Res med Lundbergs

Res med Lundbergs -

Vi gillar storstäder!

Dags för mellanlandning i Kuala Lumpur, 1 ½ dygn stannar vi här. Mycket har hänt sedan vi var här senast (augusti 2012). Bland annat har det byggts luftkonditionerade korridorer, ser ut som flygplatsterminaler, för att de ”fina” turisterna ska kunna ta sig mellan sevärdheterna utan att behöva få varken svettdroppar eller regndroppar i pannan, man ”slipper” ju då också se det genuina och lite enklare KL.

Under tidigare resor hit har vi sett  flera turistattraktioner som Petronas Tower, tempelgrottan Batu Caves, Kampong Bahru och Jamek-moskén.

 Därför har vi kunnat strosa omkring den goa 30-gradiga värmen i lugn och ro idag. Lite shopping, lite fika, lite chicken and rice och så ett besök i KL:S största hindutempel.

 Bjöd också fiskarna i fisk-SPA:t på lite torrspruckna hälar – mumsigt tyckte de!

Två personer har berättat för oss hur de blivit väskryckta i centrala KL, båda av män på MC som i förbifarten ryckt med sig deras väskor,

så varningsskyltarna är inte obefogade!

Shoppingcentra verkar vara vad man satsar på i staden just nu (+Mc D, BK och 7eleven förstås), med julhysteri för turisterna. För det lär ju inte vara den inhemska befolkningen, som till största delen är muslimer, som njuter av jultingeltangel och julmusik som skränar!

Taj Mahal!

En liten baktanke med att stanna till i New Delhi var att det inte är så lång till staden Agra och där ligger en sevärdhet värd att besöka.  Efter att ha övervägt tåg och egen bilkörning de drygt 20 milen från Dehi till Agra fick det bli en bil med tillhörande guide/förare. Stadstrafiken lyder mer djungelns lag än vanliga trafikregler.

Målet för turen var den 400 år gamla familjegraven Taj Mahal. Efter noggranna säkerhetskontroller och en något diskriminerande inträdesavgift som är 40 gånger högre för utländska turister (indier betalar 2 kr så det var OK ändå), så var vi framme.

Taj Mahal byggdes av stormogulen Shah Jahan till minne av hans älsklingshustru, Mumtaz Mahal, när hon dog 38 år gammal efter att ha fött sitt 14:e barn. Att bygget hamnade i Agra berodde på att det var huvudstaden i Mogulriket på den tiden.

Byggnaden i sig är kanske inte så unik, men med den vita marmorn som gör den till ett underverk. Bäst blir intrycket på lite håll, porten till området är strategiskt placerad så att man får en perfekt vy.

Det som ser ut som målningar är egentligen halvädelstenar som är slipade och inhuggna i marmorn. Ett tungt skäl till att det tog 20 år och 20 000 arbetare att bygga mausoleet…

Av bara farten har detta hantverk fortsatt och gått i arv och än idag slipas och karvas det för att tillverka lite mer påkostade souvenirer.

En annan ”sevärdhet ”är den enorma skoparkering som behövs när skor inte är välkomna på den vita fina marmorn.

Övriga Agra var inte lika välputsat som Taj Mahal. En hel del spännande gatuvyer fick vi i alla fall se ifrån bilrutan i någon av de välpackade bilköerna.

Keep on walking

Precis som Anna kommenterade var det inte meningen att vi skulle till Indien. Men enligt David var det bästa flygrutten om vi skulle till Malaysia och han ville absolut hit. Det ville inte jag. Då. Nu känns det som ett mycket bra beslut, många nya intryck från ett häftigt land! Hit kommer vi att åka fler gånger.

Min oro över att folk skulle vara för påträngande var (nästan) obefogad, visst kommer folk (män) fram stup i kvarten och vill visa oss BÄSTA shoppingen och BÄSTA turistbyrån, men ingen är otrevlig när man avböjer. Många verkar nyfikna, frågar om Sverige och berättar om New Delhi för oss, vi har inte sett många andra västerländska turister här.

