015-12-07 15.33.20

Eftersom det även byggts på höjden finns här stegar utplacerade så att man ska nå upp.

IMG_6417

Vissa byggnader kan på håll se ut som bostadshus, men i själva verket är de fulla med gravplatser!

fotokaos32

Sedan har olika arkitekter påverkat placeringen av gravarna genom åren. Bland annat har Gaspar Bennazaar varit delaktig i att forma breda och fina vägar, detta med inspiration från Barcelona och Frankrike.

2015-12-08 13.43.35

 

Här finns även två hästskoformade katakomber. När Spanska sjukan härjade som värst, 1918-1920, var det många som dog och i november 1918 begravdes 600 av offren i katakomberna här.

2015-12-08 13.30.31

De flesta gravar har foton av de avlidna och är smyckade med konstgjorda blommor! Så här ser den nyare avdelningen ut:

2015-12-08 14.41.29

Och här kommer fler bilder…

2015-12-08 14.47.03

 

fotokaos31

 

2015-12-07 16.31.32

 

2015-12-07 16.39.26

Siurells

Det är alltid kul att lära sig nya saker, jag lärde mig mycket nytt när vi var på studiebesök med skolan härom dagen. Om siurells. Lerfigurer som man kan vissla i. Utan visselpipa är det ingen siurell!

2015-12-02 11.34.59

Vi besökte byn Sa Cabaneta, där man tillverkat siurells i flera generationer.

Egna

Från början användes de när fåraherdarna skulle samla sina får och ibland även för att vissla till sig vinden till väderkvarnarna när man skulle mala mjöl! Nu visslas det mest i dem av barn och turister…

2015-12-02 11.34.45

Det är inte helt klart var dessa siurells kommer ifrån ursprungligen, de finns på flera platser runt Medelhavet och man tror att de kom till Mallorca med muslimerna.

2015-12-02 11.35.05

Tillverkningsproceduren är snabb, man formar en lerfigur utan för många detaljer, låter den torka och doppar den sedan i kalk så att den blir vit. Sedan målas mönster i olika färger beroende på var de tillverkas. I Sa Cabaneta används endast rött och grönt.

Såhär fina blev våra siurells!

2015-12-02 13.24.40

Den lerfärgade delen är visselpipan. Den håller man i när man doppar siurellen i kalk så den förblir ofärgad!