Man kan undvika säljarna nästan helt om man bara vet vart man ska och har snabba svar. Inte som igår då… Jag gick ut före David(ca 10 minuter) och hann få många tips medan jag väntade i en gatukorsning (med karta och kamera till hands, säkert såg jag helt villrådig ut dessutom). Jag hann också konstatera att området vi tänkt shoppa i inte öppnade förrän 12.00. Därför blev det ändrade planer och tvekan från vår sida. Vi hamnade, efter tips från vänlig? indisk man, i en tuktuk som skulle ta oss till en basar med fina tyger och hantverk, men föraren släppte i stället av oss vid en butik som sålde mattor och möbler! Irriterande! Men det var bara att ta en ny tuktuk och betala ytterligar ca 4 kr för att åka till rätt ställe. Resten av dagen promenerade vi med bestämda steg, ibland åt fel håll visserligen, men hela tiden med bestämda steg!

Vädret är mycket behagligt, 15-20 grader på dagarna, så det är skönt att gå och promenaden ledde oss till India Gate, ett monument för att hedra de 90 000 soldater från brittisk-indiska armen som dödades under första världskriget. Där i närheten hittade vi även presidentpalatset som är skyddat av höga staket och beväpnade vakter, men grindarna är vackra…

Indien

Oj, det rycker i både restarmen och i bloggarmen! Några blogawards lär vi inte få, men det är kul att skriva, dessutom bra att ha bloggen som dagbok och en bonus om någon annan gitter läsa vad vi skriver!

Ett helt år har vi varit hemma i Sverige och jobbat och slitit – inte alls så motigt som man kunde tänka sig efter vårt långa sabbatsår. Vi trivs i Lund, underbart att vara nära släkt och vänner igen och dessutom gillar vi våra jobb! Men vi gillar också att resa! Nu har vi gett oss ut på en liten semestertripp  i Asien och ni är välkomna att följa med!

När vi kommer till nya storstäder brukar vi alltid leta upp ”Little India” för att vi gillar den indiska atmosfären och älskar den indiska maten.  Nu är vi i ”Big India”, alltså i landet Indien, närmare bestämt i huvudstaden New Delhi. Spännande med ett nytt land!

 I Indien finns det väldigt många invånare ( 1.2 miljarder) och många av dem (ca 22 miljoner)  bor just i New Delhi. Vi landade tidigt i morse (efter att ha flugit och inte sovit på hela natten) och vår vana trogen nobbade vi taxichaufförerna på flygplatsen, letade upp en tunnelbana som tog oss in till centrum och gick sedan sista kilometern till vårt hotell. Under den promenaden såg vi nog fler uteliggare än vi sett sammanlagt tidigare i våra liv. Otroligt många fattiga och utslagna människor, hela familjer som bor i gatukorsningarna och barnen vimsar omkring i trafiken. Hur hanterar man unga mammor som kommer med småbarn på armen och ber om pengar till mjölk eller ris till barnet? Vi kände oss allmänt stressade och vågade inte ens ta upp plånboken just i det kvarteret! Det känns inte heller OK att försöka blunda för unga killar som örlar omkring med näsan djupt i thinnertrasan (eller vad det nu kan vara?)!

 

Ändå är känslan efter dag 1 att detta är ett land att GILLA! Vi har pratat med otroligt många okända, vänliga människor idag (ovanligt eftersom vi ofta är ganska misstänksamma av oss), fått tips på var vi kan gå, var vi kan äta och shoppa, pratat med trevliga indier som bara velat veta var vi kommer ifrån och hur länge vi tänker stanna här.

Det mesta ser dock ut att vara KAOS här, speciellt trafiken och redan i morse kom en man fram till oss med kommentaren: ”Are you crazy, the traffic is DANGEROUS, walk on the other side”. Sedan hjälpte han oss över gatan och följde oss en bra bit längs vägen. Hehe, blekansiktena såg nog ut att vara helt lost…

Sedan fortsatte vi att gå hela dagen, också det vår vana trogen, och nu är vi alldeles matta av alla intryck! En mycket hektisk storstad!

Nästa projekt är att ge sig ut för att leta upp en restaurang med god indisk mat, gärna kryddstarkt så svetten pärlar sig i pannan men utan risk för Delhi-belly!

Guideboken menar att trafiken är största riskmomentet för turister i New Dehli, men där tycker de också att man ska se upp för vildhundar – hmm, hundarna är svåra att undvika!